Ekholmen 

Ekholmen slott ligger cirka 25 minuters bilväg sydost om Enköping i Veckholms socken i Uppland.

Karl Ulfsson (ca 1317-1407)
Ekholmen är känd sedan 1369 då Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) bytte till sig godset från riksdrotsen Bo Nilsson Grip och gjorde det till sin sätesgård. Karl Ulfsson var häradshövding, lagman, riddare samt riksråd och morfar till 1400-talskungen Karl Knutsson Bonde. Ulfssons sätesgård var Tofta på Adelsö i Mälaren även om han ibland även skrev sig till Ekholmen. Karl skall ha varit hela 90 år när han dog 1407. Han begravdes i Vadstena kloster 1410 (tre år efter sin död).

Birgitta Stensdotter Bielke (ca 11410 - ca 1462)
Ekholmen gick på olika vägar i arv till Birgitta Stensdotter Bielke som var syster till kung Karl Knutsson Bonde och mor till riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Hon var också farmors mor till Gustav Vasa. Birgitta dog omkring 1462.

Gustav Trolle (1488-1535)
I början av 1500-talet blev den beryktade ärkebiskopen Gustav Trolle ägare till Ekholmen. Trolle stod på den danska kungen Kristian II:s sida och var därmed fiende till Stureätten. Den 4 november 1520 förrättade Trolle ceremonin där Kristian kröntes till svensk kung i Storkyrkan, med efterföljande festdagar som tre dagar senare avslutades med Stockholms blodbad. I juni 1535 deltog Trolle i slaget vid Öxnebjerg i Danmark där han sårades så svårt att han dog några veckor senare i Schleswig, Tyskland, omkring 47 år gammal. Efter hans död drogs Ekholmen samt alla hans övriga gods in till Kronan.

Dionysius Beurræus († 1567)
År 1557 sändes diplomaten och riksrådet Dionysius Beurræus iväg till England för att på hertig Eriks (senare Erik XIV) vägnar fria till prinsessan Elisabeth (senare Elisabeth I). Det gick ju inte vägen som vi alla vet men några år senare när Erik blivit kung belönades Dionysius ändå med att bli slagen till riddare samt tilldelades Ekholmens gård. Beurræus mördades 1567 då han blev ett offer i det så kallade Sturemorden.

Pontus De la Gardie (1520-1585)
1569 belönades diplomaten och arméofficeren Pontus De la Gardie med Ekholmens gård som förläning och 1571 blev han friherre med Ekholmen som friherreskap. Pontus drunknade i Narvafloden 1585 men godset fortsatte att ärvas inom släkten De la Gardie.

Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686)
På 1660-talet byggde greven och riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie ut godset. Ekholmen var kvar i familjen De la Gardies ägo fram till Karl XI:s reduktion 1681, då adelns gods och gårdar som tidigare tillhört Kronan togs tillbaka.
Magnus, som var en av Sveriges rikaste män med ett 30-tal slott och herresäten, bland annat Drottningholm, Makalös, Jacobsdal och Läckö slott, drabbades hårt av reduktionen - han förlorade Ekholmen samt alla sina övriga gods förutom två slott, Venngarn samt Höjentorp. Magnus dog som en bitter man 1686.

Gustaf Adolf De la Gardie (1647-1695)
Tio år senare (1691) återlämnades Ekholmen till Magnus son, Gustaf Adolf De la Gardie. Det var dock endast en ruin som sonen fick tillbaka för slottet hade brunnit ned till grunden 1686. Sonen Gustaf Adolf dog 1695 och ruinerna gick i arv i släkten. Familjen De la Gardie brydde sig förmodligen inte om det nedbrunna godset heller för det stod öde fram till 1736 då de sålde det som fanns kvar till landshövding Erik Odelström.

Erik Odelström (1684-1753)
Odelström uppförde på 1730-talets slut en ny huvudbyggnad på det gamla slottets grund. 1748 såldes godset vidare till friherre Erland Broman, som var Fredrik I:s gunstling.

1800-talet
I slutet av 1850-talet fick arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander i uppdrag att ändra utseende på Ekholmen. Ägaren önskade ett utseende i renässansstil så 1857–1858 försågs godset med hörntorn samt utsirade takkupor. Har inte hittat någonstans vem som ägde slottet på 1800- och 1900-talen och fram till idag, finns väldigt lite info om Ekholmen både i böcker samt på nätet. Ekholmens gods är privatägt.