Visingsborg 

Visingsborg (Wisingsborgh) är en gammal borg- och slottsruin som ligger på ön Visingsö mitt i Vättern. Den började byggas av Per Brahe d.ä. i början av 1570-talet.

Visingsö
Visingsö har spelat en stor roll i den svenska rikshistorien. När striderna mellan de sverkerska och erikska ätterna rasade som värst på 1100-talet var Visingsö huvudfäste för den sverkerska grenen. På öns sydspets uppfördes Näs stenborg som är en av Sveriges äldsta i sitt slag.

Ätten Brahe
Visingsö har blivit starkt förknippat med ätten Brahe eftersom flera generationer av denna ätt har bott på ön. Här berätta jag om några av dem.

Per Brahe d.ä. (1520-1590)
I samband med Erik XIV:s kröning 1561 upphöjdes Per Brahe (41) tillsammans med riksmarskalken Svante Sture (44) och sistnämdas halvbror, Gustaf Johansson (Tre Rosor) (30) till Sveriges första grevar. Till grevetiteln behövde man ju även ha ett grevskap och Brahe fick året därpå grevskapet Visingsborg, som omfattade hela Visingsö - förutom två kungshus som fanns på ön. Längre fram utökades grevskapet så att det med tiden blev Sveriges största.

På 1570-talet började Per Brahe d.ä. bygga Visingsborg på östra sidan av Visingsö. Från början bestod huset endast av en enklare korsvirkeslänga i tegel. Byggnaden utvidgades sedan i etapper under drygt hundra år, och blev till slut ett stort och ståtligt slott.

Erik Brahe (1552-1614)
Efter Per Brahes död i september 1590 övergick Visingsborg till sonen Erik Brahe (38). Denne var hovmarskalk hos prins Sigismund 1575 och sedan kammarjunkare hos kung Johan 1582. Han gjorde flera utlandsresor till Tyskland, Frankrike, England och Skottland. När Sigismund 1587 blev polsk kung reste Erik med honom till Polen, där han sedan var i flera år, och där han 1591 även gick över till den katolska läran.

I sällskap med Sigismund återvände Erik 1593 till Sverige där han, tillsammans med sin bror Gustav, blev utsedd till ståthållare över Stockholm med Uppland och Norrland. På grund av konflikter med hertig Karl drog sig dock bägge bröderna tillbaka från ståthållartjänsten redan året därpå. Under förhandlingarna efter Stångebroslaget 1598 uppträdde Erik några gånger som Sigismunds ombud, men en tid efteråt gick han över till hertig Karls sida.

År 1600 ingick Erik i den domstol som dömde Sigismunds anhängare till döden och som senare avrättades i Linköpings blodbad. Möjligen gjorde han allt för att ge sina tidigare kamrater en så mild dom som möjligt, men efter att deras dödsdom fallit kände han att hans ställning i landet inte var den bästa och på hösten år 1600 reste han från Sverige till Polen för att aldrig återkomma. Han dog i Danzig (nu Gdańsk), Polen, fjorton år senare. I Sverige gick hans grevskap redan samma år han gick i landsflykt över till hans bror Magnus Brahe (36).

Magnus Brahe (1564-1633)
Magnus fick överta Visingsborg i december 1600. Förutom greve till Visingsborg var han även friherre till Rydboholm, herre till Lindholmen, Lyckås och Axholm. Magnus deltog också i domstolen som dömde de som sedan avrättades vid Linköping blodbad - fast i motsatt till sin bror Erik, satt han på dåvarande riksföreståndaren hertig Karls sida. Samma år följde han med hertigen till Östersjöprovinserna och 1602 blev han riksråd. 1607 blev han riksmarsk och i egenskap av sin position så var det han som fick bära svärdet när hertig Karl kröntes till kung i mars samma år.

Magnus byggde ut Visingsborg med flyglar och en borggårdsmur, dock fick han aldrig någon son som kunde ärva Visingsborg. Däremot hade han en dotter, Ebba Brahe, som en tid var Gustav II Adolfs ungdomsflamma. Efter Magnus död 1633 gick Visingsborg med grevskap över till hans brorson, den blivande riksdrotsen Per Brahe d.y. (31).

Per Brahe d.y. (1602-1680)
Det kom att bli Per Brahe d.y. som byggde ut och förbättrade Visingsborg. I sitt grevskap anlade han även staden Gränna och byggde Brahehus och på Visingsö inrättade han ett boktryckeri samt 1636 även en skola för begåvade pojkar. Till underhåll för lärare och lärjungar anslog han flera hemmansräntor. I Röttle by, öster om Gränna, grundade han också ett av Sveriges största pappersbruk som försåg tryckeriet på Visingsö med papper.

På senare delen av 1600-talet bestod slottet av fyra flyglar som omslöt en inre fyrkantig borggård. Utanför dessa fanns en yttre borggård som omgavs av ett bastionssystem med vallgravar. Utanför vallarna fanns trädgårdar och dammar. I slottet fanns bl.a. bibliotek, rustkamrar och tavelgalleri. Efter Per Brahe d.y. död 1680 gick Visingsborg med grevskap över till hans brorson, Nils Brahe.

Nils Brahe (1633-1699)
Nils Brahe, som blivit föräldralös redan vid tio års ålder uppfostrades av sin farbror Per Brahe d.y., som han alltså sedan fick ärva. Utöver att vara greve till Visingsborg, blev Nils även ägare till Bogesund, Skokloster, Rydboholm, friherre till Kajana i Finland, herre till Lindholmen, Brahehus, Lyckås, Östanå, Västanå och Sesswegen i Livland och Spiker på Rügen.

Nils drabbades hårt av reduktionen och miste många av sina gods, däribland Visingsborg. Han lyckades dock rädda en del vapen och konst, samt slottets bibliotek genom att flytta allt till Skokloster. Efter att slottet dragits in till kronan såldes de resterande inventarierna 1697 och 1702.

Krigsfångar
Under stora nordiska kriget förvarades under åren 1716-1718 drygt 1 500 ryska krigsfångar i Visingsborg.

Eldsvåda
Natten mellan den 22 och 23 december 1718 förstördes slottet totalt i en brand och har sedan dess stått som ruin.

1900 - nutid
Från 1975 förvaltas slottsruinen av Riksantikvarieämbetet. Slottsruinen har inspekterats, vårdats och underhållits under större delen av 1900-talet. Försvarsanläggningen med vallgrav, murar och bastioner grävdes fram och återställdes delvis under 1930 till och med 1960-talen.

Historiska händelser
På ön han många dramatiska händelser utspelat sig, bland annat så mördades Karl Sverkerson (37) på ön 1167 och år 1216 dog kung Erik Knutsson av hastig feber här och även Magnus Ladulås avled på ön kring juletid år 1290.