Äs Sverige

Plats: I Julita socken i Södermanland drygt 2 mil nordväst om Katrineholm
Känt sedan: Medeltiden
Ny/Ombyggt: 1729-1731 av Mattias A. von Ungern-Sternberg
1760-1761 av Mattias A. von Ungern-Sternberg (nuvarande taket)
Arkitektur:Rokoko
Koordinater: 59°09'25.3"N 16°06'30.3"E
Äs Södermanland Historia
Äs säteri (äldre stavning Äähs) är en herrgård som ligger i Julita socken i Södermanland, cirka 4 km från Julita gård och drygt 2 mil km nordväst om Katrineholm.

Medeltiden
Äs tillhörde under medeltiden Julita cistercienskloster som ligger i närheten och gården brukades då av bönder. När Gustav Vasa blev regent drog han in alla klostergods till Kronan.

Äs säteri, Södermanland
Okänd fotograf. Vykort från lindebilder

Paul Khevenhüller (1593-1655)
När drottning Kristina regerade donerade hon Julita gård inklusive Äs till den österrikiske burggreven Paul Khevenhüller1593-1655 som tjänat under Gustav II Adolf samt lånat ut stora summor pengar till den svenska kungen. Efter att Gustav II Adolf stupat i slaget vid Lützen 1632 reste Khevenhüller till Sverige för att kräva tillbaka sina pengar men fick istället Julita gård samt Äs som pant. Khevenhüller blev svensk adelsman 1645 och blev även svensk general och riksråd. Khevenhüller (62) gick bort hastigt på Stockholms slott i december 1655 när han stod och värmde sig vid brasan efter att ha deltagit vid kronprins Karls (XI) döpelseakt.

Efter Khevenhüllers död ärvde dottern Anna Regina Palbitzki1618-1666 (37) både Äs och Julita gård. Anna Regina hade året innan gift sig med diplomaten Matthias Palbitzki 1623-1677 och efter dem ärvde sonen Alexander Palbitzki Julita gård medan dottern Kristina Beatrix Palbitzki1661-1696 (16) ärvde Äs. På så vis delades nu Äs och Julita gård upp. Kristina Beatrix gifte sig 1685 med Nils Alexander1654-1721 von Ungern-Sternberg och de fick fem barn innan hon dog i barnsäng 1696, trettiofem år gammal.

Äs säteri, Södermanland
Foto Holger Ellgaard 2021
Äs säteri, Södermanland
Foto Holger Ellgaard 2020

Mattias Alexander von Ungern-Sternberg
Mattias Alexander
(1689-1763)
Mattias Alexander von Ungern-Sternberg (1689-1763)
Föregåendes söner, fältmarskalk Mattias Alexander1689-1763 von Ungern-Sternberg och hans bror Nils, ärvde gemensamt Äs men 1714 övertog Mattias Alexander hela gården själv.

Mattias Alexander gjorde krigstjänst i Frankrike och Holland och utmärkte sig i slaget vid Helsingborg i februari 1710. Han blev med tiden en känd politisk figur i mösspartiets ledning. Han steg i graderna till lantmarskalk och till slut fältmarskalk. Han övertog alltså Äs själv 1714 och mellan åren 1729-1731 lät han uppföra det nuvarande corps-de-logiet samt trädgården. Mattias ägde Äs i 66 år och han gick även bort på Äs i januari 1763. Gården gick vidare inom släkten Ungern-Sternberg fram till 1826 då ätten dog ut på manssidan.

Nutid
Äs säteri är privatägt och ej öppet för allmänheten.

År Ägarlängd (urval)
Medeltid Julita kloster
1527 Indragen till Kronan
1645 Paul Khevenhüller
1655 Paul Khevenhüller (föregåendes son)
1662 Anna Regina Khevenhüller (föregåendes syster). Gift med Matthias Palbitzki
1677 Kristina Beatrix Palbitzki (föregåendes dotter). Gift med Nils von Ungern-Sternberg
1697 Mattias Alexander och Nils von Ungern-Sternberg (föregåendes söner)
1714 Mattias Alexander von Ungern-Sternberg (genom överlåtelse)
1763 Fredrik von Ungern-Sternberg (föregåendes son)
1816 Mattias Alexander von Ungern-Sternberg (föregåendes son)
1826 Christina von Ungern-Sternberg (föregåendes dotter). Gift med Stafs von Post
1874 Beata Eleonora Hedvig Charlotta Aurora von Post (föregåendes dotter)
1880 Stafs Adolf von Post (genom överlåtelse)
1889 Walther von Hallwyl (genom köp)
1900 ~ Flera olika ägare

Kartinfo för Äs
Koordinater: 59°09'25.3"N 16°06'30.3"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Slott och herresäten i Sverige (Allhems)
• Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början

Hemsida:
» Paul Khevenhüller

Inskrivet 2021-08-21 | Uppdaterat 2021-08-21