Örbyhus 

Örbyhus ligger drygt 11 mil norr om Stockholm i Vendels församling, Tierps kommun i Uppland.

Godset Örby är känt sedan 1300-talet. 1451 köpte Gustav Vasas farfar, riddaren Johan Kristersson1426-1477 godset av änkan Agneta EriksdotterDöd 1452 (Krummedik).

Om tiden före 1451 finns nästan inga uppgifter alls. När Johan Kristersson avled på Rydboholm 1477 gick Örby till sonen Krister Johansson som var farbror till Gustav Vasa. Krister blev 1489 riksråd och senare hövitsman på Kalmar slott.

1500-talet
Efter lite olika affärsuppgörelser övertog Gustav Vasa 1548 Örbyhus som det nu kallades. Han började göra om den medeltida borgen till centralfäste i norra Uppland med vallar och gravar och en hög mur. Tanken var att godset lämpade sig som statsfängelse eftersom den låg mycket ödsligt. Här satt bland annat Johan av Ostfriesland fängslad i nio månader efter att ha uppvaktat Gustav Vasas dotter Cecilia, i det kända Vadstenabullret.

Vid arvskiftet efter Gustav Vasa 1560 tillföll godset Johan III. Efter att Johan fängslat sin bror Erik XIV flyttades denne runt till olika slott och i oktober 1574 fördes Erik till Örbyhus som fånge. Inför fångens ankomst verkar det som om slottet varit ganska förfallet, eftersom man gav order till fogden Nils Ingesson, att bland annat 'förstärka försvarsanordningarna, sätta bröstvärn på muren, järnbeslå dörrar och sätta galler för fönstren'. Erik satt sedan inspärrad i fyra rum på bottenvåningen, fram till sin död tre år senare i februari 1577, enligt sägnen förgiftad med ärtsoppa spetsat med arsenik.

En annan känd fånge som suttit på Örbyhus var fältherren Carl HenrikssonDöd 1601 (Horn) som förlorat fästningarna Ivangorod och Koporie till ryssarna. Han hade för detta och på grund av misstänkt förräderi blivit dömd att avrättas men benådades på avrättningsplatsen. Han fick istället sitta på Örbyhus med sin familj. Här föddes 1592 hans son, den blivande fältmarskalken Gustaf Horn. Carl Henriksson frikändes senare och återinsattes i militär tjänst igen.

Åren 1591-1597 förvaltade änkedrottning Gunilla Bielke Örbyhus, fram till sistnämnda år då det drogs in till kronan. Under hennes tid vid Örbyhus genomfördes stora restaureringsarbeten.

1600-talet
1605 förlänade godset till hertig Johan av Östergötland som var son till Johan III som dock avstod från det 1610 till förmån för sin farbror Karl IX. Denne dog dock redan året därpå så godset gick över till hans fru Kristina som då fick överta 'Örbyhus gård och län'.

På 1630-talet gick slottet över till änkedrottning Maria Eleonora som var ägare fram till 1641. Efter hennes ägartid vid Örbyhus var slottets historia som riksfäste och kungligt ägande emellertid slut.

Ombyggnad
1641 fick friherrinan och änkan Christina Sigrid Bielke 1603-1645 godset 'i vederlag mot andra gods' och efter henne tog sonen Gustaf Banér 1629-1680 över. Denne tyckte dock att huset var för ålderdomligt och obekvämt och lät därför bygga om fästningen till ett stort barockslott som vänder sin fasad mot sjön, så att det fick ungefär det utseende det har idag. Med hjälp av arkitekten Simon de la Vallée anlade han även en renässansträdgård vid sidan om den gamla borgen med akvedukter, dammar och kanaler. Efter Banérs död 1680 övertogs slottet på grund av inteckningar av fältmarskalken Nils Bielke som i sin tur överlät det till sin son Thure Gabriel Bielke1684-1763.

1700-talet
Thure Gabriel Bielke var förövrigt den som följde Karl XII på hans ritt från Turkiet, och var ett tag även förklädd till kungens dubbelgångare. Han kom att bli generalmajor och riksråd och 1729 sålde han Örbyhus till landshövdingen Charles De Geer som instiftade en fideikommiss. Slottet vandrade sedan i släkterna de Geer i flera generationer, men stod långa tider tomt.

1800-talet
1823-1831 ledde arkitekten Carl Christoffer Gjörwell d.y. en ombyggnad som bland annat förhöjde flyglarna med var sin gästvåning och dessutom sattes gatlyktor upp så man kunde köra med häst och vagn ända upp till huset. Även ett orangeri uppfördes, där växter som inte tålde det svenska klimatet skyddades. 1892 köpte brukspatron C. Ekman och jägmästaren B. Martin Örbyhus fast sålde det samma år till friherre Fabian Barnekow som sedan ägde det i åtta år.

1900-nutid
1900 köptes slottet av greve Carl Gustaf von Rosen och dennes son Eugène som lät genomföra restaurerings- och inredningsarbeten.

Örbyhus är privatägt men har visningar sommartid.

 Inspelningsplats för:
» Mannekäng i rött (1958)

År	Ägarlängd
1300-talet	Magnus Gislason (Sparre)
1373	Arvid Gustafsson (Sparre) (föregåendes måg)
	Merete (föregåendes dotter)
1415	Sten Turesson (Bielke) (föregåendes son)
1431	Agneta Eriksdotter (föregåendes änka)
1451	Johan Kristersson Vasa
1478	Krister Johansson Vasa (föregåendes son)
1510	Föregåendes tre barn
1548	Gustav Vasa (genom byte)
1560	Johan III (genom arv)
1591	Drottning Gunilla Bielke (genom förläning)
1597	Indraget till Kronan
1605	Hertig Johan av Östergötland (genom förläning)
1610	Karl IX (genom överlåtelse)
1612	Änkedrottning Kristina
1630-talet	Änkedrottning Maria Eleonora
1641	Christina Sigrid Bielke (genom byte)
1645	Gustav Carlsson Banér (son till föregående)
1680	Anna Christina Bååt (änka till föregående)
1718	Thure Gabriel Bielke (genom inteckning)
1729	Charles De Geer (genom köp). Fideikomiss instiftat
1730	Charle De Geer (föregåendes brorson)
1778	Charle De Geer (föregåendes son)
1805	Charle De Geer (föregåendes son). Fideikomisset överflyttat till annan egendom
1832	Sofia Eleonora De Geer genom gåva (föregåendes dotter)
1888	Augusta & Louise Silfverschöld (föregåendes dotterdöttrar)
1891	Louise Silfverschöld (genom överlåtelse)
1892	C. Ekman och B. Martin (genom köp). Sålde samma år
1892	Fabian Barnekow (genom köp)
1900	Carl Gustaf von Rosen och dennes son Eugène von Rosen
1909	Eugène von Rosen (genom arv)