Rydboholm 

Plats: Östra Ryds socken i Stockholms län, Uppland
Grundat: 1400-talet
Ny/Ombyggt: 1540-talet av Per Brahe d.ä.
Koordinater: 59°26'24.3"N 18°11'07.8"E
Rydboholm Uppland Historia
Rydboholms slott ligger i Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Stockholms län, Uppland.

1400-talet
Där Rydboholm ligger idag låg det förr ett hemman som kallades för Gammelgården. Troligen var det Sten Sture d.ä.:s far, riddaren Gustaf Anundsson (Sture), som uppförde en sätesgård på platsen. Efter hans död gick egendomen vidare till Anundssons dotter, Brita Gustafsdotter (Sture) som gifte sig med riksrådet Johan Kristiernsson (Vasa) som var farfar till Gustav Vasa.

Rydboholm
Bild från Sueciaverket

1500-talet
Man är inte helt säker på var Gustav Vasa föddes någonstans men man tror att det antingen var på just Rydboholm, som hans far ägde vid den tiden, eller möjligen på Lindholmens gård i Orkesta socken, där hans morföräldrar bodde. Något som är säkert däremot är att han växte upp på Rydboholm, som dock inte såg ut som det gör idag eftersom nya hus uppfördes på 1540-talet. Emellertid finns ett av tornen kvar, det som kallas för "Vasatornet" och där skall Gustav ha haft sin studiekammare. Den inredningen som finns där är dock inte från hans tid, utan tillkom som sagt på 1540-talet.

Margareta
Margareta
(ca 1497-1536)
Margareta Eriksdotter (ca 1497-1536)
Efter Stockholms blodbad 1520 (där Gustavs far halshöggs) ärvdes Rydboholm av sistnämndes storasyster Margareta Eriksdotter som även hon mist sin man Joakim Brahe vid blodbadet. Fem år därefter gifte hon om sig med den danska greven Johan av Hoya, som ganska tidigt kom i konflikt med Gustav Vasa, som nu blivit svensk kung. Hela familjen flydde därför till Tyskland.

På våren 1535 for Johan av Hoya till Fyn där han blev tillfångatagen i slaget vid Øksnebjerg i juni och ihjälstucken på initiativ av adelsmannen Detlev Rathlou. Året efter dog Margareta i Tyskland och Rydboholm ärvdes då av hennes son från första giftet, Per Brahe d.ä. (16).

Rydboholm
Vasatornet. Foto Bengt A Lundberg 1997
Rydboholm
Birgittakammaren. Foto Bengt A Lundberg 1997

Per Brahe d.ä.
Per Brahe d.ä.
(1520-1590)
Per Brahe d.ä. (1520-1590)
Per Brahe d.ä. kom längre fram i livet att bli Sveriges första greve, riksråd och riksdrots. Han uppförde en borg med ett fristående försvarstorn, som även användes som bostad. Han hade flera slottsbyggen på gång runt landet, bland annat Visingsborg och Sundholmens slott i Västergötland. Rydboholm byggdes ut under århundradet och än idag finns kalkmålningar från 1500-talet i huvudslottets bottenvåning.

Efter Brahes död 1590 ärvdes godset av sonen Abraham Brahe (21). Han stod på Sigismunds sida vid slaget vid Stångebro, men gick en tid senare över till hertig Karl.

1600-talet
Abraham blev 1602 riksråd och fem år senare universitetskansler, fast från sistnämnda post tog han senare avsked, tydligen på grund av samarbetssvårigheter med Gustaf II Adolf för i sin dagbok skrev han i april 1629 "ville intet Kongen tage mig i hand".

Den 18 februari 1602 föddes hans son Per Brahe d.y. på Rydboholm. Per var alltså sonson till Per Brahe d.ä. och kom så småningom att bli Sveriges största jordägare och blev precis som sin farfar både greve och riksdrots.

Rydboholm
Foto Jan Norrman 1991
Rydboholm

Abraham (60) dog på Rydboholm 1630 och vid hans begravning i Östra Ryds kyrka i mars samma år fanns ändå den kungliga familjen på plats, trots de påstådda samarbetssvårigheterna, inklusive ett antal andra höga herrar. Detta var sista större evenemang som Gustav II Adolf deltog i innan han for ut i det 30-åriga kriget, vilket han inte kom levande ifrån.

Nils Brahe
Efter Abrahams död ärvde sonen Nils Brahe (26) slottet. Nils skrev sig Greve till Visingsborg, Friherre till Rydboholm och Lindholmen och Herre till Sesswegen. Sistnämnda var ett befäst slott i Livland. Nils följde med Gustav II Adolf ut i fälttåg och deltog i slaget vid i Lützen där han blev dödligt sårad och avled en kort tid därefter. Han fördes hem till Östra Ryds kyrka där han gravsattes.

Rydboholm ärvdes efter Nils död av hans son, även han med namn Nils Brahe, som föddes fem månader efter att fadern stupat. När Nils var tio år dog även hans mor varefter han uppfostrades hos farbrodern, Per Brahe.

1660 gifte sig Nils med Carl Gustaf Wrangels dotter Margareta Juliana Wrangel av Salmis och blev på så sätt även ägare till Skokloster. Utöver Rydboholm och Skokloster var han även greve till Visingsborg, friherre till Kajana i Finland, herre till Lindholmen, Bogesund, Brahehus, Lyckås, Östanå, Västanå och Sesswegen i Livland och Spiker på Rügen. Han drabbades dock hårt av reduktionen och miste många av sina gods. Han påbörjade ombyggnaden av Östra Ryds kyrka där han lät inreda ett praktfullt gravkor till ätten Brahe.

Rydboholm
Vasatornet. Foto Bengt A Lundberg 1997
Rydboholm
Matsal i valvkammare. Foto Bengt A Lundberg 1997

1700-talet
Efter Nils död 1699 ärvdes slottet av sonen Abraham Brahe (29) och gården fortsattes att ärvas inom Braheätten. Efter Abraham var det sonsonen Erik Brahe som ärvde Rydboholm. Erik blev föräldralös redan under sitt första levnadsår och växte upp hos olika släktmedlemmar. Han kom med tiden att bli en av kungaparets, det vill säga Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas, närmaste förtrogna. Vid 1756 års riksdag avslöjades han som delaktig i den intrig som syftade på att utöka kungamakten och för detta dömdes han till döden. Han avrättades på Riddarholmen i juli samma år, 34 år gammal. Han sägs nuförtiden spöka på Skokloster.

Efter avrättningen drogs Rydboholm in till kronan, som dock återlämnade gården fem år senare (1761) till Eriks son, Magnus Fredrik (5).

1800-talet
Under detta århundrade fortsatte Rydboholm att ärvas inom Braheätten.

1900-talet till nutid
En rak allé knyter ihop Rydboholm med Östra Ryds kyrka, där Braheätten har sitt eget gravrum med porträtt, epitafier och stamträd. Den sista som begravdes där var Magnus Brahe som dog 1930. Efter Magnus gravsättning rodde ärkebiskopen Nathan Söderblom ut på Kyrkfjärden och under högtidliga former kastade han nyckeln till valvet i sjön, detta gjorde han eftersom Magnus hade avlidit utan en son och den grevliga ätten utslocknade därför med honom.

Rydboholm är privatbostad och ej öppen för allmänheten.

År Ägarlängd
1400 ca Troligen Anund Sture
1443 Gustaf Anundsson Sture (föregåendes son)
1451 Brita Sture (föregåendes dotter)
1477 Erik Johansson Vasa (föregåendes son)
1520 Margareta Vasa (föregåendes dotter)
1536 Per Brahe d.ä. (föregåendes son)
1590 Abraham Brahe (föregåendes son)
1630 Nils Brahe (föregåendes son)
1632 Nils Brahe (föregåendes son)
1699 Abraham Brahe (föregåendes son)
1728 Erik Brahe (föregåendes sonson)
1756 Indraget till Kronan
1761 Återställt till Erik Brahe
1826 Nils Fredrik Brahe (föregåendes son)
1850 Magnus Per Brahe (föregåendes son)
1930 Fritz Wilhelm von Essen (föregåendes systerson)

Kartinfo för Rydboholm
Koordinater: 59°26'24.3"N 18°11'07.8"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Slott och herresäten i Sverige, Uppland (Allhems)
• Svenska slott och herrgårdar (Bedoire)
• Kungaslott och adelsborgar från vasatiden (Åberg)

Hemsidor:
» Nordisk familjebok
» Adelsvapen.com

Inskrivet 2007-08-12 | Uppdaterat 2021-07-06