Tyresö
Plats: | Kalvfjärden, 18 km. från Stockholm, Södermanland |
Grundat: | 1630-talet av Gabriel Gustaf Oxenstierna |
Ny/Ombyggt: | 1760-1769 av Carl Fredrik Scheffer 1890-1899 av Claes Lagergren |
Arkitekt: | 1890-1899 Isak Gustaf Clason |
Arkitektur: | Nationalromantik |
Koordinater: | 59°14'07.6"N 18°18'16.7"E |
Gabriel dog i slutet av november 1640 och begravdes i Tyresö kyrka som var färdigbyggd samma år. Tyresö ärvdes av sonen, Gustaf Oxenstierna som dock avled bara 35 år gammal (1648) varefter Tyresö, inklusive andra gods, övergick till hans 21-åriga änka, Maria Sofia De la Gardie.
(1627-1694)
Maria Sofia var dotter till Ebba Brahe och Jakob De la Gardie och syster till Magnus Gabriel De la Gardie. Sexton år gammal gifte hon sig med Gustaf Oxenstierna (30) och blev som sagt änka med två små barn redan vid 21 års ålder - men trots det gifte hon aldrig om sig. Tur var kanske det för då slapp hon komma under en mans förmyndarskap, vilket ju var fallet på den tiden när en kvinna gifte sig. Istället kom hon att bli Sveriges första kvinnliga storföretagare.
Från Tyresö styrde hon över alla sina gods, både i Sverige och i Finland, och bland annat ägde hon Farsta och Skarpnäck, som nu bildar hela stadsdelar i Stockholm, samt stora domäner i Östersjöprovinserna och i Pommern.
Hon intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trädgårdsskötsel. Hon reste till Holland för att studera näringslivsfrågor och hon började till exempel att bryta stenkol i Skåne som hon sålde och exporterade. Hon byggde skepp, exporterade timmer och spannmål, anlade pappersbruk och tillverkade linolja.
Hon köpte även gods i Skåne efter att Skåne blivit svenskt, bland annat Krapperup slott i Brunnby socken (1667), och på 1670-talet lyckades hon inom textilindustrin bygga upp en stor produktion av tyg och kläder som hon sedan sålde till armén.
Under reduktionen på 1680-talet drabbades hon dock hårt och förlorade många av sina gods och gårdar.
Maria Sofia (67) gick bort 1694 och Tyresö ärvdes då av hennes dotterdotter Maria Gustava1672-1737 Gyllenstierna som var gift med Carl Bonde1648-1699. Maria Gustava hade gift sig 21 år gammal med Carl, som då var 45 år. Han dog dock redan efter sex års äktenskap (1699) och Maria Gustava blev änka 27 år gammal.
1700-talet
Maria Gustava bodde på Tyresö till sin egen död 1737. Det sägs att hon under det stora nordiska kriget och de ryska härjningarna år 1719 lät plocka ned tornspirorna på slottet för att dessa inte skulle locka till sig ryssarna.
En stor ombyggnad skedde på 1760-talet av Carl Fredrik Scheffer, som lät bygga om slottet efter sin tids smak; alla tornspiror togs bort, huvudbyggnaden fick annat tak, trapptornet revs liksom portlängan i fronten så att borggården öppnades upp med utsikt bort mot kyrkan. Han lät också trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper1746-1824 anlägga Sveriges första engelska park vid slottet. Efter den stora förändringen av slottet firades detta med ett besök av den kungliga familjen, det vill säga Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika år 1770.
Scheffer kom att förfoga över Tyresö genom sitt giftermål år 1757 med Gustava Sabina von Düring1721-1778 som var dotterdotter till Maria Gustava.
Gustava Sabina (57) dog på Tyresö den 15 december 1778 och Scheffer avled drygt sju år senare varefter slottet ärvdes av Scheffers svägerska, Ulrika Eleonora von Düring som dog ogift 1793. Slottet ägdes sedan under en längre period av flera olika släktingar.
1800-talet
1892 köpte markis Claes Lagergren1853-1930 Tyresö. Denne var aktiv katolik och utnämnd till påvlig kammarherre och markis och genom arv och giftermål hade han byggt upp en stor förmögenhet. Med hjälp av arkitekten Isak Gustaf Clason byggde han om och restaurerade slottet med det gamla 1600-talsslottet som förebild, och skapade en mötesplats för sekelskiftets kulturpersonligheter som
Verner von Heidenstam1859-1940, Carl Snoilsky1841-1903 och "målarprinsen" Eugen.
1900-nutid
Efter Lagergrens död 1930 donerade hans hustru, Mary Moore Lagergren, slottet till Nordiska museet som äger det än idag. Idag är Tyresö ett museum som visas för allmänheten under sommarmånaderna.
År | Ägarlängd |
Erengisle Nilsson till Hammersta | |
1364 | Nils Turesson Bielke |
~ | Erengisle Nilsson |
1406 | Catharina Erengisledotter (föregåendes dotter) |
~ | Ingeborg Gregersdotter Blå (föregåendes dotter) |
~ | Greger Matsson (föregåendes son) |
1493 | Bengt Gregersson (föregåendes son) |
1509 | Anna Bengtsdotter (föregåendes dotter) |
1542 | Nils Ryning (föregåendes son) |
1578 | Olof Ryning (föregåendes son) |
1589 | Nils Ryning (föregåendes son) |
1610 | Carin Bielke (föregåendes mor) |
~ | Barbro Adelsdotter Bielke (föregåendes syster) |
1624 | Gabriel Gustafsson Oxenstierna (föregåendes son) |
1640 | Gustaf Gabrielsson Oxenstierna |
1648 | Maria Sofia De la Gardie (föregåendes änka) |
1694 | Maria Gustava Gyllenstierna (föregåendes dotterdotter) |
1737 | Catharina Margareta Bonde (föregåendes dotter) |
1775 | Gustava Sabina During (föregåendes dotter) |
1786 | Ulrika Eleonora von During (föregåendes svägerska) |
1793 | Robert Wilhelm de Geer (genom köp) |
1826 | Carl Adolf Ludvig Stackelberg (genom köp) |
~ | Fritz Stackelberg (genom överlåtelse) |
1853 | Johan Erik Hörstadius (genom köp) |
1859 | G. F. Hörstadius |
1892 | Claes Lagergren (genom köp) |
1930 | Nordiska museet (genom testamente) |
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 08-519 545 50
E-post: slott@nordiskamuseet.se
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Södermanland (Allhems)
• Skånska slott och deras herrar (Åberg)
Hemsidor:
» Bebyggelseregistret
» Stockholms länsmuseum