Gräfsnäs 

Gräfsnäs slottsruin ligger vid Antens norra spets i Gräfsnäs i Erska socken i Västergötland.

Sten Eriksson (1518-1568)
Gräfsnäs är släkten Leijonhufvuds stamgods och började uppföras omkring år 1550 av riksrådet och friherren Sten Eriksson (Leijonhufvud). Släktens gamla borg Loholm låg på ön Loholmen i sjön Anten, men man ville nu ha en borg som låg bättre till strategiskt. Där Gräfsnäs började byggas fanns det redan ett medeltida stenhus vilket fick bilda grunden till den nya borgen.

Riksråd & rådgivare
Efter att Stens syster Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) 1536 gift sig med Gustav Vasa kom Sten in i den innersta kretsen kring kungen. 1539 blev han riksråd och en tid därefter rådgivare i hemliga ärenden. Mot slutet av Gustav Vasas levnad fick Sten åka till England för att förhandla om giftermål mellan kronprins Erik (XIV) och den engelska drottningen Elizabeth I.

Sturemorden
Även i början av Erik XIV:s regeringstid fick Sten diplomatiska uppdrag men kungen som var misstänksam mot det mesta, var även det mot Sten som fängslades för förrädiska stämplingar. Under det så kallade Sturemorden var Sten nära att mista livet, det var ren tur som gjorde att han överlevde. Kungen hade nämligen sagt till riksprofossen att 'döda alla utom herr Sten'. Bland fångarna fanns det två som hette Sten och därför skonade profossen dem bägge.

Dödad av hillebard
Sten slöt sig till hertigarna Karl och Johan och deras uppror mot Erik XIV, och tillsammans med Pontus De la Gardie skulle han ta kungen tillfånga i Stockholm. När Sten försökte hindra kungen att fly sårades han så svårt av en hillebard att han gick bort av skadorna efter några dagar.

Ebba Månsdotter (1529-1609)
Efter Stens död ärvde änkan Ebba Månsdotter (Lilliehöök), Loholm och Gräfsnäs och sonen Axel Leijonhufvud Kobergs slott. Eftersom Sten dog mitt under pågående slottsbyggnad fick Ebba, som för övrigt överlevde sin döde man med hela 41 år, slutföra bygget. Vissa anser att det var Ebba som även började bygga Gräfsnäs. När väl Gräfsnäs var färdigbyggt blev det en av de största slottsanläggningarna i Sverige.

Grevinna
Ebba upphöjdes efter Stens död i grevligt stånd och fick bland annat Raseborgs slott i södra Finland som grevskap. Hon skall ha varit en effektiv och driftig kvinna när det gällde sin godsförvaltning, men också hård och behandlade sitt folk så illa att hon blev allmänt avskydd av lantbefolkningen. Även Karl IX misstrodde henne så pass mycket att hon inte fick närvara när han kröntes till kung i mars 1607. Enligt sägnen skall en kvinna som tröttnat på Ebbas hårda fasoner ha uttalat en förbannelse över slottet 'som skulle brinna tre gånger med 100 års mellanrum'. Slottet har också mycket riktigt brunnit 1634, 1734 och 1834.

Axel Stensson
Ebbas son Axel Stensson (Leijonhufvud) förstärkte borgen genom att bygga försvarsvallar, vallgrav med vindbrygga samt två runda befästningstorn. År 1612 förstördes borgen av danskarna som härjade.

Eldsvådan 1634
År 1634 inträffade den första av tre stora bränder. Slottet renoverades troligen inte förrän efter 1648 då dåvarande ägaren Gustaf Adolf Lewenhaupt kom hem från trettioåriga kriget med ett rikt krigsbyte. Han gifte sig med Christina Catharina De la Gardie som var dotter till Jacob De la Gardie och Ebba Brahe (Gustav II Adolfs gamla flamma).

1653 var Gräfsnäs färdigbyggt till ett stort renässansslott med en flygelbyggnad. Byggherren hette Gustaf Adolf Lewenhaupt men han kan dock inte ha sett så mycket av sitt fina slott för han dog i ett fältläger i Finland 1656. Hans gods ärvdes av sonen Mauritz Lewenhaupt som dock drabbades hårt av reduktionen. När han själv gick bort år 1700 hade han endast Gräfsnäs slott kvar att lämna över till änka och barn.

Eldsvådan 1734
1734 brann slottet igen och en mängd värdefulla saker som tagits hem från 30-åriga kriget förstördes. De höga tornspirorna störtade ner och flygeln förstördes. Den dåvarande ägaren hette Katarina Tham lät efter branden ändra slottet till ett envåningshus med platt tak och ett mittparti med tre våningar. Flygeln som blivit svårt bränd lät hon riva.

Johan Gripenstedt (1765-1821)
I början av 1800-talet gjorde dåvarande ägaren överstelöjtnant Johan Gripenstedt omfattande reparationer av slottet och 1814 lät han bygga upp det till två våningar med höga torn. Slottet innehöll därefter femtio ståtliga rum. Han anlade även en engelsk park runt slottet.

Eldsvådan 1834
År 1834, strax efter det att en ny köpare, Otto Ulfsparre, köpt Gräfsnäs för 110 000 kannor brännvin, började slottet att brinna igen. Man reparerade skadorna endast nödtorftigt och slottet försågs återigen med platt tak. På grund av dålig ekonomi fick dock slottet förfalla mer och mer.

1900-nutid
Sedan 1974 äger Alingsås kommun slottet och parken. Restaureringar har gjorts mellan åren 1992-1995.