Drottningholm 

Drottningholms slott ligger på östra stranden av Lovön i Mälaren, cirka 1 mil från Stockholm.

Johan III (1537-1592)
Det första slottsbygget på platsen skedde mellan åren 1576-1583 då Johan III med hjälp av arkitekten Willem Boy lät uppföra en stenbyggnad med torn. Johan döpte byggnaden till Drottningholm efter sin hustru Katarina Jagellonica som då var drottning i landet.

Ägare på 1600-talet
Drottningholm ägdes därefter av drottning Kristina, hennes halvfarbror Karl Karlsson Gyllenhielm, Kristinas mor Maria Eleonora och riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie och dennes hustru Maria Eufrosyne av Pfalz. De sistnämnda sålde slottet 1661 till riksänkedrottning Hedvig Eleonora som hade oturen att huset brann ner på nyårsafton redan samma år.

Nuvarande slottet
På order av Hedvig Eleonora börjades ett nytt slott att byggas 1662. Till sin hjälp tog hon arkitekten Nicodemus Tessin d.ä.. När Tessin (65) gick bort efter nitton års arbete stod slottet färdigt till det yttre så när som på norra rundeln och trapphuset samt flera av rummen inuti.

På 1690-talet återupptogs inredningsarbetet under uppsikt av Tessins son Nicodemus Tessin d.y. och arbetet fortsatte in på 1700-talet.

Skulpturer & interiör
Några av slottets skulpturer är krigsbyten från Prag medan andra, bland annat Herkulesfontänen och Neptunstatyn kommer från det danska slottet Frederiksborg. Många utländska och svenska konstnärer medverkade i inredningen av slottet som till exempel David Klöcker Ehrenstrahl som utförde dekorativa allegoriska målningar och Tessin d.y. som skapade en fransk trädgård med terrasser och dammar.

1700-talet
Slottet blev ståtligt och ett av den karolinska tidens mest representativa byggnadsverk. Hedvig Eleonora tillbringa dock inte så mycket tid på Drottningholm utan hon vistades mest på Ulriksdals slott dock förvarade hon en del av sin konstsamling på Drottningholm och enligt inventariet från 1719 fanns då 209 målningar där.

Lovisa Ulrika (1720-1782)
Den 29 juli 1744 firades det bröllop på Drottningholm mellan Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik som sju år senare blev svensk kung. Lovisa Ulrika fick Drottningholm i morgongåva och hon ägnade sedan flera år till att pryda och försköna slottet och dess park.

Mellan åren 1746-1752 lät hon bygga på slottets rundtorn och de båda gårdarnas flyglar efter ritning av Carl Hårleman. Hon lät även inrätta ett bibliotek i vitt och guld ritat av arkitekten Jean Eric Rehn och rummet anses idag vara ett av Sveriges vackraste.

Drottningholms Slottsteater
Lovisa Ulrika lät även bygga en teater vid Drottningholm som uppfördes i den norra delen av slottets borggård och invigdes 1754. Till den här första teatern är arkitekten okänd men en ritning är signerad av Georg Greggenhoffer så möjligen var han upphovsman. Teatern byggdes lite senare om från logeteater till salteater och då var arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz ansvarig. Mitt under en pågående teaterföreställning år 1762 började byggnaden brinna under dramatiska omständigheter.

Adelcrantz fick åter i uppdrag att uppföra en ny teater på samma plats och den nya teatern påbörjades 1764 och stod klar två år senare. För interiören stod den franske ornamentsbildhuggaren Jacques Adrien Masreliez1717-1806. Under Lovisa Ulrika och Gustav III:s tid användes teatern flitigt där främst franska teatergrupper samt italienska operattrupper uppträdde. Teatern är i bruk än idag.

Gustav III (1746-1792)
När Lovisa Ulrika fick för stora skulder var staten tvungen att lösa in slottet (1777) fast den kungliga nyttjanderätten kvarstod. Teaterkungen Gustav III vistades ofta med sitt hov på Drottningholm där de spelade teater. Han lät uppföra flera byggnader för hovets räkning och likaså den engelska parken som anlades av Adelcrantz 1778.

1800-talet
Under 1800-talets första del hände inte mycket på slottet förrän Oskar I 1846 satte igång med ett grundligt renovering. Rikssalen byggdes om i vitt och guld och fick byta namn till Contemporainsalen på grund av alla de porträtt i helfigur av dåtidens Europeiska regenter som fanns i rummet.

Även 1889-1890 genomfördes restaureringar. Som ett minnesrum över Karl XIV Johan står stensalen med batalj- och ceremonimålningar, liksom man förut hade en karolinsal med porträtt av Karl XII och hans generaler. Oskar II lät också inrätta en sal som kallades för Oscarssalen.

Nutid
Sedan 1935 är slottet statligt byggnadsminne och 1991 blev det uppfört på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddade kulturarv som skall bevaras för all framtid. Sedan tidigt 1980-tal har den svenska kungafamiljen sitt hem på slottet.

 Inspelningsplats för:
» Bengbulan (1996)
» Macklean (1993)
» Trollflöjten (1975)
» Släpp fångarna loss det är vår! (1973)
» Fröken Julie (1951)