Rosersberg 

Rosersberg ligger några mil norr om Stockholm i en vik i Mälaren.

Gabriel Oxenstierna (1586-1656)
Mellan åren 1634-1638 lät riksskattemästare och greve Gabriel Oxenstierna och hans hustru Anna Banér uppföra Rosersbergs slott. Gabriel döpte slottet till Rosersberg efter sin mors släktnamn Tre Rosor. Huset byggdes tre våningar högt och hur det såg ut kan man se i suecia antiqua et hodierna som gavs ut av Erik Dahlberg.

Efter att Gabriel avlidit 1656 ärvde hans son Gabriel (37) slottet. Sistnämnda var riksmarskalk och under hans tid hedrades slottet 1666 med ett besök av riksänkedrottning Hedvig Eleonora (30) och hennes hov.

Pantsättning
Gabriel Oxenstierna1619-1673 fick så småningom ont om pengar och var vid flera tillfällen tvungen att pantsätta slottet. Efter att han avlidit 1673 fick därför grevinnan Catharina De la Gardie1616-1680 slottet i pant och efter att hon gått bort 1680 tillföll det hennes son riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock1640-1705. Den Oxenstiernska familjen ville dock ha tillbaka Rosersberg och 1682 återlöstes slottet av Bengt Oxenstierna1623-1702 bror till Gabriel som pantsatte slottet.

Bengt Oxenstierna moderniserade både slott och park med hjälp av Nicodemus Tessin d.y. Hela slottets yttre ändrades åren 1696-1698 - från ett renässansslott till en barockanläggning i fransk stil.

1700-talet
Efter Bengt Oxenstiernas död 1702 övergick slottet till hans änka Margareta StenbockDöd 1726 som dock hade det svårt ekonomiskt. När hon dog 1726 blev det en arvstvist men två år senare övergick slottet till generalmajor Axel Löwen1686-1772 som efterträddes av greve Ernst Johan Creutz1675-1742 som 1741 sålde det till grevinnan Hedvig Catharina Lillie1695-1745.

Restaurering
Hedvig Catharina Lillie satte igång en restaurering av slottet. Två år efter hennes död sålde arvingarna Rosersberg till friherre Erland Carlsson Broman1704-1757 år 1747, en av Fredrik I:s gunstlingar. Sistnämnda fick ekonomiskt stöd av Fredrik I och efter Fredriks död 1751 även av Adolf Fredrik, som officiellt arrenderade gården. Tack vare bidraget kunde Broman modernisera slottets interiör, vilket utfördes under ledning av Jean Eric Rehn mellan åren 1750-1756.

Prins Karl
1756 föreslog man vid riksdagen att prins Karl, son till kung Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, skulle få använda en av kungsgårdarna i närheten av Stockholm. Efter att Erland Broman gått bort 1757 och man dessutom inte hade hittat någon tillräckligt fin gård till prins Karl genomförde man ett byte, man bytte helt enkelt bort Lövstaholms kungsgård mot Rosersberg varpå Lövstaholm istället fick status adligt säteri. 1762 skänkte ständerna Rosersberg till prins Karl (14). Han bosatte sig dock inte på slottet förrän 1774 då han gifte sig med sin kusin Hedvig Elisabeth (15).

Karl XIII
Prins Karl, som vid 61 års ålder blev svensk kung med namn Karl XIII, ägde Rosersberg i 56 år och är egentligen den som utformat Rosenberg som det ser ut idag. Han tillbringade mycket tid på slottet och inrättade allt efter sin smak. De flesta möbler och konstverk som förvaras där är från hans tid. Till sin hjälp att modernisera slottet tog han också hjälp av Jean Eric Rehn och några år efter Rehns död blev Gustaf af Sillén1762-1825 hertigens arkitekt. Sistnämnda var den som i huvudsak gav slottet det utseende det har idag.

Karl XIV Johan
År 1818 dog Karl XIII och några månader senare även hans hustru Hedvig Elisabet och Rosersberg övergick då till Karl XIV Johan, som ofta var på Rosersberg om somrarna, särskilt i början av sin regeringstid. Även hans son, Oscar I, vistades ofta på slottet med sitt hov. På kvällarna brukade de spela teater och både kronprinsparet och hovets medlemmar medverkade. Efter Karl Johans död 1844 övergick slottet till hans hustru, Desideria, som hennes änkesäte. Hon blev ju känd för att vända på dygnet, hon var vaken hela nätterna och sov på dagarna, och nattetid brukade hon åka runt med häst och vagn i omgivningarna. Efter hennes död 1860 har inga kungligheter bott på slottet utan det har endast använts vid representationer.

1876 flyttade Infanteriets skjutskola in på slottet där de disponerade bottenvåningen.

1900-nutid
1961 upphörde skjutskolan och efter en restaurering flyttade Civilförsvarsskolan in på Rosersberg 1962. Slottet ägs idag av staten och har öppet för allmänna visningar under juni, juli och augusti.