Fågelvik 

På sydsidan av Valdemarsviken, längst in vid en smal vik i Tryserums socken i Småland ligger godset Fågelvik (även Fogelvik). Gården har gamla anor och det äldsta Fågelvik som var en kvadratiskt borg med vallgrav byggdes redan under 1300-talet av lagmannen och riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre).

1400-talet
En känd ägare till Fågelvik var Karl Knutsson Bonde som 1429 ärvde gården. Denne var regent i fyra omgångar i Sverige, först som riksföreståndare 1438-1440 och sedan som kung under tre olika perioder. Hans dotter Kristina gifte sig på Svartsjö slott med riddaren och riksrådet Erik Eriksson (Gyllenstierna), och troligen var det då som Karl överlät Fågelvik på henne (1446). Erik Eriksson kom att bli stamfar för ätten Gyllenstierna, och gården tillhörde sedan denna ätt fram till 1700-talets början.

1500-talet
Under Dackefejden 1542-1543 förstördes Fågelvik av Dackes bondehär, och borgen stod sedan och fick förfalla. En ny bebyggelse uppfördes troligen i närheten av borgen.

1700-talet
När Nils Gyllenstierna år 1706 upphöjdes till 'greve av Fogelvik' började han planera att uppföra ett stor anläggning några kilometer ifrån den gamla borgen, som nu kallades för Gamlegård. Ritningarna till bygget utfördes av stadsbyggmästaren i Bremen, A.Dreyer, som Gyllenstierna troligen kommit i kontakt med under sin tid som generalguvernör över Bremen-Verden. Något bygge påbörjades dock aldrig.

Efter att Gyllenstiernas dotter Margareta gift sig med den kungliga rådgivaren Arvid Horn övergick Fågelvik till ätten Horn. Arvid valdes 1720 till lantmarskalk och under den tid han ledde regeringen antogs den nya lagboken (1734), eftersom det länge hade varit svårt att döma efter den gamla som inte hade omarbetats sedan 1400-talet.

Det blev Arvid som uppförde en byggnad efter de ritningar som Nils Gyllenstierna tagit fram. Det blev en typisk karolinsk anläggning med timrade hus kring gårdsplanen.

Arvid ville dock bygga en större och finare herrgård som mera speglade han ställning, och 1736 gav han arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att göra upp ritningar för ett stort och magnifikt slott. Hårleman kom fram med en rad ritningar till en ny huvudbyggnad, men dessa planer genomfördes aldrig. Efter att hattarna övertagit makten 1738 tvingades Horn att ta avsked från sin tjänst, och efter att hans hustru två år senare dog tappade han antagligen lusten att påbörja något bygge vid 76 års ålder.

1740 ärvdes Fågelvik av Arvid och Margaretas son Adam1717-1778 (23) som då var korpral vid Livdrabantkåren.

Nuvarande byggnad
1778 övergick byggnaden till sistnämndas son, Gustaf Horn, som lät uppföra den byggnaden som man ser idag. Huset stod färdigt mot slutet av 1770-talet. Man använde ritningarna som Hårleman gjort, emellertid var dessa något omarbetade, troligen av arkitekten Jean Eric Rehn. Det var även på initiativ av Gustaf som Tryserums kyrka nyuppfördes på sin nuvarande plats 1785.

1800-talet
I början av seklet gick Fågelvik till släkten Posse. Grevinnan Vilhelmina Posse sålde gården 1851 till dåvarande kronprinsen Karl (XV), som fyra år senare sålde gården vidare friherre Anders Koskull varefter det stod obebodd och förföll fram till början av nästa sekel.

1900-talet
Kapten Hakon Wijk köpte herrgården i början av 1900-talet och lät restaurera gården med hjälp av arkitekten Torben Grut1871-1945. 1910 övergick Fågelvik till Helge Lybeck och hans hustru Nannie Wallenberg och familjen Lybeck ägde Fågelvik fram till 1981 då man styckade upp egendomen i huvudbyggnad och jordegendom. Fågelvik är privatägt och ej tillgängligt för allmänheten.