Akershus fästning 

Akershus, i äldre tid kallad Akersborg, är en fästning som ligger i Oslo i Norge.

Exakt årtal för när fästningen började byggas finns inte men man tror att det var på 1290-talet, när Håkon V Magnusson var kung.
Förutom Akershus uppförde Håkon även Vardøhus fästning lång upp i Finnmark i norra Norge samt Bohus fästning i Bohuslän, Sverige. Håkon är också "känd" för att han flyttade Norges huvudstad från Bergen till Oslo.

1300-talet
Första gången som Akershus nämns i skriftliga källor är 1300 i ett brev från kung Håkon till Mariakyrkan i Oslo. Dock uppger inte brevet hur långt bygget då hade kommit. Akershus byggdes ut i flera omgångar och blev till sist en av de starkaste fästningarna i Norden.

Första gången fästningen belägrades var vintern 1308-1309 av den svenska hertigen Erik Magnusson av Södermanland (född ca 1282 död i fångenskap 1318, son till kung Magnus Ladulås), och en rad norska stormän. Belägringen hävdes efter ett tag av en norsk bondehär i ett enda slag.

Under Kalmarunionen mellan Sverige, Norge och Danmark fick borgen en allt större betydelse och var ofta den härskande regentens residens när denne befann sig i Norge. Under unionstiden var det därför vanligt att borgen anförtroddes åt män som danska kungen litade på. Foto Sigurd Rage 2017

1400-talet
År 1449 belägrades Akershus av den svenska kungen, Karl Knutsson Bonde, men han var tvungen att ge upp efter ett tag.

1500-talet
1502 belägrades borgen igen, nu av den norske adelsmannen och politikern Knut Alvsson som reste en armé från gränstrakterna mot Sverige, erövrade Akershus och störtade den danska hövitsmannen Peder Griis. Den danska kungen Hans tog hjälp av skotska legosoldater och belägrade i sin tur Akershus. Belägringen misslyckades varför kungen beordrade var tredje man ut till tjänstgöring för att på så sätt försöka ta kontrollen över Akershus igen. På väg till fredsförhandlingarna blev Knut Alvsson ihjälslagen av kungens män och på det sättet fick kungen åter kontrollen över Akershus.

Belägring
Även den avsatta Kristian II belägrade fästningen vilket skedde åren 1531-1532. Han ingick dock vapenvila med borgens hövitsman, den danska adelsmannen och riksrådet Mogens Gyldenstierna. Efter denna belägring byggdes borgen ut och förstärktes.

Kristian IV besökte ofta borgen och under hans tid genomgick den en genomgripande ombyggnad då även fästningsverket utvidgades och förbättrades, dock skall de flesta lämningarna från medeltiden ha försvunnit vid detta tillfälle. Kristians politik baserade sig på en stark militärmakt och 1593 började han en omfattande utbyggning för att följa med i den militärtekniska utvecklingen, särskilt när det gällde kanonernas eldkraft. Byggandet betalades dels genom en årslång extraskatt på Östlandet och i Agder och dels genom pliktarbete - även för kvinnorna som fick bära tegelsten.

1600-talet
En ny byggperiod ägde rum åren 1616-1646, då fästningen bytte utseende från en gammal medeltidsborg till ett renässansslott.

Efter freden vid Brömsebro i augusti 1645 fick Danmark-Norge avstå från de norska landskapen Jämtland och Härjedalen och efter Karl X Gustavs första och andra danska krig även Bohuslän. Dessa gränsändringar gjorde att Akershus fästning blev ännu viktigare som national fästning och på grund av detta ännu mer utbyggt.

Efter en stor stadsbrand 1686 utvidgades borgen ytterligare då stora och mäktiga och stenklädda vallar med framskjutande bastioner runt hela fästningen uppfördes under ledning av fältmarskalken greve Gustav Vilhelm Wedel (Jarlsberg).

1700-talet
Fram till 1700-talet var Akershus bostad för ståthållare och för de kungar som besökte Norge.

Den 8 mars 1716 angrep Karl XII Akershus med flera tusen man. Akershus befälhavare Jørgen Christopher von Klenow samlade i förvirringen som uppstod ihop några tusen man som höll ut under en längre tids belägring tills svenskarna var tvungna att ge upp. Efter denna händelse har borgen inte spelat någon mer roll i krigshistorien.

Östra flygeln på det gamla slottet revs ned på 1740-talet och resten användes därefter som rustkammare och fram till 1866 även som lokal åt riksarkivet.

1800-talet
Efter att det militära värdet av fästningen var borta förföll anläggningen allt mer under 1800-talet. Dock använde man festningen ändå, bland annat till fängelse (som kallades för "slaveriet"). Fram till 1866 uppehöll sig även riksarkivet i borgens lokaler.

1900-nutid
Från seklets början ända fram till 1960-talet pågick omfattande restaureringsarbeten på Akershus. Det var endast uppehåll under andra världskriget när Akershus var under tysk kommando åren 1940-1945. Under den tyska ockupationen avrättades sammanlagt 42 norrmänn på Akershus avrättningsplats. De första avrättningarna, som skedde den 9 februari 1945, var av 10 norrmänn som straff för att de mördat polischefen Karl Marthinsen två dagar innan.

I fästningen ligger Haakon VII och hans hustru Maud begravna.

 Inspelningsplats för:
» Bröderna Dal och mysteriet med Karl XII:s damasker (2005)
» Resan till julstjärnan (1976)