Göksholm 

Göksholm ligger öster om Örebro på en udde i Hjälmaren i Stora Mellösa socken, Närke.

1200-talet
På 1200-talet fanns en borg på platsen och den första kända ägaren till den var lagmannen i Närke, Knut MatssonDöd 1289 som dog 1289. Borgen bestod då av ett stentorn med tjocka murar med ett bostadshus intill och borgen var omgiven av vatten. Större delen av den nuvarande borgen har sitt ursprung från medeltiden.

1300-talet
Byggnaden gick i arv inom Knut Mattsons släkt fram till mitten av 1300-talet då den på något sätt gick över till en släkt som senare kom att kallas för Natt och Dag. Göksholm tillhörde sedan den ätten i trehundra år. Borgen, som det från början var, byggdes om och till i flera omgångar under flera århundraden.

1400-talet
I början av 1400-talet blev riddaren Bengt Stensson lagman i Närke och han gjorde då Göksholm till sin sätesgård. Han och hans bröder Bo och Nils var äventyrliga män som höll sig med kaparskepp på Östersjön. De kapade bland annat ett handelsfartyg som var på väg till Stockholm vilket fick hansestäderna att klaga. Detta var början till den tvist som slutade med att Engelbrekt Engelbrektsson mördades, det var nämligen på Göksholms ägor som denna frihetskämpe mördades av Bengts son Magnus Bengtsson† 1473-1477 (Natt och Dag) den 4 maj 1436.

Efter mordet blev Engelbrekt något av en nationalhjälte och för lång tid framöver framstod han som en martyr för friheten och den nationella självstyrelsens sak.

Måns Bengtsson son Johan MånssonDöd 1520 kom att bli riksföreståndare Svante Nilssons trognaste anhängare. Johan blev så småningom ståthållare på Kalmar slott men hans liv slutade tragiskt för han avrättades vid Stockholms blodbad 1520.

1500-talet
Johan Månssons sonson, häradshövding Johan ÅkessonDöd 1565 har för eftervärlden fått ett dåligt rykte 'Hans enda kända bravad är att han slog ihjäl en knekt och behandlade sina bönder så illa att kung Gustav själv måste ingripa'. *

I slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet byggdes den medeltida borgen Göksholm om till ett tidsenligt renässansslott. Troligen var det häradshövding Axel JohanssonDöd 1604 och dennes mor Margareta Axelsdotter Bielke1538-1591 som stod för ombyggnationen.

1600-talet
Den som fick återupprätta släktens goda rykte blev Åke Axelsson1594-1655. Denne var en lärd man som blev lagman i Närke och upphöjdes i friherrligt stånd 1652. Han säkrade också sin ställning genom att gifta sig med Axel Oxenstiernas syster Elsa Oxenstierna1589-1651. Efter Åkes död 1655 ärvdes Göksholm av dottern Barbro Natt och Dag1620-1680 som 1665 gifte sig med amiral Claes Bielkenstierna1615-1662. Efter Claes död gifte hon 1665 om sig med sin kusin Knut Kurck1622-1690 ett giftermål som vållade stor skandal eftersom de var kusiner och som gav dem dryga böter.

Ätten Natt och Dag ägde således Göksholm i trehundra år, från 1300-talet fram till 1655 då gården gick över till släkten Bielkenstierna genom Barbros giftermål med Claes.

1700-nutid
Från 1700-talet fram till våra dagar har Göksholm ägts bland annat av släkterna Fleming, Sparre, Lagerberg, Tersmeden, von Rehausen och Leijonhufvud.

Åren 1948-1954 genomfördes en restaurering ledd av arkitekten Erik Lundberg1895-1969. I samband med denna lyftes vissa medeltida spår i fasaderna fram. 1967 blev Göksholm förklarat som byggnadsminne och slottet ägs ännu idag av familjen Leijonhufvud och är inte öppet för allmänheten.

År	Ägarlängd (urval)
1200-tal	Knut Matsson
1289	Ingeborg Ulfsdotter (änka till föregående)
1307	Birgitta Knutsdotter (föregåendes dotter)
1350-tal	Bo Bosson (Natt och Dag)
1390?	Sten Bosson (föregåendes son)
Före 1411	Bengt Stensson (föregåendes son)
1451	Måns Bengtsson (föregåendes son)
1477	Johan Månsson (föregåendes son)
1520	Åke Johansson (föregåendes son)
1534	Johan Åkesson (föregåendes son)
1590	Axel Johansson (föregåendes son)
1604	Åke Axelsson (föregåendes son)
1655	Barbro Åkesdotter (föregåendes dotter)
1680	Charlotta Bielkenstierna (föregåendes sondotter)
1703	Axel Johan Fleming (föregåendes son)
1747	Carl Sparre (genom köp)
1777	Beata Sparre (föregåendes dotter)
1794	Carl Lagerberg (föregåendes son)
1799	Lars Gustaf Tersmeden (genom köp)
1817	Gotthard Mauritz von Rehausen (genom köp)
1822	Johan Gotthard von Rehausen (föregåendes son)
1852	Malvina Harriet von Rehausen (föregåendes syster, genom köp)
1890	Emma Leijonhufvud (föregåendes sondotter)
1912	Gustaf Nyrén
1914	Tage Leijonhufvud (genom testamente)