Ulriksdal 

Det kungliga slottet Ulriksdal ligger vid Edsviken i Solna kommun i Stockholms län, Uppland.

Jakobsdal
Ulriksdal kallades från början Jakobsdal efter Jakob De la Gardie, som åren 1642-1644 lät uppföra slottet efter ritningar av den tyska arkitekten Hans Jakob Kristler (även Christler). Slottet byggdes för att bli änkesäte åt De la Gardies hustru, grevinnan Ebba Brahe.

1600-talet
I oktober 1650 besökte drottning Kristina Jakobsdal där hon stannade några dagar innan hon åkte vidare till sin kröning i Stockholm.

Efter att Jakob De la Gardie gått bort i augusti 1652 övertog hans hustru Ebba Jakobsdal som änkesäte. Hon överlät dock slottet till sin son Magnus Gabriel De la Gardie (30) redan efter fyra månader. Magnus Gabriel bodde en del på slottet och under 1660-talet rustade han upp både slottet och slottsträdgården, förbättrade infarten från söder med en bro och en vändplan.

1669 sålde Magnus Gabriel slottet till riksänkedrottning Hedvig Eleonora för 85 000 riksdaler inklusive Karlbergs slott. Hedvig Eleonora lät bygga ut slottet med två stycken flyglar efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.. Dessutom uppförde hon ett ridhus som kallades Beridarehuset som senare kom att kallas för Confidencen, och ett orangeri (växthus) där exklusiva frukter som apelsiner, citroner och pomeranser odlades.

År 1684 skänkte Hedvig Eleonora Jakobsdal till sin sonson Ulrik i dopgåva och det var nu som slottet bytte namn till Ulriksdal. När Ulrik dog året därpå, endast ett år gammal gick slottet tillbaka till Hedvig Eleonora.

1700-talet
Från omkring år 1707 fanns det bostäder för slottets personal en bit ifrån slottet där bland annat prästen, fogden och smeden hade små hus med trädgårdstäppor. I november 1715 dog Hedvig Eleonora och två år senare övergick slottet till staten som ersättning för de lån hon tagit, dock fick drottning Ulrika Eleonora och Fredrik I dispositionsrätten till slottet.

Ulrika Eleonora (1688-1741)
Ulrika Eleonora var intresserad av slottet och lät bland annat bygga om den norra borggårdsflygelns västra parti. Hon gav i stort sett slottet det utseende det har idag genom de om- och tillbyggnader hon lät utföra åren 1727-1729.

Efter att Fredrik I gått bort i mars 1751 gick slottet över till kung Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som vistades mycket på Ulriksdal. De utförde moderniseringar inne i slottet och arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz fick i uppdrag att inreda en hovteater i ridhuset som nu döptes om till Confidencen.

Gustav III brukade tillbringa en del helger på Ulriksdal där teaterstycken uppfördes. 1774 raserades kyrkan i norra borggårdsflygeln. Efter Gustav III:s död disponerades slottet av hans son Gustav IV Adolf som i sin tur upplät det åt sin yngsta son, Karl Gustav (död 3 år gammal).

1800-talet
1808 bytte Sofia Magdalena (änka efter Gustav III) till sig Ulriksdal som sitt änkesäte i utbyte mot Strömsholms slott. Hon lät renovera slottet. 1813 avled hon på Ulriksdal, varefter slottet stod oanvänt i åtta år fram till att Karl XIV Johan beslutade att inrätta en invalidinrättning i byggnaden. Denna invigdes 1822 och lades ner omkring 1849-1850. En invalidkyrkogård anordnades en bit ifrån slottet där några hundra personer ligger begravda.

Efter att invalidinrättningen upphört övertog Oskar I slottet och överlät det 1856 till sin son, kronprins Karl (XV). Sistnämnda lät uppföra flera byggnader vid Ulriksdal. Bland annat ett nytt slottskapell 1864-1865, ny köksbyggnad och ett nytt värdshus 1868.

1885 fick drottning Sofia Ulriksdal som ett framtida änkesäte.

1900-nutid
Efter Sofias död 1913 stod slottet obebott fram till i början av 1920-talet då det restaurerades för kronprins Gustav Adolfs räkning. Efter att han gift sig 1923 med Louise Mountbatten vistades de mycket på Ulriksdal och slottet har blivit mycket förknippat med dem.

Slottet är sedan 1986 öppet för allmänheten och man kan besöka det samt orangeriet, och Ulriksdals slottskapell är en av Sveriges populäraste vigselkyrka.