Ekolsund, Sverige

Plats: cirka 1 mil öster om Enköping, Husby-Sjutolfts socken, Uppland
Uppfört: byggt i omgångar 1636-1640, 1660-talet, 1767-1770
Grundare:  Åke Tott, Claes Tott, Fredrik I, Gustav III
Arkitekt: Simon de la Vallée, Nicodemus Tessin d.ä., Carl Hårleman
Koordinater: 59°39'02.9"N 17°21'59.3"E
Ekolsund Uppland HISTORIA:
Ekolsunds slott ligger cirka en mil öster om Enköping i Husby-Sjutolfts socken, Uppland.

På denna plats har det funnits byggnader länge, redan i början av 1300-talet nämns "Ekoolesund" för första gången, närmare bestämt i två brev som är daterade den 16 april 1307. Breven är skrivna på plats av hertigarna Erik och Valdemar, som är kända för sin konflikt med Birger Magnusson, en konflikt som gått till historien som Håtunaleken. Om de bägge hertigarna vid denna tidpunkt ägde byggnaden som då låg här är dock osäkert.
Ekolsunds slott på 1600-talet
Slottet enligt Sueciaverket

Den första säkert kände ägaren är Magnus Knutsson Blå, och i några generationer ägdes gården av den släkten. Magnus dotterdotter gifte sig med Jöns Bengtsson som förde en oxpanna i sitt vapen. Denna släkt kom i slutet av 1500-talet att kalla sig för Oxenstierna.

1500-talet och Stockholms blodbad
Omkring år 1510 ärvde Märta Bengtsdotter Ekolsund. Hon var först gift med Gustav Vasas morbror, Trotte Månsson (Eka), som var ståthållare på Stegeborg 1512. Efter hans död samma år gifte Märta om sig med riksrådet Åke Göransson Tott. Åke var anhängare till Kristina Gyllenstierna (som försvarade Stockholms slott mot Kristian II), och på grund av det blev han halshuggen i Stockholms blodbad 1520. Märta och hennes döttrar fördes som fångar till Danmark och återkom först fyra år senare. Hennes son Göran Åkesson bytte 1542 bort Ekolsund till Gustav Vasa mot Tidö slott. Gustav Vasa skall ha vistats en hel del på Ekolsund.
Ekolsund
Foto Zejo - 2011

Efter Gustav Vasas död ärvde Johan III Ekolsund. Han gav dock nästan direkt bort gården till sin syster Sofia, som har kallats för Gustav Vasas olyckligaste dotter. Hon var 13 år när fadern dog och 21 år gammal (1568) gifte hon sig med hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg - ett äktenskap som skall ha varit mycket olyckligt. Han har beskrivits som en rå och simpel man som var brutal mot sin fru och våldsam mot sina undersåtar. Han var så odräglig att han tillslut blev utslängd från Sverige (1578). Sofia och deras enda barn, sonen Gustav, bosatte sig då på Ekolsund. Tolv år före Sofias egen död 1611 vådasköt sig sonen Gustav i benet och dog, 27 år gammal.

1600-talet
Efter Sofias död 1611 tillföll slottet Johan III:s son Johan (21) som var hertig av Östergötland. Johan var en sjuklig man och vistades mest på sina gods i Östergötland. Han dog endast 28 år gammal och Ekolsund ärvdes efter hans död 1618 av kung Gustav II Adolf, som till en början arrenderade ut gården. Efter en kortare tid skänkte han dock slottet till sin släkting Åke Tott som var son till Erik XIV:s dotter Sigrid.
Ekolsunds slott
Foto Zejo - 2011

Åke Tott "Snöplogen"
Åke (Henriksson) Tott föddes 1598 i landskapet Nyland i Finland som son till Henrik Tott och Sigrid Eriksdotter, som alltså var dotter till Erik XIV. Han blev militär, riksråd och 1631 upphöjdes han till fältmarskalk. Han deltog i flera fältslag och det sägs att han var högt skattad av Gustav II Adolf som kallade honom snöplogen eftersom han röjde väg för de andra på slagfälten när han med sitt finska kavalleri bröt in i fiendens led. Han hade dock svårt att samarbeta med de övriga generalerna vilket gjorde att han lämnade armén och slog sig ner på Ekolsund.

Till att börja med bodde han på den medeltida gården på holmen på Ekolsund där han lät restaurera det vanskötta gamla kungshuset. I Finland var Åke en stor jorddrott men i Sverige ägde han endast Ekolsund. År 1636 fick han tillstånd att bygga på området Härvesta och året därpå, år 1637, tillkallade han den kända franska arkitekten Simon de la Vallée till Sverige för att han skulle arbeta som ingenjör och byggmästare vid den nya slottsanläggningen som han tänkte uppföra vid Ekolsund.

Själv kom han aldrig att få se slottet stå färdigt för han dog under en resa till Finland 1640 och begravdes i Åbo domkyrka. Sonen Clas Tott, som förövrigt föddes på Ekolsund, ärvde därmed det pågående slottsbygget.
Ekolsund
Foto MyMichelle - 2012

1652 bytte Magnus Gabriel De la Gardie (30) till sig Ekolsund – ett byte som drevs fram, och igenom, av drottning Kristina. Clas Tott gottgjordes med andra gods och en penningsumma. Affären gjordes upp medan Tott var utomlands. Redan två år senare hade det emellertid blivit kyligare mellan Kristina och Magnus Gabriel och hon ångrade bytesaffären. Hon bad därför sin efterträdare, Carl Gustav, att köpa tillbaka Ekolsund och sedan skänka det till Clas Tott, vilket också skedde.

När Tott åter var ägare till Ekolsund fortsatte slottsbygget. Eftersom han inte var nöjd med arkitekten Simon de la Vallées arbete kallades 1661 arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. till Ekolsund. Denne lät uppföra det sydliga tvillingslottet och ändrade även på Vallées ritningar på trädgården. Tott spenderade stora summor på anläggningen av trädgården och slottsparken. Slottet utgörs idag av två L-formade huskroppar i två och en halv våning.

Eftersom Tott dog barnlös 1674 ärvdes Ekolsund av hans morbror, friherre Sten Bielke. Han drabbades hårt av reduktionen och hela Ekolsund drogs in till kronan varefter slottet användes av kungens fogdar

1700-talet
fram till 1716 då Karl XII skänkte Ekolsunds gård med underlydande hemman samt yttre och inre inventarier till sin svåger, Fredrik av Hessen. Denne blev som vi alla vet svensk kung fyra år senare under namnet Fredrik I.
På 1740-talet bodde Fredriks älskarinna, Hedvig Taube, på Ekolsund. Han försökte även göra henne till ägare av slottet men detta gick aldrig igenom.
Ekolsund
Foto Berit Wallenberg, RAÄ - 1930

År 1747 köpte kronprins Adolf Fredrik Ekolsund som dopgåva till sin nyfödda son, den blivande Gustav III, som alltså blev ägare till slottet redan i vaggan. Ekolsund blev Gustavs käraste uppehållsort under uppväxttiden och under hans första år som kung. Här kunde han i lugn och ro ägna sig åt sina intressen och åt sina fester och jakter och i augusti 1776 höll han ett praktfullt tornerspel. Till tornerspelet utfärdade han till och med ett tryckt häfte: Ordning som skall i akt tagas vid Torner-spelet på Ekolsund.

När Gustav ännu var kronprins skapade han den så kallade "Ekolsundsdräkten" som besökare med visst tillstånd skulle ha på sig när de kom till slottet. Gustav III lät med hjälp av arkitekterna Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn rusta upp slottets interiör (1767-1770). Många av idéerna stannade dock på papperet och blev aldrig fullbordade.

Gustav ägde slottet i 38 år men när han behövde pengar till att bygga på Haga sålde han 1785 Ekolsund till bankiren George Seton, som invandrat från Skottland och som tillhörde en skotsk adelsätt. Seton blev efter köpet erkänd som svensk adelsman, eftersom adelskap var en förutsättning för att få äga ett svenskt frälsegods vid denna tid.
George Seton dog redan året därpå, nära 90 år gammal, och eftersom han varit ogift och barnlös ärvde hans systerson Ekolsund. Familjen Seton bodde i slottets norra flygel ändra fram till 1912, medan den kungliga flygeln, som blivit förstörd av de militärtrupper som inkvarterades där 1809, användes som sädesmagasin.
Ekolsund
Foto Berit Wallenberg, RAÄ - 1930

1900-talet
1917 köptes Ekolsund av Carl Kempe, som förutom att vara industriman och slottsägare även var idrottsman, han tog nämligen en silvermedalj i herrdubbel i tennis tillsammans med Gunnar Setterwall i de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912.

Idag används slottet till konferenser och andra evenemang som bröllop, studentbaler och fester.

 Ekolsunds slott har varit inspelningsplats för:
» Biggest Looser (2010)
Kartan visar var Ekolsund ligger
Koordinater: 59°39'02.9"N 17°21'59.3"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in.
 Kontaktinformation till Ekolsund
 För öppettider se slottets hemsida eller ring!
 Adress: 749 50 Ekolsund
 Telefon: 0171-47 22 00
 Web: Hemsida
 Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Uppland (II)
Erik Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna sidan 80 (1924)

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 12

Hemsidor:
» Thesetonfamily.com
» Ekolsundsslott.se
Inskrivet 2008-09-26 | Uppdaterat 2013-08-10
 Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
Av: Sigvard     Datum: 2010-07-31 20:21:04
Mycket fint slott.
Av: Nina Ringbom     Datum: 2009-02-26 13:38:51
Hej Elsy. Det måste ha varit kul att bo i själva slottet! Kan tänka mig att man kände de historiska vingslagen!! Kul.
Av: Nina Ringbom     Datum: 2008-09-30 18:11:44
Jättetack för det, felet är rättat :-) Om det finns någon som har några foton på det här slottet som jag skulle kunna få använda här så skulle jag bli glad. Har inte hittat något som är "lagligt" att ta. /Nina
Av: Jan-Ove Jennehed     Datum: 2008-09-30 16:59:30
Hej, läser med intresse dina berättelser om olika slott. på den sista raden om Ekolsund finns dock en felstavning som du kanske önskar rätta till. Det står studenbaler. M.a.o. ett t fattas. Vänligen jan-Ove
Gillar du slottsguiden? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare