Nymphenburg 

Nymphenburgs palats (Schloss Nymphenburg) ligger utanför staden München i den tyska delstaten Bayern.

142 år
Slottet byggdes ut under lång tid (1664-1806) och kom att bli favoritslott åt de regerande furstarna i Bayern - av vilka flera har bidragit till uppförandet.

Ferdinand Maria av Bayern (1636-1679)
År 1664 började elektor Ferdinand Maria av Bayern och hans hustru Henrietta Adelaide av Savojen att bygga ett sommarresidens för att fira födelsen av deras son, Maximilian II Emanuel. Maximilian var vid denna tid redan två år och skulle så småningom bli elektor som sin far. Elektor var en otroligt prestigefylld titel och var mycket högre än till exempel greve, hertig eller ärkehertig, det var bara kungen som stod över i rang.

Designer av Nymphenburgs första del var den italienska arkitekten Agostino Barelli som Ferdinand bjudit till München. Barelli skapade utkastet till palatset och elva år senare (1675) var mittersta stycket av det nuvarande stora sammanhängande delen klar. Vid den tidpunkten hade Barelli blivit ersatt av den schweiziska arkitekten Enrico Zuccalli. En italiensk slottspark skapades 1671 med fontäner och symmetriska vägar och gångar, vilken på 1700-talet gjordes om i fransk stil och på 1800-talet i engelsk stil.

1700-talet
1701 fortsatte Ferdinand och Henriettas nu vuxna son Maximilian att systematisk bygga ut slottet. Han utökade bland annat med två paviljonger, en på varje sida om slottet. Senare byggde han även ut den södra delen för att där ge plats åt hovets stall. För att byggnaden skulle få lite balans byggdes även ett orangeri på norra sidan. Maximilians son Karl VII som var tysk-romersk kejsare 1742-1745, fortsatte byggverksamheten och skapade en stor trädgård som går runt i en cirkel och som idag kallas för slottsrondellen (schlossrondell).

Den tyska arkitekten Joseph Effner gjorde om fasaden på de mittersta husen i fransk barock med pilastrar (svagt utskjutande kolonnmässiga väggpelare) 1716. Effner var också chef över utbyggnaden av parken och uppförandet av Pagodenburg (1716-1719) och Badenburg (1718-1721).

Paviljonger
I parken byggdes mellan åren 1716-1739 flera paviljonger:
* Pagodenburg - en stor åttakantig byggnad i två våningar
* Badenburg - har stort kaklat badrum och där vissa rum har kinesiska tapeter
* Magdalenenklause - ett hus som är till för meditation
* Amalienburg - ett jaktslott som också innehöll ett stort rum för alla jakthundar
* Apollotemplet - som är ett nyklassicistiskt tempel (1862-1865)

1800-talet
I oktober 1825 dog Maximilian I Joseph av Bayern (69) på Nymphenburg och nitton år senare föddes där hans barnbarnsbarn Ludvig II av Bayern som senare i livet kom att bygga det ståtliga Neuschwanstein slott drygt tretton mil sydväst om Nymphenburg.

1900-talet
Nymphenburgs palats och slottsträdgård är idag en av de mest besökta platserna i München. Många av rummen har fortfarande kvar sitt originalutseende med utsmyckningar i barockstil medan andra rum har omarbetats i rokoko eller nyklassisk stil. Den tidigare lilla matsalen i den södra paviljongen inrymmer idag kung Ludvig I galleri. I samma del finns även rummet där Ludvig II föddes 1845.

Hovstallet innehåller idag ett av de viktigaste museerna i Tyskland när det gäller antika vagnar. Där finns bland annat Ludvig II:s magnifika vagnar, slädar och ekipage. I samma byggnad fast en trappa upp finns också en samling av Nymphenburg porslin, från den porslinsfabrik som även den fanns i palatset och som grundades 1747 av Maximilian III Joseph.

 Inspelningsplats för:
» Rusalka (1977)
» Freud: dolda passioner (1962)
» I fjol i Marienbad (1961)
» Die schöne Tölzerin (1952)
» Mönche, Mädchen und Panduren (1952)