Marsvinsholm 

Marsvinsholm ligger 12 km från Ystad i Balkåkra socken i Skåne.

Borsjö
På Marsvinsholms ägor har det funnits byggnader långt tillbaka i tiden. Redan på senmedeltiden omtalas en sätesgård här som hette Borsjö (Bursyö). Denna sätesgård skall ha legat 'några bösskott' sydväst om det nuvarande slottet. Slottet är byggt i Nederländsk renässans även kallad Christian IV-stil.

I slutet av 1300-talet köpte Valdemar Atterdag gården som senare gick vidare till hans dotter, unionsdrottningen Margareta.

1500-talet
På 1520-talet pantsattes gården till Jens Holgersen Ulfstand (Glimmingehus skapare) varefter den gick över i privata händer.

1600-talet
Dagens Marsvinsholm började byggas under den danska tiden 1644-1648 som ett elegant renässansslott, och uppfördes på medeltida sätt i en sjö och byggt på pålar. Istället för att som brukligt var bygga fyra längor omkring en gård bestod Marsvinsholm av en kompakt byggnad med två hus som var sammanbyggda längs långsidorna. Byggherre var den rika Otte Marsvin som omkring år 1629 ärvt ägorna där Marsvinsholm ligger av sin faster, Birgitte Jörgensdatter Marsvin.

Otte Marsvin (1573-1647)
Otte Marsvin föddes på Dybäcks slott i oktober 1573 som son till Jørgen Marsvin och Karen Gyldenstierna. Förutom Marsvinsholm blev Otto så småningom även ägare till Krageholm i Sövestads socken, Dybäck i Östra Vemmenhögs socken samt Clausholm på Jylland.

Otto var morbror till Kirsten Munk, som 1615 gifte sig morganatiskt med danska kungen Kristian IV, som hon fick minst 10 barn med.

Otto var gift med Mette Brahe. De fick aldrig någon son som kunde ärva Marsvinsholm, däremot hade de flera döttrar och en av dem, Margrethe Marsvin, gifte sig 1624 med Jörgen Urne. Jörgen var krigare, diplomat och en av Kristian IV:s betrodda män, och blev både riksråd och riddare av Elefantorden, vilken anses vara en av världens mest ansedda ordnar. Eftersom Jörgen dog redan 1642 ärvde deras son, Christian Urne (21) Marsvinsholm efter sin morfar Otte Marsvin, som dog 1647.

Tio år senare (1657) bröt krig mellan Sverige och Danmark ut och när freden ingicks i Roskilde 1658 övergick bland annat Skåne till Sverige. För Christian Urne (32) innebar det att han förlorade Marsvinsholm, som konfiskerades av svenskarna och överlämnades till den svenske riksamiralen Gustaf Otto Stenbock (44).
Christian Urne fick dock tillbaka Marsvinsholm och efter det andra krigets fredsförhandlingar i Köpenhamn 1660 svor Urne den svenske kungen trohet. Efter Urnes död 1667 såldes Marsvinsholm till Holger Ottesen Thott (20).

1700-talet
Greve Erik Ruuth, lät under perioden 1782-1786 utföra en genomgripande reparation som kom att förändra slottets utseende radikalt. Ruuth lät då ta ned de branta taken och tog bort gavlarna samt tornens spiror. Istället lades ett lågt tak över hela byggnaden. Gravarna framför slottet fylldes igen och planades ut till en förgård som flankerades av envåningsflyglar. Ruut var mycket intresserad av allt som kunde underlätta i jordbruksarbetet och han sägs vara den som inrättade det första tröskverket i Skåne.

1800-talet
Det var på Marsvinsholm som Gustav IV Adolf den 31 oktober 1805 utfärdade krigsförklaringen mot Napoleon och alliansen med England.

Nästa person som gjorde stora förändringar på slottet var ryttmästare Julius Edvard Stiernblad som åren 1856-1857 lät utföra de ändringar som gav slottet det utseende det har idag, med hjälp av den danska arkitekten Christian Zwingmann. Stiernblad var aktiv inom politiken, riksdagsman samt ordförande i Malmöhus läns landsting.

1900-nutid
Det var också på Marsvinsholm som den engelska generalen Richard Henry Dewing, i april 1945, i största hemlighet träffade svenska och danska generaler för att diskutera hur den danska truppenheten skulle hjälpa engelsmännen vid tyskarnas kapitulation i andra världskriget.

Marsvinsholm är privatägt och stängt för allmänheten.

År	Ägarlängd Borsjö
1300-1400	Danska kronan
1520-tal	Jens Holgersen Ulfstand (genom pantsättning)
1560 ca	Palle Ulfeldt till Haldager
~	Fredrik Ulfeldt (föregåendes son)
~	Birgitte Jörgensdatter Marsvin (föregåendes änka)

År	Ägarlängd Marsvinsholm
1629	Otte Marsvin (sista ägaren till Borsjös brorson
1629	Christian Jörgensen Urne (föregåendes dotterson)
1658	Konfiskering av svenska kronan som förlänade gården till Gustaf Otto Stenbock
1660	Christian Jörgensen Urne (genom restitution)
1667	Holger Ottesen Thott (genom köp)
1677	Konfiskering av svenska kronan
1678	Fredrik von Buchwald (som ersättning för lån)
1680	Holger Ottesen Thott (genom restitution)
1683	Otto Wilhelm von Königsmarck (genom köp)
1700 ca	Beata Elisabet von Königsmarck (föregåendes syster)
1723	Beata Elisabet Stenbock (föregåendes dotterdotter)
1754	Ebba Siöblad (föregåendes dotter)
1792	Erik Ruuth (föregåendes son)
1819	Erik Piper till Sövdeborg (föregåendes svärson)
1841	Rudolf Tornérhielm och Carl Johan Wachtmeister (genom köp)
1842	Carl Johan Wachtmeister (köp av Tornérhielms del)
1843-1847	Carl Wachtmeister af Johannishus (föregåendes son)
1854	Julius Edvard Stiernblad (genom köp)
1880	Julius Edvard Stiernblad och dottern Ida Anna Hedvig Fredrika Stiernblad
1889	Anna, Jules och Ida (föregåendes barn) vilka utlöste de andra arvingarna
1912	Johannes Johannesen (genom köp). Efter hans död hans änka.
1938	Jörgen Wendelboe-Larsen (genom arv)
1960	Anna Wendelboe-Larsen (föregåendes änka)