Bohus fästning 

Bohus fästning ligger 17 km norr om Göteborg på en klippa i Nordre älv, Kungälv i Bohuslän.

1300-talet
Bohus hette från början Bagahus och därefter Bahus. Fästningen ligger snett emot staden Kungälv i landskapet Bohuslän. År 1308 började den norska kungen Håkon V Magnusson (kallad Håkon Hålägg) att bygga Bohus fästning. I början var fästet av trä men efter hand som fästet blev ett av Norges viktigaste platser byggde man på med sten så det blev starkare.

Fästet ligger på holmen Bagaholm där det förr även var tingsställe för Vikens lagmansdöme och hövitsmannen på Bohus bestämde, först över södra och senare även över norra delen av landskapet, som efter borgen döptes till 'Bohuslän'.

Historiska händelser
Många historiska händelser har utspelat sig på Bohus fästning, år 1332 var det här som en grupp norska stormän förklarade Magnus Eriksson (16) myndig och tolv år senare (1344) hyllades även dennes son Håkan Magnusson (4) till Norges kung. Det var även här som sistnämndes änka Margareta Valdemarsdotter (35) fick erbjudande om att bli Sveriges drottning år 1388.

1400-talet
På fästningen valde norska stormän år 1449 Karl Knutsson Bonde till norsk kung. Några år senare (1455-1456) blev borgen en säker tillflyktsort för danskar och norrmän där de fann skydd mot den svenske härföraren Tord Karlssonca 1420-1456 (Bonde) som mördades 1456. Fästningen belägrades många gånger men angriparna lyckades aldrig erövra det.

1500-talet
År 1531 kom Kristian II och belägrade det och samma sak gjorde svenskarna flera gånger under det nordiska sjuårskriget. Bland annat i mars 1566 när Nils Andersson BoijeDöd 1568 och Nils Svantesson Sture utförde fyra stormningar mot fästet som alla misslyckades. För detta svek ställdes de inför rätta, Boije klarade sig på grund av sina tidigare meriter, medan Nils Sture dömdes till döden. Dödsdomen ändrades emellertid till ett förnedrande intåg i Stockholm fast året därpå mördades Nils Sture (23) av självaste kungen, den sinnesförvirrade Erik XIV (34).

1600-talet
Efter alla stormningsförsök var man tvungen att återställa borgen och förbättringar och tillbyggen verkställdes 1595, 1605-1606 samt 1645. Vid den här tiden bildade fästningens huvudbyggnad en fyrkant med hörntorn där det nordvästra, kallat 'fars hatt' var fyrkantigt. Åren 1683-1698 byggdes detta torn om och blev runt istället. De tre övriga tornen kallades för 'kyrkotornet' (sydväst) ¨mors mössa' (sydöst) och 'röda tornet' (nordöst) och var från början alla fyrkantiga men gjordes även de runda.

Freden i Roskilde
Vid freden i Roskilde 1658 blev borgen svensk och i mars samma år gjorde Karl X Gustav sitt intåg där. Under Karl XI:s krig råkade borgen ut för ännu en belägring, den svåraste av dem alla. Det var under den så kallade Gyldenlövefejden som den norska befälhavaren Ulrik Fredrik Gyldenlöve1638-1704 belägrade borgen med över 10 000 man från maj–juli 1678. Gyldenlöve var oäkta son till den dansk-norska kungen Fredrik III. Borgen blev ganska förstörd och under senare delen av 1600-talet gjordes mindre reparationer under ledning av Erik Dahlbergh. Fram till 1700 var den sedan residens för landshövdingen över Bohus län.

1700-talet
Karl XII lät flytta fästningens kanoner till Sundsborg (i Svinesund) där han tänkte bygga upp ett starkt gränsfäste mot Norge men efter hans död 1718 fick Bohus tillbaka sina kanoner varefter fästningen mer eller mindre lämnades att förfalla. Under 1700-talet använde man även fästningen som fängelse och en berömd fånge som satt här var pietisten Thomas Leopold, som i sitt 78-åriga liv satt 42 år i fängelse, varav 32 av dessa på Bohus fästning. Thomas var farfars bror till skalden och författaren Carl Gustaf af Leopold.

1800-talet
Efter att man 1789 dömt ut fästningens från det svenska försvaret fick Kungälvs invånare rätt att ta sten därifrån till att bygga sina egna hus i staden vilket Karl XIV Johan satte stopp för 1838.

1900-nutid
Kring sekelskiftet påbörjade fortifikationsförvaltningen vissa skyddsarbeten på fästningen och under 1920-1930-talen gjordes omfattande utgrävningar och restaureringsarbeten. Bohus ruin är idag ett statligt minnesbyggnadsmärke och konserveringsarbeten pågår för att bevara fästningen.