Torpa stenhus 

Torpa stenhus ligger vid sjön Åsunden cirka 2,5 mil öster om Borås i Länghems socken i Tranemo kommun i Västergötland.

Medeltiden
Byggnadens tidigaste partier härstammar från medeltiden och är idag ett av Sveriges finaste byggnadsminnen. Den medeltida stenhuset ingår som stomme i en del av dagens Torpa.

Stenbocks stamgods
Den äldste kände ägaren av Torpa var en som hette Bengt Arvidsson som dog omkring år 1400, och i mitten av 1400-talet ägdes gården av Kristina som var änka efter Knut Arvidsson. Gården gick sedan i arv till Kristinas son, riksrådet Arvid Knutsson, som tros vara den som under senare delen av 1400-talet byggde ett stenhus på sin gård. Gården gick sedan i arv inom släkten till Olof Arvidsson som dog cirka 1508. Sistnämnda tog sin morfars vapen som var en stenbock och blev stamfar för den yngre ätten Stenbock. Torpa anses därför vara ätten Stenbocks stamgods.

1500-talet
År 1552 kom Sveriges kung Gustav Vasa till Torpa. Ett år tidigare hade hans hustru Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (35) gått bort. På Torpa bodde Margaretas syster Brita Eriksdotter Leijonhufvud och hennes man Gustaf Olofsson Stenbock. Anledningen till besöket uppgavs vara arvskiftet efter Margareta men den riktiga orsaken var att Gustav Vasa ville hitta en ny hustru. Han hade redan sett ut Katarina Stenbock, som var systerdotter till hans avlidna hustru Margareta. Katarina Stenbock var vid det här tillfället endast 16 år och Gustav Vasa var cirka 56 år gammal. Det sägs att Katarina sprang ut i trädgården och gömde sig när hon fick höra kungens verkliga orsak till besöket, och vem kan klandra henne för det! Men hon hade ju ingen talan så bröllopet mellan henne och kungen firades i slutet av augusti samma år.

Under det nordiska sjuårskriget härjade och brände danskarna Torpa men någon större förstörelse på själva huset blev det dock inte. Efter att Gustav Olofsson gått bort 1571 ärvde hans son Erik Gustavsson (Stenbock) Torpa.

Erik Gustavsson (Stenbock) (1538-1602)
En riktig kärlekshistoria utspelade sig på Torpa på 1570-talet. Sistnämnda Erik var förälskad i sin kusin som hette Magdalena (Malin) Sture och som bodde på Hörningsholms slott. Malins mor Märta Eriksdotter (Leijonhufvud), som brukade kallas för kung Märta, förbjöd dock giftermålet. Erik bad då hertig Karl om hjälp och fick av honom låna tvåhundra man som han använde till att röva bort Malin och sedan eskortera henne till Per Brahe d.ä. på Sundholmens slott. Erik for sedan till Stockholm för att där försöka få igenom giftermålet vilket den djupt religiösa Johan III absolut inte gick med på. Det var en stor skandal på den tiden att gifta sig med sin kusin. Erik fängslades och satt fånge ett tag till hertig Karl hjälpte honom fri varpå Erik for ner till Västergötland där han träffade Malin. De for sedan till Halland där de gifte sig, trots att de inte fått tillåtelse till det.

Den 17 januari 1574 firades sedan bröllopet hemma på Torpa men det sägs att det tog över ett år innan kung Märta hade förlåtit sin dotter.

Erik Stenbock hade alltså fått hjälp av hertig Karl, men när det gällde det politiska blev det dock en brytning mellan dessa eftersom Erik ställt sig på Sigismunds sida i striden mellan sistnämnda och hertig Karl. Erik Stenbock och Malin var därför tvungna att fly ur landet och Torpa drogs in till Kronan.

Gustaf Stenbock (1575-1629)
Erik Stenbock gick bort i Danmark 1602 och hustru Malin 1610 varefter deras son Gustaf Stenbock1575-1629 och dennes hustru Beata Margareta Brahe 1583-1645 blev ägare till Torpa som de sedan hade fram till 1629. Gustaf Stenbock var diplomat och ämbetsman. 1605 var han med om att planera Göteborgs grundläggande och efter Kalmarkrigets slut deltog han i fredsförhandlingarna i Knäred 1613 där det beslutades att Sverige skulle betala en miljon riksdaler för att få tillbaka Älvsborgs fästning (Älvsborgs lösen).

Gustaf Otto Stenbock (1614-1685)
Efter Gustaf Stenbocks död 1629 ärvdes Torpa av sonen Gustaf Otto Stenbock (15) som var född på Torpa. Denne deltog i 30-åriga kriget och var med Karl X Gustav i fält och blev 1658 generalguvernör. År 1664 blev han i Karl XI:s förmyndarregering riksamiral samt var i flera år även Lunds universitets kansler, den första som innehade denna titel.

När Karl XI genomförde sin reduktion förlorade Gustaf Otto alla sina egendomar med undantag av Torpa som var arvegods. Gustaf Otto var gift med grevinnan Christina Catharina De la Gardie som var syster till Magnus Gabriel De la Gardie.

Trähus
Det var troligen på 1660-talet som ett helt nytt trähus uppfördes en bit ifrån Torpa. Anledningen tros vara att man tyckte Torpa stenhus var för kallt, ogästvänligt och omodernt. Allt sedan dess har Torpas ägare bott i trähuset istället för i stenhuset.

Efter att Gustav Otto Stenbock avlidit 1685 gick Torpa vidare till hans hustru, Christina Catharina. Hon utformade slottskapellet som invigdes 1699. Det var under 1500- och 1600-talen som tillbyggnader och ombyggnader gjordes på Torpa. Därefter skedde inte mycket med stenhuset. Ägarna till Torpa bodde ju också i timmerhuset en bit ifrån och man använde stenhuset mest till representation. Torpa har sedan 1400-talet aldrig sålts utan har endast gått i arv.

1900-nutid
Torpa ägs idag av familjen Zethelius, och är öppet för allmänheten under sommaren och övrig tid efter överenskommelse. Det finns gårdsbutik, restaurang och hantverksbod.

Kuriosa
Nuvarande ägarfamiljen Zethelius är i rakt nedstigande led släkt med Arvid Knutsson som byggde stenhuset på 1400-talet. Huset har vandrat ömsom på svärdsidan och spinnsidan i släkten, därav släktskapet med Leijonhuvud & Stenbock. Det är dessutom det enda privatägda “slottet” i Sverige som gått i arv i samma familj sedan uppförandet på medeltiden. (Källa Anders Gränsmark)

Slottsspöken
På Torpa lär följande spöken husera:

Gråa frun
Gråa frun sägs ha varit en dotter till en av borgens herrar för länge sedan. Hon skall ha blivit förälskad i en av fångarna som fadern tagit med hem från Danmark. När fadern fick veta detta dödade han fången varvid dottern blev sjuk av sorg och dog inom kort. Hon har därefter inte fått någon ro utan irrar nu omkring i slottets salar.

De vita hästarna
Varje gång en ägare till Torpa är nära sin egen bortgång sägs personen se fyra vita hästar som drar en ståtlig vagn. De drar vagnen fram till stenhuset där de stannar en stund, varefter de långsamt kör bort igen.

Den inmurade flickan
Långt tillbaka i tiden bodde en riddare på Torpa. Denne hade två döttrar, varav den ena varit på en resa till Danmark. När hon kom hem därifrån berättade hon att pesten brutit ut i Danmark. Fadern lät då mura in henne levande i ett rum för att förhindra att pesten spred sig. Flickan sägs inte ha fått någon ro utan spökar i slottet.