Kalmar slott 

Man vet inte exakt när den första borgen byggdes men man tror att det var runt slutet av 1100-talet då ett försvarstorn byggdes och under medeltiden utvecklades borgen till landets starkaste fäste. I slutet av 1200-talet, under Magnus Ladulåsca 1240-1290 tid byggdes borgen ut med fem stora torn.

Kalmar slott enligt Sueciaverket

Foto okänd fotograf

1300-talet
Kung Magnus Eriksson1316-1374 och hans drottning Blanka av NamurDöd 1363 vistades ofta på Kalmar slott och 1337 gjorde han en betydlig ombyggnad av slottet då bottenvåningarna till flyglarna uppfördes och ytterligare en ringmur med småtorn samt ett portvärn anlades.

1359 blev Bo Jonsson GripDöd 1386 herre på slottet och i egenskap av marsk blev han landets krigsherre närmast kungen.

Den 17 juni 1397 blev Erik av Pommern krönt till kung över Sverige, Norge och Danmark och Kalmarunionen bildades. Kalmarunionen var omdiskuterad men innebar att samma regent skulle styra över de tre länderna och ha samma utrikespolitik. Blev någon dömd till fredlös i ett land var han även fredlös i de andra länderna. För övrigt skulle varje land styras efter sin egen lag.

Foto Bengt A Lundberg 2011

Foto Nastoshka 2014

1400-talet
Under 1400-talet var Kalmar slott platsen där flera unionsmöten hölls. Sverige var inte nöjd med unionen och under senare hälften av 1400-talet förekom flera unionsstrider mellan Sverige och Danmark och slottet kom omväxlande att vara i svenska och danska händer.

1500-talet
Den 27 maj 1523 återerövrade Gustav Vasa Kalmar inklusive slottet och 1545 började han bygga ut fästningen med vallar och kanontorn. Kungens tyske byggmästare Jakob RichterDöd 1571 började bygga en ny kungsvåning och när Gustav Vasa dog 1560 var kungstrappan, som är slottets huvudtrappa, klar liksom inredningen i drottningens sovrum. Trappstegen i kungstrappan är gamla gravstenar som Gustav Vasa lät hämta från en närliggande kyrkogård. Jakob Richter var byggmästare på slottet från 1550-talets början till sin död 1571. Därefter övertog Johan Baptista Pahr byggmästarjobbet (från juni 1572) och från februari 1575 dennes bror Dominicus Pahr och därpå Peter Dionysius (från 1601). Dessa var ledare av både byggnads- och befästningsarbetena.

Foto Bengt A Lundberg 2011

Foto Sniper Zeta 2014

1562 lät Erik XIV beställa ett par kalkstensportaler av den belgiske stenhuggaren Roland Mackle som arbetade på Öland. Erik företog även dyrbara inredningsarbeten, som t.ex. "Kung Eriks gemak".

När Johan III ansvarade för slottet förstärkte han fästningsverken och fortsatte att försköna slottet i modern stil och smak. Från Erik och Johans tid härstammar mycket av den målade och skulpterade dekorationerna. 1579-1581 uppfördes en brunnsbyggnad på den inre borggården och slottskyrka byggdes 1589-1592.

1600-talet
När Kalmar slott ockuperades av danskarna 1611-1613 under Kalmarkriget plundrades och förstördes stora delar av inredningen, liksom tornen, och de lusthus som Johan III byggt på vallarna revs. 1642 brann en av slottets salar som låg ovanför slottsköket. Salen restaurerades aldrig och går nu under namnet "förbrända salen".

Foto Szilas 2017

Foto Allie Caulfield 2010

Efter Kalmarkriget förlorade slottet sin betydelse som försvarsanläggning och på 1640-talet föreslogs det att man skulle rasera slottet och uppföra ett nytt på ett annat ställe. Planerna övergavs som tur var och istället började man 1644 uppföra ett bålverk framför sjöporten och tio år senare (1654) begärde stadsplaneraren Johan WärnschiöldhDöd 1674 om ytterligare förstärkningar. 1673 gav Karl XI order om att slottsbefästningen åt landsidan skulle förstärkas. Fram till 1676 var slottet tidvis både kungaborg och landshövdingens residens men efter denna tidpunkt upphörde detta. Tiden för "rikets nyckel" var över.

Foto Ingeborg van Leeuwen 2020

Foto Allie Caulfield 2010

1700-talet
1724 års fästningskommission ville bibehålla det kungliga slottet och under 1730- och 1740-talen byggdes den så kallade slottsravelinen (försvarsanläggning) medan själva slottet fick förfalla. 1766 års sekreta utskott ville återställa slottet till sin forna glans men det blev inget av med det. 1777 uppgavs följande: "styckegluggarna i vallhuvuden förfallna, tornöverbyggnaden upprutten och nedblåst, skottvåningarnas bjälklag förstörda och murarna delvis ramlade, kanonbäddarna på strykvärnen förfallna och bröstvärnen störtade. Efter denna tid upphörde slottet att längre vara fästning".

Gustav III bestämde istället att slottet skulle bli ett kronobränneri, vilket det också blev år 1780. Man tog slottsköket som bränneri och salen ovanför köket blev sädesmagasin för bränneriet och valven i Kuretornets väggar bröts upp för att göra plats åt bränneriets vattenledning. Tiden för bränneriet blev inte långvarig, redan sju år senare (1787) lades det ner. En annan del av slottet användes som fängelse.

Foto Ingeborg van Leeuwen 2020

Foto L.G.foto 2006

1800-talet
1810 framfördes ett förslag att man skulle riva slottet och använda stenarna till byggnadsmaterial på annat håll. Som tur var blev det inget av med detta. På 1850-talet kom emellertid en ny tid för slottet då Oskar I lät återställa brunnen på borggården och även "Erik XIV:s gemak" som restaurerades 1855-1862 efter ritningar av slottsarkitekt Fredrik Wilhelm Scholander. De fångar som satt på slottet flyttades 1852 till det nya cellfängelset.

1884 beviljade riksdagen 80,000 kronor för att reparera slottet utvändigt, då bland annat tornen fick nya kåpor.

1900-nutid
Kalmar slott ägs av staten och är öppet för allmänheten.

 Inspelningsplats för:
» Dubbelstötarna (1980)
» Karin Månsdotter (1954)