Bogesunds slott 

Gården hette från början Bogösund efter sundet mellan Bogön och Väderön på Bogesundslandet.

År 1630 ärvde Per Brahe d.y. Bogesund efter sin far Abraham Brahe som denne hade köpt 1624. Per Brahe uppförde ett nytt slott vid sidan av den gamla gården.

1640-talet
När Bogesunds slott byggdes på slutet av 1640-talet såg det inte alls ut som det gör idag utan hade en kvadratisk plan, fyra våningar och två vindsvåningar med en balustradförsedd altan på taket, som vi kan se på bilden från Sueciaverket. Brahe anlade även en större och en mindre trädgård runt slottet.

Per Brahe d.y. (1602-1680)
Per Brahe föddes på Rydboholm 1602 som son till Abraham Brahe1569-1630 och friherrinnan Elsa Gyllenstierna1577-1650 av Lundholm.

De sexton första åren av sitt liv tillbringade Per mest på släktgodset Rydboholm, men därefter följde under flera år utländska resor till bland annat Tyskland, Frankrike och Italien. Även den engelska kungen Jakob I besökte han år 1621. Han studerade också vid universiteten i Giessen och Strassburg.

I maj 1626 började Brahe att arbeta som kammarherre åt Gustav II Adolf, och under de kommande åren var han hela tiden i kungens omedelbara närhet. Han var med i Preussen 1626, 1627 och 1628, där han utförde mindre krigiska och diplomatiska uppdrag och fanns även vid kungens sida när denne vid två tillfällen blev sårad. 1628 utsågs han till överste för det småländska regementet till häst och i april samma år gifte han sig med friherrinnan Kristina Katarina Stenbock1608-1650 (20). Pers hustru Kristina Katarina (42) gick bort 1650.

Bröllop
Tre år efter första hustruns död, den 25 juli 1653 firades bröllop på Bogesund då Per (51) sig för andra gången, nu med friherrinnan Beata De la Gardie1612-1680 (41). Efter ett långt och strävsamt liv gick Per (78) bort på Bogesund den 12 september 1680. Drygt en månad senare dog även hans hustru Beata (68). Bogesund samt även Rydboholms slott ärvdes därefter av Brahes brorson Nils Brahe (47).

Nils Brahe (1633-1699)
Nils Brahe föddes i staden Anklam i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland i april 1633.

Fem månader innan Nils föddes hade hans far Nils Brahe1604-1632 d.ä. deltagit i slaget vid Lützen där han sårats så svårt att han några veckor senare avled av skadorna, endast 28 år gammal. Nils mor Anna Margareta Bielke1603-1643 dog i mars 1643, varefter Nils var föräldralös vid tio års ålder. Nils uppfostrades därefter av sin farbror Per Brahe som han alltså sedan fick ärva.

1660 gifte Nils (27) sig med Margareta Juliana Wrangel1642-1701 (18) som var dotter till fältmarskalken Carl Gustaf Wrangels. På sätt blev Nils 1676 även ägare till Skokloster. Utöver Bogesund och Skokloster var Nils även ägare till Rydboholm, greve till Visingsborg, friherre till Kajana i Finland, herre till Lindholmen, Brahehus, Lyckås, Östanå, Västanå och Sesswegen i Livland och Spiker på Rügen. Han drabbades dock hårt av reduktionen och miste många av sina gods.

Abraham Brahe (1669-1728)
Efter Nils död 1699 ärvde sonen Abraham Brahe (30) Bogesund. Abraham var generalmajoren och deltog bland annat i Stora nordiska kriget och i Magnus Stenbocks fälttåg 1712-1713 råkade han vid kapitulationen i Tönningen i dansk fångenskap. Han utväxlades dock snart varefter han drog sig tillbaka och levde på alla sina gods.

Förutom Bogesund var Abraham även herre till Skokloster, Rydboholm, Brahelund och Frösunda i Uppland, Brahehus, Lyckås, Östanö och Västanö i Småland samt Spiker på Rügen.

1700-talet
Axel von Fersen köpte 1774 Bogesund åt sin systerson Albrecht von Lantingshausen1751-1820 (23). Albrecht hade två år tidigare varit fänrik vid livgardet vid arresteringen av riksrådet under 1772 års statskupp. Kort därpå befordrades han till kapten i armén och fick 1785 överstes namn, heder och värdighet. Tre år senare blev han överste och samma år sändes han till Anjala för att erbjuda de upproriska officerarna nåd om de skriftligen bad om det, vilket de vägrade.

Under 1770-talet rustades slottet upp med bland annat tapeter, kakelugnar och snickerier.

1800-talet
Lantingshausen steg i graderna och slutade som generalmajor, hovjägmästare och överkammarherre hos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Han deltog i krigsutbrottet 1808, och samma år förde han befälet över ett misslyckat landstigningsförsök vid Lokalaks i Åbo och Björneborgs län vilket ledde till att han fick sparken.

I början av 1800-talet fick slottet bland annat en ny huvudtrappa och ny entréport.

Efter att Lantingshausen avlidit 1820 ärvdes slottet av hans dotter Johanna Karolina som var gift med Nils von Höpken. Godset ägdes de följande åren av släkten von Lantingshausen von Höpken och 1859 var det Nils Albrekt Stefan 1811-1875 von Lantingshausen von Höpken som var ägare.

Fideikommiss
Sistnämda lät 1863 flytta över sitt fideikommiss Tibble till Bogesund och eftersom han ville förnya slottet började han samma år att bygga om det med hjälp av arkitekten Thor Medelplan1832-1863 som tillförde slottet dess säregna torn. Dessa byggdes samman på norra och södra sidan i två våningar, vilket bland annat gav plats för slottskapell, matsal och vinterträdgård. Medelplan (31) dog dock samma år som bygget startade och fick aldrig se slottet färdigbyggt efter sina ritningar.

1900-nutid
1906 blev löjtnanten och friherren Nils1876-1952 von Lantingshausen von Höpken (30) ägare till Bogesund. Skötseln av slottet sköttes av anställda för själv var han aldrig där. Slottet förföll dock och flera inbrott skedde i det övergivna slottet. På grund av vanvård tvångsinlöste staten Bogesund och dess mark 1946. Staten anlade en fångvårdsanstalt och lät de intagna arbeta i skogsbruket. Slottet överläts dock på Byggnadsstyrelsen och 1949 blev det byggnadsminne.

Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk slottet som 1996 påbörjade ett försiktigt restaurerings- och konserveringsarbete. Man har iordningställt några avgränsande visningsrum som allmänheten kan besöka, som nu kan vandra genom byggnadens olika rum från 1600- 1700- och 1800-tal.

År	Ägarlängd
1624	Abraham Brahe
1630	Per Brahe d.y.
1680	Nils Nilsson Brahe (föregåendes brorson, genom arv)
1699	Abraham Brahe d.y. (föregåendes son)
1728	Kristina Anna Brahe (föregåendes dotter)
1739	Föregåendes barn
1760-tal	Fredrik Ulrik von Rosen (genom köp)
1774	Axel von Fersen (genom köp) för sin systerson Albrecht von Lantinghausen
1820	Johanna Karolina Lantinghausen (föregåendes dotter)
1859	Nils Albrecht von Lantinghausen (föregåendes son)
1863	Fideikommiss
1868	Nils Albrecht Stefan von Lantinghausen (föregåendes son)
1906	Nils von Lantinghausen (föregåendes son)
1946	Indraget till Statsverket