Olofsborg 

Olofsborg (finska Olavinlinna) ligger på en holme i Kyrönsalmi sund i södra Savolax, i staden Nyslott i Finland.

Byggstart 1475
Borgen började byggas 1475 av dansken Erik Axelsson (Tott) som då även var herre till Viborgs slott som vid denna tidpunkt fortfarande tillhörde Finland. Till en början var Olofsborg byggd i trä, men från 1477 av sten. Borgen uppfördes som ett skydd för Savolax mot ryssarna.

Uppförandet av borgen lindrade dock inte hotet från Ryssland, tvärtom så ökade det och svenskarna fick flera gånger förhandla om var gränsen mellan länderna egentligen låg - ryssarna tyckte nämligen att svenskarna hade byggt borgen på fel sida om gränsen.

Erik Axelsson (Tott) († 1481)
Olofsborgs byggherre Erik Axelsson (Tott) föddes i Danmark omkring år 1415. Han kom som ung till Sverige där han tjänade under kung Karl Knutson (Bonde). Erik blev svenskt riksråd (1449) och kungen fick så stort förtroende för honom att han gav honom Åbo län i Finland som förläning (1450) vilket kort därefter byttes till Nyköpings län i Södermanland i Sverige. Trots detta gick Erik över till det danska partiet (Sverige ingick vid den här tiden i Kalmarunionen tillsammans med Norge och Danmark) där han av Kristian I 1457 fick Viborgs län och fem år senare även Tavastehus län i Finland.

Erik var bror till Ivar Axelsson (Tott) som var länsherre över Gotland och Visborgs slott åren 1464-1487.

I början försökte Erik hålla sig opartisk mellan de olika partierna men hans oklara och tvetydiga hållning till dessa gjorde att han aldrig lyckades vinna allmogens förtroende. 1467 lade han ned sina ämbeten och reste till Finland där han fortfarande styrde över stora områden. Han gick bort på Viborgs slott 1481. Byggarbetet på Olofsborg fortsattes av hans bror Lars Axelsson (Tott) som blev hans efterträdare på Viborg och Olofsborg.

1500-talet
I samband med Sten Stures val till riksföreståndare i juli 1512 fick häradshövdingen i Tjust, Nils Bosson, Viborg samt Olofsborg i förläning.

Under Erik XIV, Johan III och Karl IX:s regeringstider byggdes slottet om flera gånger samt förstärktes ordentligt och 1560-1562 hade det så kallade Tjocka tornet uppförts. Även om slottets område var relativt litet var bemanningen på borgen under till exempel Johans tid ibland ända upp till trehundra personer.

Det var oroligt vid gränsen Finland/Ryssland och det var inte alltid bara ryssarna som bråkade utan 1581 samlade till exempel Klas Hermansson Fleming över 3 000 man vid Olofsborg. Med borgen som utgångspunkt trängde de sedan in i Karelen där de plundrade och brände byar.

1600-talet
När Sveriges landområden mot Ryssland utvidgades i början av 1600-talet förlorade Olofsborg sin betydelse som gränsfästning och man la inte ner lika mycket arbete på borgen. Dock renoverades den några gånger, bland annat 1604-1608 då Nils Pedersson Kijl var ståthållare. Då uppfördes förborgens nordöstra hörntorn, som senare kallades för Kijls torn.

1700-talet
Under den så kallade Stora ofreden under stora nordiska kriget då Ryssland ockuperade Finland åren 1713-1721, omringades Olofsborg i juni 1714 av ryssarna. Efter ett kort men tappert försvar av borgen fick svenskarna ge upp varefter borgen överlämnades till ryssarna. Efter krigsslutet 1721 fick dock svenskarna tillbaka borgen.

Upprustning
Även om Olofsborg efter den tiden i högre grad än förut fick tillbaka sin egenskap av gränsfäste visade man inget större intresse för att reparera fästningen, inte förrän på 1740-talet blev det ordentligt upprustat. Under hattarnas ryska krig 1741-43 erövrades borgen i augusti 1742 av ryssarna efter att ha varit under belägring i cirka två månader. Under de efterföljande fredsförhandlingarna i Åbo efter krigsslutet fick Sverige ge ifrån sig Kymmenegårds län till den västliga grenen av Kymmene älv och även Olofsborg med områdena runt Savolax.

Under Gustav III:s ryska krig intogs staden Nyslott av svenskarna i juli 1788 under befäl av Berndt Johan Hastfer. Borgen omringades också men när man inte lyckades inta den hävdes blockeringen den 20 augusti. Efter krigets slut utfördes några förbättringar och tillbyggnader i slottets försvarsverk, då betydande förändringar gjordes i dess gamla byggnadssystem, varefter borgen i stort sett lämnades att förfalla.

1800 - nutid
År 1847 drog den sista ryska besättningen bort från Olofsborg och åren 1855-1859 fungerade slottet istället som fängelse. Efter två eldsvådor, som inträffade 1868 och 1869, förvandlades slottet till en ruin. Finska staten har renoverat byggnaden helt, och sedan 1967 uppförs varje sommar Nyslotts operafestival inne på borggården, där ett antal finska operor har haft sin världspremiär.