Vadstena slott

Plats:
Vadstena, Östergötland
Grundat:
1545 av Gustav Vasa
Om/tillbyggt:
av Johan III och Karl IX
Arkitekt:
Joakim Bulgrin
Arendt de Roy (1559-1598)
Hans Fleming
Jean de la Vallée
Koordinater:
Vadstena slott Östergötland Historia:
När Gustav Vasa vid ett möte i Vadstena i augusti 1521 valdes till svensk riksföreståndare fanns ännu inget slott i Vadstena. Först vid ett möte i Västerås 1544 fattade riksdagen beslut om att ett riksfäste skulle uppföras i Vadstena, och året därpå (1545) påbörjade Gustav Vasa bygget. Tillsammans med den pommerska fästningsbyggaren, Joakim (Jochim) Bulgrin, (†1561) gjorde han upp planer på hur det skulle se ut. Bulgrin fick ledningen över bygget och blev dessutom senare fogde på fästningen (1546-1554).
Huvudsyftet med anläggningen var att bygga ett starkt fäste, från början kallad Vättersborg, till skydd mot anryckande fiender söderifrån - främst då danskarna. Till en början byggdes fästningen två våningar hög (utom källarvåningen) och med ett fast fyrkantigt torn i mitten. En bred vattengrav omgav hela byggnaden. 1550 var slottet så pass färdigt att man kunde bo i det.
Vadstena slott
Slottet enligt Sueciaverket

I augusti 1552 firade Gustav Vasa sitt bröllop med Katarina Stenbock på Vadstena slott. Någon tid senare tillverkades slottets stilfulla portaler, huggna av Pierre de la Roche, och som var försedda med hertig Magnus vapen och initialer. Magnus, som var tredje son till Gustav Vasa, fick slottet i förläning 1557. Redan vid den här tiden hade byggnadens karaktär börjat att ändras från att vara fästning till att bli ett slott.

Då Magnus drabbats av en obotlig sinnessjukdom övergick slottet till hans bror Johan III istället. Johan utvidgade slottet med hjälp av arkitekten Arendt de Roy (†1589), som mellan åren 1559-1589 bland annat började bygga en tredje våning. I mittornet inreddes även ett slottskapell som finns där än idag. Sex år efter Johans död, år 1589, förstördes mycket av inredningen han låtit utföra i en brand. Hans bror, Karl IX, började därför med hjälp av arkitekten Hans Fleming återställa samt fullborda de delar som ännu inte var klara.
Vadstena slott
Foto Fredrik Daniel Bruno, RAÄ - 1947

1600-talet
1657, när Karl X Gustav var kung, fick mittornet sitt stora kupoltak och sin spira. Ritningarna för hur detta skulle se ut gjordes av arkitekten Jean de la Vallée. När Vadstena tappade betydelsen som riksfäste slutade även kungarna att bo där. Den sista som bodde på Vadstena slott en längre dit sägs ha varit Karl X Gustavs änka, Hedvig Eleonora - som dock inte bodde i själva slottet utan i ett timmerhus en bit ifrån.
Vadstena slott
Foto Pål-Nils Nilsson, RAÄ

1700-talet
Efter att Hedvig Eleonora avlidit 1715 blev slottet ett spannmålsmagasin, brännvinsförråd, kronobränneri och militärt förråd. Åren 1778-1843 bedrevs där ett damastväveri som kallades för Wadstena Fabrik (också kallat Vadstena Manufaktur). På väveriet kunde även vävaregesäller få sin utbildning.

1800-talet
Efter att damastväveriet lagts ner återgick slottet till att bli ett förrådshus och magasin, och 1823 revs de fristående tornen och 1850 avlägsnades jordvallarna och man planterade träd i stället. På 1860-talet revs de höga murarna runt gården och istället uppfördes låga tunna murar av kalksten. De båda inre tornen på gårdens södra sida hade redan tidigare blivit nerrivna.
1899 inrättades landets första landsarkiv i de två översta våningarna på slottets östra sida.
Vadstena slott
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ - 2002

1900-nutid
1939 föreslogs att man skulle återuppföra vallarna vilket genomfördes först 1984. Då rymde vallarna även magasin för landsarkivet. Man har på senare tid även uppfört de två tornen som revs 1823 och murarna har bättrats på för att få ett mer historiskt utseende.
Kartan visar platsen för Vadstena slott
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Kontaktinformation
För öppettider se slottets hemsida eller ring!
Adress:
592 30 Vadstena
Telefon:
0143-292 10
E-post:
boka@vadstenadirect.se
Web:
Källor
Böcker:
Kungaslott och herrskapshus - Maita di Niscemi
Svenska slott och herrgårdar - Fredric Bedoire

Hemsidor:
» Statens fastighetsverk
» Kungliga biblioteket
» Runeberg.org
» Wikipedia

CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva, band 6
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva, band 16
Inskrivet 2007-05-11 | Uppdaterat 2017-02-22
Lämna gärna en kommentar till artikeln
Namn:
Kommentar:
På grund av spam måste ni svara på följande frågor:
Vad blir 14+2? Skriv färgens namn
  
Av: Rodrik     Datum: 2017-02-28 09:39:10
Hur många rum har vadstena?
Av: Krata     Datum: 2017-02-28 09:31:33
Fin sida
Av: maria nilsson     Datum: 2011-10-24 19:04:41
hej allihopa jag älskar slottet och de är fin utsikt.
Av: Britt-Marie Segerbrant     Datum: 2011-08-04 19:21:52
Jag har besökt Vadstena slott för första ggn i sommar. Har tidigare varit nyfiken eftersom jag har en tavla, målad 1914, på slottet och mycket har hänt sedan dess vad gäller utemiljön.
Av: Mattias Johansson     Datum: 2009-01-17 22:56:48
Vadstena slott är häftigt för att väggmålningarna inte är påbättrade sedan de målades på 1500-1600-talen. De är lite slitna, men det gör inget. Annars är inte interiören något speciellt, om man ska vara ärlig. Det är möbler och tavlor från 1500-1600-talen på endast en våning.

© Nina Ringbom 2007-04-30
Slottsguiden.info uppdaterades 2017-09-15