Wrangelska palatset

Plats:
Birger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm
Grundat:
1630 av Lars Eriksson Sparre
Om/tillbyggt:
1652-1670, 1697
Arkitekt:
Nicodemus Tessin d.ä., Jean De la Vallée (1652-1670), Carl Christoffer Gjörwell (1802)
Koordinater:
Wrangelska palatset Uppland Historia:
Wrangelska palatset ligger på västra sidan av Riddarholmen på Birger Jarls torg 16 i Stockholm. Delar av byggnaden har sitt ursprung i ett befästningsverk, bland annat det södra rundtornet som är från Gustav Vasas befästningsverk från 1530-talet.

År 1629 fick riksrådet Lars Eriksson Sparre tomten som donation och lät uppföra byggnaden.
Wrangelska palatset på 1600-talet
Slottet enligt Sueciaverket

Lars Eriksson Sparre
Lars Sparre Lars Sparre föddes 1590 på Sundby i Södermanland, som son till Erik Sparre. När Lars var 10 år gammal avrättades hans far i Linköpings blodbad. Året efter faderns avrättning blev Lars småsven (page) hos Karl IX och vid 16 års ålder kammarjunkare. 1622 blev han hovmästare hos drottning Maria Eleonora – och Sparre fortsatte att stiga i graderna, han blev så småningom assessor i Svea hovrätt (1627) och var landshövding i både Jönköpings län, Östergötlands län och Uppsala län, allt mellan åren 1628-1640. Han blev vicepresident i Svea hovrätt samt även inkallad som riksråd.
Förutom Wrangelska palatset ägde Lars Sparre även Berkvara slott i Småland som han ärvde 1638. Han dog i Stockholm 1644.
Wrangelska palatset på 1600-talet
Foto bruchstueck - 2016

Palatsets övriga historia
Ett av de runda tornen är från Gustav Vasas försvarstorn som han hade på holmen.
1649 köpte drottning Kristina palatset och skänkte det till sin fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel som tack för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Med hjälp av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och Jean De la Vallée lät han ändra hela slottsanläggningen mellan åren 1652-1670 - han lät bygga om det medeltida slottet till ett ståtligt palats, som även blev dåtidens största privata bostad.

Eftersom Wrangels efterföljare tyckte att palatset var dyrt i drift hyrde de ut det till fester, och där emellan stod det tomt långa tider. 1693 brann det och förlorade då sin fasadsmyckning.
När det kungliga slottet Tre kronor brunnit ned 1697 rustade Tessin d.y. upp Wrangelska palatset så att kungafamiljen kunde bo där medan Stockholms slott byggdes upp. Wrangelska palatset fick därför tillfälligt byta namn till kungshuset. Här bodde bland annat Karl XII innan han gick ut i krig och här föddes även Gustav III (1746) och Karl XIII (1748).

1700-nutid
Svea Hovrätt och Statskontoret flyttade in i byggnaden 1756. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792 – och fängelsehålan där han satt inspärrad finns ännu kvar och är orörd.

1802 restaurerades slottet efter en brand av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell, och sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset med tio sessionssalar.
Wrangelska palatset
Foto commons.wikimedia.org - 2005
Kartan visar platsen för Wrangelska palatset
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Källor
Böcker:
Svergies regenter från forntid till nutid - Lagerqvist
Svenska män och kvinnor - Bonniers förlag 1954
Stora boken om Mälardalens slott - Jane Hellstedt
Bild på Sparre - Svenska män och kvinnor, Albert Bonniers förlag 1954

Hemsidor:
» Statens fastighetsverk
» Riksantikvarieämbetet
Inskrivet 2010-02-09 | Uppdaterat 2017-03-11
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-07-21