Stockholms slott, Sverige

Plats: Gamla stan, Stockholm, Uppland
Uppfört: mitten av 1200-talet (gamla slottet) 1697-1754 (nya slottet)
Grundare:  Birger jarl, Gustav Vasa, Johan III (gamla slottet)
Arkitekt: Willem Boy, Franciscus Pahr (gamla) Nicodemus Tessin d.y. (nuvarande)
Rum: ca 574
Koordinater: 59°19'36.0"N 18°04'19.1"E
Stockholms slott Uppland HISTORIA:
I mitten av 1200-talet uppförde Birger jarl (död1266) en borganläggning där Stockholms slott idag ligger. Syftet med borgen var att försvara inloppet till Mälaren. Borgen bestod av två delar – högborgen med ett kärntorn i mitten (kallad Kärnan), och den stora muromgärdade ekonomigården. Efter en eldsvåda 1330 återuppfördes och utvidgades slottet på nytt.
Stockholms slott
Slottet enligt Sueciaverket

1500-talet
Det gamla slottet Tre kronor fick utstå mycket, bland annat belägringar, som till exempel 1520 då Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (27) i fyra månader försvarade slottet när hela Stockholm var belägrat av Kristian II (39). När hon gav upp slottet med löfte om amnesti och fri lejd, slutade det som vi vet i Stockholms blodbad.
Efter en brand 1525 började Gustav Vasa med omfattande nybyggnadsarbeten, flera torn byggdes och Kärnan höjdes, vallgraven (slottsgraven) utvidgades samt boningsrum för den kungliga familjen gjordes i ordning i slottets östra del. Arbetet leddes av byggmästare från Tyskland.
När Johan III byggde på slottet leddes arbetet bland annat av belgaren Willem Boy (1520-1592), som 1575 står uppskriven som byggmästare på Stockholms slott. Johan ville modernisera slottet från medeltidsborg till renässans, och under hans tillbyggnad tillkom slottskyrkan i norra längan, kärnan höjdes ytterligare och pyntades med en spira som var prydd med tre kronor. Slottet bildade till slut en samling av byggnader som kommit till under olika perioder och därför fick olika utseende, allt beroende på vilken smak som för tillfället var modern.
Slottet Tre kronor
Slottet Tre kronor, målning av: Govert Camphuysen år 1661.

1600-talet
Det brann många gånger på slottet – mellan åren 1641 och 1646 uppstod det tre eldsvådor. Slottet motsvarade inte heller det växande behovet så man började planera för en genomgående ombyggnad. Jean De la Vallée gjorde 1656 upp ritningar för ett nytt slott, men efter att Karl X Gustaf avlidit 1660 sköts byggnadsplanerna upp. Drygt trettio år senare anslog hans son, Karl XI, 12,000 daler silvermynt till utförandet av Nicodemus Tessin d.y.:s förslag om en nybyggnad av norra fasaden, och två år senare (1692) startade arbetet. Redan på hösten samma år spändes takstolarna över den nya längan, och slottskyrkan ändrades till barockstil och dekorerades efter italienskt mode. För dekoreringsarbetet sände man efter franska konstnärer och hantverkare, bland annat målaren Jacques Fouquet och skulptören René Chauveau (1663-1722).
Dekoreringsarbetet var i full gång när den stora slottsbranden började den 7 maj 1697 då större delen av slottet totalförstördes. Branden uppges ha startat på vinden ovanför rikssalen i södra delen av slottet. Brandvaktmästaren, Sven Lindberg, var inte på plats och dessutom hade han sänt iväg sina brandvakter, Anders Andersson och Mattias Hansson på andra uppdrag. Den kungliga familjen tvingades snabbt lämna slottet samtidigt som tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt. Trots att slottet var byggt i sten spred sig elden snabbt och totalförstörde i stort sett hela slottet. Större delen av slottsbiblioteket gick upp i rök, och med den hundratals medeltida brev och dokument.
Som straff för att Lindberg inte skött sitt jobb dömdes han och Mattias Hansson i februari 1698 till döden, medan Anders Andersson dömdes till gatlopp. Straffen "mildrades" senare till gatlopp för allihopa: "pligta med Siu gatulopp hwardera, och sändas i wanlige halsjern att arbeta uthi Marstrand i 6 år". Lindberg, som var en gammal man, överlevde inte detta gatlopp.
Kung vid detta tillfälle var Karl XII (med förmyndarregering) som månaden efter skulle fylla 15 år. Hans far, Karl XI, hade en månad tidigare avlidit och låg på lit de parade på slottet. Den kungliga familjen fick tills vidare bo i Wrangelska palatset på Riddarholmen men flyttade efter en tid till Karlbergs slott.
Stockholms slott
Foto Nell Howard, flickr

Nya slottet
Redan sex veckor efter branden, i juni 1697, träffades Karl XII:s förmyndarregering på Karlbergs slott för att godkänna ritningarna på ett nytt slott som Nicodemus Tessin (43) ritat. Förslaget godkändes och 1698-1699 lades grunden för det nya slottet.

1700-talet
Förhoppningen var att hela slottet skulle vara klart efter sex år - men när det stora nordiska kriget bröt ut 1700 började bygget gå allt saktare för att 1709 i stort sett avstanna helt. Vid den tidpunkten hade östra längan nått två våningar medan de övriga endast en våning. Man använde sig dock av en del krigsfångar som arbetskraft och enbart till att gjuta det två stora bronslejonen som står på Lejonbacken, som modellerats av den franska skulptören Fouquet, fick 30 krigsfångar hjälpa till (1703-1704).
Kriget höll på ända till 1721 och när det var slut saknades både pengar och arbetskraft till att fortsätta bygget. Dessutom var Karl XII död, han hade blivit skjuten tre år tidigare (1718) i Norge och hans syster, Ulrika Eleonora hade blivit drottning. För att bli det hade hon dock varit tvungen att ge upp enväldet – så nu var det Rikets ständer som bestämde.
Stockholms slott
Foto Yiannis Theologos Michellis, flickr

1727 beviljade ständerna att bygget skulle återupptas – pengar skulle man få in via skatter. Året efter i april dog Nicodemus Tessin (73) - så han fick aldrig se det slott som han gjort ritningarna till stå färdigt. Hans son Carl Gustaf Tessin (33) tog över efter honom och till sin hjälp hade han Carl Hårleman (28) som nyss kommit hem från studieresor i Frankrike och Italien. De kallade hit franska och italienska målare och skulptörer och deras gesäller, bland annat den kända konstnären Guillaume Taraval (1701-1750) och franska skulptören Jacques-Philippe Bouchardon (1711-1753), som båda stannade till sin död i Sverige. Slottsbygget fungerade även som ett slags konsthögskola eftersom svenska konstnärer kunde gå i lära hos de utländska mästarna, och som ett led i detta grundades 1735 Kungliga ritarakademien (ursprunget till dagens konstakademi) i direkt anslutning till slottsbygget. Akademien höll till i en av de färdiga salarna i slottet.
Byggnadsmaterial till slottet hämtades från hela Sverige – från Burgsvik på Gotland kom all ljus sten, från Kolmården kom marmor och från Öland hämtades kalksten. Virket kom från Norrland och Finland.
Under hattarnas ryska krig 1741-1743 blev det åter ont om pengar och bygget gick långsammare. Samma år kriget bröt ut efterträddes Carl Gustaf Tessin av Carl Hårleman som överintendent, det vill säga den som hade huvudansvaret för bygget. Efter att Hårleman avlidit 1753 övertog arkitekten Carl Johan Cronstedt (1709-1777) befälet och 1757 tog arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz över.
Stockholms slott
Foto Nell Howard, flickr

Då kungafamiljen, det vill säga; Adolf Fredrik, Lovisa Ulrika och barnen Gustav (8), Karl (6), Fredrik Adolf (4) och Sofia Albertina (1) flyttade in på det nya slottet i december 1754 återstod det ännu mycket att göra och kompletteringarna inomhus fortsatte under lång tid framåt. Efter att Gustav III blivit kung 1771 lät han ta bort rätt mycket av den äldsta dekorationen som redan då blivit gammal och omodern.
Året efter (1772) gjorde Gustav III en statskupp på slottet vilket gjorde att kungamakten blev starkare än den varit sedan Ulrika Eleonora blev drottning 1719.

Slottet var inte bara ett hus för kungligheter utan var en daglig arbetsplats för hundratals människor och inhyste många olika funktioner. Stadens befolkning till exempel hämtade vatten från de vattenpumpar som fanns i de båda slottsvalven och i slutet av frihetstiden anordnades varje år julaftonsmarknad på borggården.
Stockholms slott
Foto Erik Claesson - RAÄ - 1980

1800-talet
I mars 1809 skedde ännu en kupp på slottet då Gustav III:s son, Gustav IV Adolf, fängslades och senare blev avsatt vilket ledde till att kungamakten återigen blev svagare och riksdagen fick mer att säga till om. Samma år upphörde också den "slottsbyggnadshjälp" som man fick in via en särskild skatt.
1815-1825 reparerades slottets yttre då stenväggarna målades.

1900 - nutid
På slottet finns idag tre museer; Gustav III:s antikmuseum med skulpturer, skattkammaren som bland annat visar Erik XIV:s riksregalier och Museum Tre Kronor som återger slottets äldre historia.


 Stockholms slott har varit inspelningsplats för:
» Macklean (1993)
» Jönssonligan får guldfeber (1984)
» Sopor (1981)
» När syrenerna blomma (1952)
» Hans Majestät får vänta (1945)
» General von Döbeln (1942)
Kartan visar var Stockholms slott ligger
Koordinater: 59°19'36.0"N 18°04'19.1"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in.
 Kontaktinformation till Stockholms slott
 För öppettider se slottets hemsida eller ring!
 Adress: Kungliga slottet
111 30 Stockholm
 Telefon: 08-402 61 30
 Web: Hemsida
 Källor
Tidningar:
Allt om Historia, nr 3 - 2006
populär historia nr. 7/8 2004

Hemsidor:
» Runeberg.org
» Kungliga biblioteket
» Statens fastighetsverk
» stockholmgamlastan.se

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 5
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 8
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 9
Inskrivet 2007-05-21 | Uppdaterat 2017-02-21
 Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
Av: Rowena Wiséhn     Datum: 2009-06-23 14:53:32
Varför finns det ingen kommentar kring skulpturerna i nischerna? Vem har gjort dem?
Av: william     Datum: 2009-03-19 10:52:42
jag tycker att det var bra men det borde vara mer fakta om varför den ser ut som den gör på utsidan
Gillar du slottsguiden? Skänk då gärna ett bidrag så den kan utvecklas och leva vidare