Hessenstienska palatset ligger på Riddarholmen i Stockholm, ett stenkast ifrån Wrangelska palatset.

Tomten där dagens byggnad ligger har tillhört släkten Oxenstierna sedan 1500-talet. Omkring år 1630 började Bengt Bengtsson Oxenstierna, allmänt kallad "Resare-Bengt", att uppföra ett litet renässanspalats på platsen.
Slottet enligt Sueciaverket
Bengt Bengtsson Oxenstierna ~ "Resare-Bengt"
Bengt föddes 1591 på Frösvik strax utanför Stockholm, sex månader efter att hans far, Bengt Gabrielsson Oxenstierna, gått bort. Hans mor, Brita Knutsdotter Posse, dog 1602, när Bengt var 11 år gammal, efter vilket han uppfostrades hos sin farbror, riksrådet Johan Oxenstierna.

Sitt smeknamn, "Resare-Bengt", fick han senare i livet för sina omfattande resor utomlands - ingen annan svensk hade vid denna tidpunkt rest runt så mycket i Europa och besökt så många länder och städer som Bengt Oxenstierna! Han var bland annat i Rostock, Wittenberg, Jena och Stuttgart (där han studerade), Polen, Italien, Tyskland, Palestina, mindre Asien (Anatolien), Rhodos, Toscana, Persien (idag Iran), Bagdad, Babylon, Indiens gräns, Venedig, Frankrike, Holland – för att nämna några av alla de platser han besökte under sin livstid.

Höga ämbeten fick han också, förutom riksråd blev han dessutom kungens hovmarskalk, överstestallmästare, svensk ambassadör i Frankrike, guvernör i Augsburg (Bayern, södra Tyskland) och generalguvernör över Livland och Ingermanland (som nu är historiska regioner). Han dog i Riga 1643, 51 år gammal.
Foto Alexandru Babos - 2006
1700-talet
I början av 1730-talet köpte Fredrik I slottet till sin älskarinna Hedvig Taube. Hedvig var endast 16 år gammal när den då 54-åriga kungen gjorde henne till sin "maîtresse en titre" och fick med henne fyra barn. På Fredriks begäran upphöjdes hon till romersk riksgrevinna von Hessenstein av kejsar Karl VII. Hedvig ägde slottet fram till sin allt för tidiga död 1744, då hon dog i barnsäng 29 år gammal.
En av hennes söner, Fredrik Vilhelm von Hessenstein, ärvde byggnaden och det var också han som gav den dess namn.

På 1750-talet hyrdes slottet av riksrådet, guvernören och greven Carl Gustav Tessin.

1800-nutid
Mellan åren 1835-1906 hade Riksgäldskontoret sina lokaler i slottet och därefter Socialstyrelsen fram till 1965. Idag finns Svea hovrätt i byggnaden.