S:ta Maria Domkyrka 

Visby domkyrka, Sankta Maria, började byggas under senare delen av 1100-talet. Det var tyska köpmän som samlade ihop pengar från tyska handelsskepp som tillfälligt gästade Visbys hamn och på det sättet kunde kyrkobygget starta omkring år 1175.

Medeltiden
Under medeltiden och fram till 1361 tillhörde Gotland Linköpings stift och biskopen där skulle inspektera öns kyrkor vart tredje år. Den 27 juli 1225 invigde Linköpings biskop Bengt Magnusson kyrkan till Jungfru Marias ära, därav namnet S:ta Maria.

Tyska köpmän
Från detta år användes kyrkan också som församlingskyrka åt de tyska köpmännen. De bofasta tyskarna och även de gästande tyskarna skulle gemensamt ansvara för sin församlingskyrka, och den blev också den rikaste i staden. Man hade därför råd att fortsätta att bygga ut och från 1225 och fram till cirka 1250 fick den det utseende som den i stort sett har idag.

Mariakapellet
Omkring år 1300 byggde man ett kapell på kyrkans sydsida som på medeltiden kallades Mariakapellet och senare bara 'stora kapellet'.

År 1349 fick Simon och Gregor Swerting tillstånd av påven Clemens VI att uppföra (eller bygga klart) den stora tillbyggnaden vid kyrkans sydvästra hörn som kallas för Swertingska kapellet. De bägge bröderna reste byggnaden till minnet av sin far Herman Swerting som varit borgmästare i Visby och som, tillsammans med en annan borgmästare (fanns flera borgmästare under samma tid), blivit avrättad av politiska skäl år 1342.

Varulokal
Ungefär samtidigt med att Swertingska kapellet byggdes fick kyrkan sina nuvarande utsirade fönster och man höjde även mittskeppets murar och de båda östtornen för att ge kyrkan ett mäktigare intryck. Det stora magasin som därmed bildades på vinden ovanför mittskeppets valv användes under medeltiden som förrådsrum för handelsvaror, på östgaveln kan man se en hissbom och varuportar. Det var inget ovanligt att man använde kyrkor som varulokaler under medeltiden, och sankta Maria användes på detta sätt av det tyska köpmansgillet som hade sitt centralmagasin där. De förvarade även sin kassakista, sigill och privilegiebrev där uppe på vinden.

År 1361 kom Valdemar Atterdag och intog ön och ända fram till 1654 (samt 1676-1679) tillhörde Gotland Danmark.

När Lübeckarna invaderade och brände Visby 1525 brändes också många kyrkor, dock skonades Mariakyrkan. År 1572 då ön ännu tillhörde Danmark blev Gotland ett eget stift och Sankta Maria blev då domkyrka.

Bränder
1611 brann det i östra delen av kyrkan och man var tvungen att bygga om östtornens huvar. 1744 brann det i västtornet varefter det nuvarande tornhuvet byggdes.

Några av kyrkans inventarier
I sydöstra tornet finns ett klockspel som innehåller 45 klockor. Dessa är från 1960. Nuvarande altartavlan är uppsatt 1905 och är ritad av konstnären Axel Herman Hägg. Föregångaren till nuvarande skänktes av Jacob Dubbe 1808 och förvaras nu på kyrkans vind. Dessa bägge altartavlors föregångare skänktes till kyrkan 1682 av landshövding Johan Cedercrantz. Kyrkans medeltida altartavla finns sedan 1684 i Källunge kyrka. Predikstolen skänktes till kyrkan av rådmannen och borgmästaren Johan Wolters och hans hustru 1684. Predikstolen som fann där före 1684 finns nu i Grötlingbo kyrka.

Dopfunten är den äldsta på Gotland och tillverkad i mitten av 1200-talet. Den är ett av kyrkans få kvarvarande medeltida inventarier. Den bänkinredning som finns är från 1945 och glasmålningarna i korfönstren är målade i München 1892 av konstnären Carl de Bouché.

Epitafier
Många epitafier hänger på väggarna och dessa är framför allt från 1500- och 1600-talen. Ett intressant är den som är uppsatt över borgmästaren i Lübeck som hette Bartholomeus Tinnapfel som miste livet tillsammans med tusentals andra vid dansk-lübska flottans undergång en stormig natt utanför Visby 1566.

Gravstenar
Kyrkan har 414 gravstenar och en del har intressanta texter bland annat över hertig Erik som dog på Gotland 1397 och som var son till Albrekt av Mecklenburg . Det finns även många gravstenar över danskar som var länsmän på Visborgs slott, bland annat bröderna Olof och Filip Axelsson Tott som bägge dog av pesten 1464. Endast halva deras sten finns dock kvar.

I mitten av 1800-talet revs den höga medeltida kyrkogårdsmuren och en kvarstående rest är den portalen på kyrkans norra sida.