Svartsjö 

Svartsjö slott ligger vid Svartsjöviken i Mälaren på ön Färingsö som tillhör Sånga socken och Ekerö kommun i Uppland.

1200-talet
Redan på medeltiden fanns ett stenhus på Svartsjö där kungar och riksföreståndare brukade hålla till.

Under 1400-talet ägdes Svartsjö bland annat av Karl Knutsson Bonde, vars dotter gifte sig på Svartsjö 1446, samt Ivar Axelsson TottDöd 1487 och Sten Sture d.ä.

1500-talet
På 1500-talet blev Gustav Vasa ägare till slottet och troligen var det också han som lät bygga om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, samt en vallgrav. Hur byggnaden exakt såg ut då är ovisst. Mellan åren 1540-1550 fanns det även ett myntverk på Svartsjö där den så kallade Svartsjödalern gavs ut. Under den här tioårsperioden var det Sveriges enda myntverk.

Gustavs söner Erik och Johan lät uppföra ett ståtligt renässansslott som man kan se på Sueciaverket. Som arkitekt anlitade de arkitekten och bildhuggaren Willem Boy, som var Belgare.

I oktober 1566 föddes Erik XIV:s och Karin Månsdotters dotter Sigrid på Svartsjö. Eftersom Erik och Karin vid detta tillfälle inte var gifta betraktades Sigrid som oäkta. Det var också på Svartsjö som Erik lät fängsla de inblandade i det som skulle komma att bli Sturemorden.

1600-talet
Under Gustav II Adolfs tid som kung (1611-1632) byggdes slottsparken ut och en stor lind planterades, och hans dotter Kristina försökte få igång en koloni av näktergalar i parken.

I slutet av januari 1687 brann borgen och endast borggårdens brandskadade torn samt murar stod kvar. Efter att även Tre Kronor tio år senare brunnit ned tog man sten ifrån Svartsjö för att bygga det nya slottet i Stockholm, och efter det fanns inte mycket kvar av Svartsjös gamla slottsbyggnad.

1700-talet
Det skulle dröja ända till 1732 innan man funderade på att åter bygga ett slott på Färingsö. Då gav drottning Ulrika Eleonora arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott åt hennes man Fredrik I, och 1739 var det nya slottet på Svartsjö färdigbyggt.

Utbyggnad
På 1770-talet byggde Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika ut slottet, med hjälp av ritningar från arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz förlängdes då slottet med två flyglar. Deras son Gustav (III) bodde endast några få gånger på Svartsjö och då mest under jakttiderna.

Efter att Gustav III och hans mor Lovisa Ulrika kommit i luven på varandra, och efter att han fått dispositionsrätten till Drottningholms slott där hon bodde, var hon mot sin vilja tvungen att flytta från Drottningholm till Svartsjö, en slags förvisning kan man säga. Där dog hon också i juli 1782. Efter hennes död stod slottet tomt och förföll mer och mer.

1800-talet
På 1820-talet funderade man på att etablera en invalidinrättning, men det genomfördes aldrig. Under resten av 1800-talet stod Svartsjö mer eller mindre oanvänt.

1891 invigdes en tvångsarbetsanstalt med drygt 330 celler och utanför slottet byggdes nya anläggningar för olika funktioner. Även en fem meter hög stenmur byggdes runt slottet. De som satt på Svartsjö var män som inte kunde försörja sig själva och som drev omkring, vilket vid denna tidpunkt var olagligt. De fick sysselsätta sig med att jobba i stenbrottet som låg en bit ifrån, det gick även en bana med räls mellan stenbrottet och slottet.

1900-nutid
År 1943 började det brinna i en av de två isoleringscellerna och en fånge dog i branden. Efter sjuttiofem år (1966) la man ner fånganstalten som flyttades till nya lokaler och efter några år revs fängelsemurarna, byggnaderna och inredningen från anstaltstiden.

Ett stort restaureringsarbetet pågick mellan 1995-2002 då bland annat en av fängelsecellerna återställdes. Utöver slottet finns nu fängelsedirektörens bostad samt slottsparken kvar.

 Inspelningsplats för:
» I nöd eller lust (2015)
» Gudarnas Krönika-Codex Dei (2011)