Carl Fredrik Adelcrantz

Titel:
Arkitekt och verintendent
Född:
1716 i Stockholm
Död:
1796 i Stockholm
Verk, ombyggnader eller renoveringar: (urval)
* Teatern vid Drottningholms slott
* Ulriksdals slott, Uppland - inredde hovteatern (1750-talet)
* Stockholms slott - ansvar fr bygget frn 1757
* Kina slott (1763-1769)
* Ekolsunds slott, Uppland - upprustning (1767-1770)
* Strmsholms slott, Vstmanland - inredningsarbetet (1767-1775)
* Svartsj slott, Uppland - flyglarna (1770-talet)

Historia:
Carl Fredrik Adelcrantz fddes 1716 i Stockholm som son till slotts- och stadsarkitekten Gran Joshua Adelcrantz (1668-1739) och Anna Maria Khnman.

Tjugotre r gammal (1739) gav han sig ut p en fyrarig studieresa, bland annat till Frankrike och Italien. Fortfarande medan resan nnu pgick utnmndes han 1741 till konduktr vid slottsbyggnaden i Stockholm. Vl tillbaka i Stockholm (1743) brjade han anstllningen som bitrde t slottsarkitekten Carl Hrleman. Hans uppgift var att hlla uppsikt ver konstnrerna och konsthantverkarna, och p samma gng vara Hrlemans hgra hand - till exempel s utfrde Adelcrantz de ritningar som Hrleman inte hann med. Parallellt med den hr befattningen tjnstgjorde han ven som hovjunkare hos kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Dessa kom han att f en nra relation till. Efter att Hrleman avlidit 1753 blev Adelcrantz den verklige ledaren ver inredningsarbetena p slottet.

Vid 41 rs lder (1757) fick han titeln "verintendent", men inte frrn tio r senare, nr den "verklige" verintendenten, Carl Johan Cronstedt (1709-1779), lmnat tjnsten blev Adelcrantz ensam om mbetet. En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla trslottet Kina i Drottningholmsparken brjade byggas efter ritningar av Adelcrantz 1763, och stod klart sex r senare. 1764 blev han direktr fr hovkapellet och tv r senare, vid femtio rs lder, blev han upphjd till friherre. Mellan ren 1768-1774 byggde han, under ganska ogynnsamma frhllanden, Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, och de tta fljande ren (1774-1782) byggde han om Ekebladska huset till ett kungligt operahus. Han var ven ordfrande i Mlare- och bildhuggare- akademin. Han blev ocks Gustav III:s frmste arkitekt, fram till att kungens smak ndrades - vilket den gjorde efter italienresan denne gjorde 1783-1784. Adelcrantz blev som sagt en god vn till kungafamiljen, och detta gjorde att han drog p sig mssornas ovilja. P mycket lngskta skl stlldes han drfr 1771 till ansvar infr en kommision. Men som tur var kom Gustav III:s statskupp (1772) emellan och Adelcrantz fortsatte som ordfranden ndra till 1795, d han tog avsked vid nstan ttio rs lder.

Som verintendent vid slottsbyggnaden utfrde Adelcrantz ett mycket stort inflytande p Sveriges byggnadskonst. Han hade ocks en stor betydelse som reformator fr den "Ritareakademi" (grundad 1735) som han 1768 gjorde om till en verklig konstakademi, och dr kungen fem r senare fastslog lagstadgarna. De sista ren av Adelcrantz liv tyngdes dock av den dliga ekonomin han hade. Mycket berodde detta p att han dragit p sig fr stora skulder nr han slutfrde Drottningholms Slottsteater 1766, och fr att han ur egen ficka betalat ln till mbetets personal. Till fljd av detta var han 1785 tvungen att slja sitt hus i Stockholm, och senare dessutom sitt sommarstlle i Trngsund.

Källor
Svenskt biografiskt lexikon
* Svensk arkitektur - Henric Andersson & Fredric Bedoire

  Stöd slottsguiden! 

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2018-09-27