Tessinska palatset
Plats: | Slottsbacken 4, Gamla stan, Stockholm |
Grundat: | 1694-1700 av Nicodemus Tessin d.y. |
Arkitekt: | Nicodemus Tessin d.y. |
Arkitektur: | Barock |
Koordinater: | 59°19'33.1"N 18°04'22.3"E |
Palatset började uppföras 1694 som en privatbostad åt arkitekten Nicodemus Tessin d.y., som även gjorde ritningarna till sitt palats.
(1654-1728)
Tessin föddes i Nyköping den 23 maj 1654 som son till Nicodemus Tessin d.ä. och Maria Svahn. Redan som barn visade han talang för ritning och byggnadsteckning. Vid nitton års ålder fick han, med statligt understöd, resa till Rom i Italien, där han stannade i tre år. Under tiden han var utomlands fick han fullmakt som hovarkitekt (1676) och efter fyra år utomlands kom han tillbaka till Sverige. Han var då tjugotre år gammal.
År 1694 började Tessin att bygga sitt eget palats, mitt emot det gamla slottet Tre kronor. Tre år senare brann Tre kronor ned till grunden och Tessin fick då i uppgift att bygga och övervaka uppförandet av det nya kungliga slottet, Stockholms slott.
Förutom sitt eget palats och uppförandet av Stockholms slott har Tessin varit delaktig i uppförandet av Drottningholms slott, Ulriksdal, Steninge slott, Sturefors slott och Rosersberg slott för att nämna några.
1700-nutid
Nicodemus Tessin dog i Stockholm 1728 och palatset ärvdes av hans son Carl Gustaf Tessin som efter tjugosju år (1755) tvingades sälja det på grund av ekonomiska skäl. Året därpå blev kronan ägare till slottet som senare sålde det till Stockholms stad för att användas som överståthållarbostad. Det renoverades och 1775 flyttade den förste överståthållaren, Carl Sparre, in i huset.
Paradvåningen är bevarad i originalskick och rikt dekorerad av franska konstnärer som inkallades till Sverige. Bland annat så är den praktfulla barockportalen tillverkad av den franske skulptören Bernard Foucquet. Till byggnaden hör också en barockträdgård i miniformat. Idag är palatset residens för landshövdingen i Stockholms län.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
• Svenska män och kvinnor (Bonniers 1955)
• Stora boken om Mälardalens slott och herremansgårdar (Hellstedt)
Hemsida:
» Statens fastighetsverk