Djursholm
Plats: | Djursholm, Danderyds kommun, Stockholm |
Känt sedan: | 1400-talet |
Ny/Ombyggt: | 1600-talet av Nils Eskilsson Banér 1890-talet |
Arkitekt: | 1890-talet Erik Lundroth |
Koordinater: | 59°24'04.5"N 18°05'21.2"E |
Medeltiden
Platsen med bebyggelse har varit känt sedan början av 1400-talet första hälft då riddaren och riksföreståndaren Nils Jönsson Oxenstierna och hans son Erik ägde sätesgårdarna Djursholm och Frösvik. En kort tid ska även släkten Tott ha varit ägare.
Nils Eskilsson (Banér)
År 1508 kom godset i riksråd Nils Eskilssons (Banér) (28) ägo och troligen så var det just han som lät uppföra ett stenhus där slottet står idag, fastän det idag är om- och tillbyggt i flera omgångar. I slottet ingår byggnadsdelar från senare delen av medeltiden.
Nils Eskilsson började i Sten Sture d.ä. tjänst omkring år 1500 då han blev dennes sven. Redan året därpå blev han medlem av riksrådet och var 1507-1514 hövitsman på Kastellholm och deltog även i en beskickning till Ryssland våren 1513. År 1508 gifte han sig med Ingeborg Laurensdotter och genom detta äktenskap kom Nils i besittning av Djursholm, som sedan var i släkten Banérs ägo fram till 1813.
Avrättad
Åren 1515-1520 var Nils slottsherre på Raseborg. Han ledde Närkes försvar mot danskarna men efter Sten Sture d.y. död 1520 och hans systerdotter, Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), som då var innesluten i Stockholms slott av Kristian II:s armé, bad honom att lägga ned vapnen återvände han till Raseborg. På så sätt undkom han Stockholms blodbad, dock avrättades han månaden efter då Kristian II:s hövitsman, norrmannen Rolof Mattsson, kom till Raseborg för att överta slottet för danskarnas räkning. Mattsson hade kunglig befallning att avrätta Nils samt biskop Hemming Gadh vilket också skedde utanför Raseborgs murar den 16 december 1520.
Gustaf Axelsson Banér
Inte mycket bättre gick det för Nils Axelssons sonson Gustaf Axelsson Banér (7) som ärvde Djursholm 1554. Gustaf var hovmarskalk, riksråd, ståthållare i Reval samt häradshövding i Vallentuna härad. Efter slaget vid Stångebro 1598 var Gustaf en av de herrar som anklagades och avrättades i Linköpings blodbad år 1600.
Svante Gustafsson Banér
Djursholm indrogs till kronan efter Gustafs avrättning men återlämnades 1612 till hans son Svante Gustafsson Banér (29). Det var då som den första ombyggnaden av borghuset gjordes då den fick den rektangulära formen som den har idag.
Svante Svantesson Banér
Sonen Svante Svantesson Banér (23) ärvde godset 1644 och gjorde i sin tur upp ett ombyggnadförslag som man kan se i Eric Dahlbergs Sueciaverk som visar ett storslaget palats med flyglar och paviljonger. Det uppges ha varit tre stycken involverade i det mästerverket, förutom Svante Banér själv även arkitekten Jean de la Vallée och Eric Dahlberg. Det stannade dock på skissnivå. 1656 förstördes byggnaden av eld men byggdes upp igen under Svantes ägartid.
Johan Klasson Banér
1707 köptes Djursholm av Johan Klasson Banér (48) som tio år senare utnämndes till generallöjtnant av Karl XII för 'betygat nit och trogna tjänster'. Johan gjorde Djursholm till fideikommiss år 1731. Han dog på Djursholm fem år senare och godset gick då vidare till hans son kammarherren Johan Mauritz Banér..
Johan Gustaf Banér
Johan Mauritz Banérs sonson Johan Gustaf Banér flyttade år 1813 fideikommissrätten från Djursholm till Sjöö slott. I hela 305 år (1508-1813) var alltså släkten Banér ägare till Djursholm. Därefter såldes Djursholm och vandrade mellan olika ägare fram till 1889 då Djursholms AB köpte slottet.
Ombyggnad
Nästa ombyggnad skedde på 1890-talet av arkitekten Erik Lundroth.
I slottet gjordes plats för kontor, skola, telefonstation och några bostäder och i flyglarna inreddes apotek och postkontor och 1891 öppnade Djursholms samskola.
Skolans förste inspektor var ingen mindre än författaren Viktor Rydberg och en av skolans rektorer var teologen och författaren Natanael Beskow. Bland lärarna kan även nämnas diktaren Erik Axel Karlfeldt, tonsättaren Alice Tegnér som musiklärare samt författaren och målaren Elsa Beskow som teckningslärare. Skolan flyttade från slottet 1910.
Nutid
Slottet och dess flyglar fungerar numera som kommunhus i Danderyds kommun där även en festvåning kan hyras av allmänheten för bröllop, middagar, fester och borgerliga vigslar.
År | Ägarlängd |
Nils Jönsson Oxenstierna | |
1450 ca | Erik Nilsson Oxenstierna (föregåendes son) |
1470 ca | Karin Eriksdotter Nipertz (föregåendes änka) |
- | Ingeborg (föregåendes dotter) |
1520 | Axel Nilsson Banér (föregåendes son) |
1554 | Gustaf Axelsson Banér (föregåendes son) |
1600 | Indraget till Kronan |
1612 | Återfört till förra ägaren son Svante Gustafsson Banér |
1644 | Svante Svantesson Banér (föregåendes son) |
1674 | Margareta Banér (föregåendes änka) |
1688 | Johan Gabriel Svantesson Banér (föregåendes son) |
1707 | Johan Klasson Banér (genom köp) |
1731 | Fideikommiss |
1736 | Johan Mauritz Banér (föregåendes son) |
1767 | Johan Gabriel Banér (föregåendes son) |
1811 | Johan Gustaf Banér (föregåendes son) |
1813 | Fideikommissrätten överförd till Sjöö slott |
1813 | Anders Fredrik Rosenberg (genom köp) |
1815 | Karl Johan af Nordin och Gustaf Fredrik Wirsén (genom köp) |
1815 | Gustaf Fredrik Wirsén (genom inlösen) |
1827 | Axel Emil Wirsén (föregåendes son) |
1875 | Karl Oskar Abrahamsén (genom köp) |
1877 | Robert Nils Germund Montgomery-Cederhielm (genom köp) |
1889 | Djursholms AB (genom köp) |
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 08-568 910 13
E-post: djursholmsslott@danderyd.se
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Uppland (Allhems)
• Svenska slott och herrgårdar (Bedoire)
• Mälardalens slott och herremansgårdar (Hellstedt)
Hemsidor:
» Johan Klasson Banér
» Johan Mauritz Banér
» Johan Gustaf Banér
» runeberg.org
» Nils Eskilsson