Brahehus
Plats: | Vid Vättern, 3 kilometer norr om Gränna, Småland |
Grundat: | 1637 av Per Brahe d.y. |
Ny/Ombyggt: | 1650-talet (färdigbyggt) |
Koordinater: | 58°03'10.5"N 14°30'15.8"E |
1600-talet
Lustslottet Brahehus började uppföras 1637 av greven och riksdrotsen Per Brahe d.y. som fyra år tidigare ärvt Sveriges största grevskap, Visingsborg, av sin farbror Magnus Brahe. Slottet bestod av en hög huvudbyggnad med två fyrkantiga hörntorn som via en mur stod i förbindelse med varandra och med huvudbyggnaden. Det var placerat långt ut på en nästan 90 meter hög klippkant med en enastående utsikt över Vättern.
(1602-1680)
Per Brahe d.y. föddes på Rydboholm i Uppland år 1602 som son till Abraham Brahe och friherrinnan Elsa Gyllenstierna av Lundholm. De sexton första åren av sitt liv tillbringade han mest på släktgodset, men därefter följde under flera år utländska resor till bland annat Tyskland, Frankrike och Italien. Även den engelska kungen Jakob I besökte han år 1621. Han studerade också vid universiteten i Giessen och Strassburg.
Diplomatiska uppdrag
I maj 1626 började Brahe att arbeta som kammarherre åt Gustav II Adolf och under de kommande åren var han hela tiden i kungens omedelbara närhet. Han var med i Preussen 1626, 1627 och 1628, där han utförde mindre krigiska och diplomatiska uppdrag och fanns även vid kungens sida när denne vid två tillfällen blev sårad. 1628 utsågs han till överste för det småländska regementet till häst, och i april samma år gifte han sig med friherrinnan Kristina Katarina Stenbock (20).
Tänkt att bli änkesäte
Brahehus var från början tänkt att bli änkesäte åt Brahes hustru, Kristina Katarina, som dock avled 1650 innan bygget ens var färdigt. En bidragande orsak till att det tog sådan tid att bygga Brahehus skall ha varit svårigheten att forsla upp all sten uppför berget. Efter hans hustrus död kom därför Brahehus att användas till att inkvartera besökande gäster istället. Själv skall han dock inte ha bott någon längre tid där.
Gränna
I samma veva som Brahehus höll på att bli färdigbyggt grundade Brahe även staden Gränna (1652), som kom att tillhöra hans grevskap Visingsborg. Staden kallades först för Brahe-Grenna och blev den enda staden i Sverige som grundades med grevliga statsprivilegier istället för kungliga sådana. Staden fick 1692 kungliga privilegier. Ordet Brahe försvann också från Brahe-Grenna men namnet behölls i stadens finaste gata, Brahegatan.
Brahegatan
I linje med Brahegatan ligger Brahehus 3 km norrut från staden, så när man går på Brahegatan åt norr så ser man Brahehus som ligger högt upp på berget 3 kilometer bort. Förmodligen placerade han huset där på höjden med avsikt så att Grännaborna alltid skulle se hans fina slott och samtidigt bli påminda om vem som grundade deras stad, samt att han själv skulle ha fin utsikt över staden.
Samtidigt som Brahe uppförde Brahehus byggde han även Bogesund i Uppland där han 1653 gifte sig för andra gången, nu med friherrinnan Beata De la Gardie (41) och där han också gick bort 27 år senare, i september 1680. En tid efter hans död tömdes Brahehus på sina inventarier och fem år efter hans död drogs Brahehus via Karl XI:s reduktion in till Kronan.
1700-talet
År 1708 brann Brahehus och sedan dess står endast murarna kvar.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Web: Hemsida
» Svenskt biografiskt lexikon (SBL)
» Svenska Familj-Journalen 1874
» Nordisk familjebok 1905