Gåsevadholm 

Gården har fått sitt namn efter det vadställe i Rolfsån där vildgässen tidigare höll till. På 1300-talet var "Gasawadh", som gården då hette, en sätesgård för släkten Pik till Rossared. Familjen ägde gården i flera generationer fram till mitten av 1400-talet.

Den första kände ägaren av Gåsevad var troligen den rike Ebbe Pik till Rossared, som dog omkring år 1380. Sonen Bent Ebbesen ärvde Gåsevad samt tjugo gårdar och två kvarnar i Fjäre härad.

Foto Qlaz

Foto Mårten Sjöbeck 1920-talet

1400-talet
Under seklets första del ärvdes gården av flera generationer av släkten Pik. 1461 var det Edela Nielsdatter som ägde den. Hon var gift två gånger, först med Truls Störle och sedan med den svenske väpnaren och häradshövdingen Brynte Bertilsson Lilliehöök af Fårdala. Eftersom hon gift sig med en svensk förbröt hon sig mot sina halländska gods som drogs in till kronan. Efter giftermålet med sistnämnda flyttade hon till hans gård Upplo i Älvsborgs län (nuvarande Västra Götalands län). Hennes son från första äktenskapet, Peder Störle, var dock fortfarande dansk så Kristian II lät honom få behålla Gåsevad inklusive tretton gårdar, en kvarn och ett ålfiske.

1500-talet
En av Edelas söner i sista äktenskapet var Måns Bryntesson som deltog i västgötaherrarnas sammansvärjning mot Gustav Vasa 1529. Måns kallade sig för "utvald hövitsman" och var tydligen avsedd att bli den nye kungen efter de avsatt Gustav Vasa. Efter att landskapets lantbefolkning vägrade följa västgötaherrarna och dessutom utsända från Linköpings domkapitel fick igenom en uppgörelse med bönderna, gav Måns genast upp.

Måns trodde att kungen saknade bevis för hans delaktighet i komplotten så han begärde en riksdag där han ville bedyra sin oskuld och rentvå sig men det gick inte riktigt som han tänkt sig för i juni 1529 fick Gustav Vasa de brev som utväxlats mellan Måns och de sammansvurna och Måns dömdes därefter till döden. Efter ett misslyckat flyktförsök avrättades han den 5 juli 1529 på Stortorget i Stockholm.

Peder Störles dotter Merete ärvde 1553 Gåsevad och efter att hon gift sig med Mads Stensen Laxmand tillhörde gården ätten Laxmand fram till 1620-talet.

Flygbild över Gåsevadholm

Foto Pål-Nils Nilsson RAÄ

1600-talet
Efter att Gåsevad varit i samma släkts ägo i över 200 år såldes gården 1625 till landsdomaren på Fyn, Claus Eilersen BrockenhuusDöd 1646. Claus son Peder sålde dock ganska snart gården vidare till Henrik Clausen Podebusk som 1649 i sin tur sålde till skotten John Maclean. Halland och Gåsevad hade då blivit svensk i och med freden i Brömsebro 1645.

1700-talet
1754 köptes Gåsevadholm av direktören i Ostindiska kompaniet, Niclas Sahlgren (53), och sju år senare stiftade han Gåsevadholms fideikommiss (1761). Efter Sahlgrens död 1776 gick godset över till den ena av hans två döttrar, Sara Katarina, som var gift med en av Linnés lärjungar, Claes Alströmer. Denne var son till köpmannen Jonas Alströmer, som i sin tur var en god vän till Niclas Sahlgren. Claes Alströmer anlade en botanisk trädgård på Gåsevadholm samt inrättade ett naturhistoriskt museum.

1800-talet
Claes dog på Gåsevadholm 1794 och Sara Katarinas 1818, och eftersom de var barnlösa övergick Gåsevadholm som fideikommiss till hennes halvsysters dotterson, Nils August Silfverschiöld, som tidigare varit innehavare av Kobergs fideikommiss.

Carl Otto Silfverschiöld genomförde, med hjälp av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd1824-1919, en total ombyggnad av Gåsevadholm åren 1855-1856.

1900-nutid
Gåsevadholm är privatägt och ej öppet för allmänheten.