Wrangelska palatset 

Plats: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm
Grundat: 1630 av Lars Eriksson Sparre
Ny/Ombyggt: 1652-1670, 1697
Arkitekt: Nicodemus Tessin d.ä.
1652-1670 Jean de la Vallée
1802 Carl Christoffer Gjörwell
Koordinater: 59°19'30.3"N 18°03'45.7"E
Wrangelska palatset Uppland Historia
Wrangelska palatset ligger på västra sidan av Riddarholmen på Birger Jarls torg 16 i Stockholm. Delar av byggnaden har sitt ursprung i ett befästningsverk, bland annat det södra rundtornet som är från Gustav Vasas befästningsverk från 1530-talet.

År 1629 fick riksrådet Lars Eriksson Sparre tomten som donation och lät uppföra byggnaden.

Wrangelska palatset
Mot Mälaren. Bild från Sueciaverket
Wrangelska palatset
Från staden. Bild från Sueciaverket

Lars Sparre
Lars Sparre
(1590-1644)
Lars Eriksson Sparre (1590-1644)
Lars Sparre föddes 1590 på Sundby i Södermanland som son till Erik Sparre. När Lars var tio år gammal avrättades hans far i Linköpings blodbad.

Året efter faderns avrättning blev Lars småsven (page) hos Karl IX och vid sexton års ålder kammarjunkare. 1622 blev Sparre hovmästare hos drottning Maria Eleonora och han fortsatte att stiga i graderna, han blev så småningom assessor i Svea hovrätt (1627) och var landshövding i både Jönköpings län, Östergötlands län och Uppsala län, allt mellan åren 1628-1640. Han blev vicepresident i Svea hovrätt samt även inkallad som riksråd.

Förutom Wrangelska palatset ägde Sparre även Berkvara slott i Småland som han ärvde 1638. Sparre gick bort i Stockholm 1644.

Wrangelska palatset
Bild från Alvin 1800-talet
Wrangelska palatset
Bild från Alvin 1800-talet

Palatsets övriga historia
Ett av de runda tornen är från Gustav Vasas försvarstorn som han hade på holmen.

1649 köpte drottning Kristina palatset och skänkte det till sin fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel som tack för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Med hjälp av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Vallée lät han ändra hela slottsanläggningen mellan åren 1652-1670, han lät bygga om det medeltida slottet till ett ståtligt palats som även blev dåtidens största privata bostad.

Eftersom Wrangels efterföljare tyckte att palatset var dyrt i drift hyrde de ut det till fester, och där emellan stod det tomt långa tider. 1693 brann det och förlorade då sin fasadsmyckning. När det kungliga slottet Tre kronor brunnit ned 1697 rustade Tessin d.y. upp Wrangelska palatset så att kungafamiljen kunde bo där medan Stockholms slott byggdes upp. Wrangelska palatset fick därför tillfälligt byta namn till 'kungshuset'.

Wrangelska palatset
Bild från Bengt A Lundberg 2005
Wrangelska palatset
Bild från Google maps

Födda på slottet
Här bodde bland annat Karl XII innan han gick ut i krig och här föddes även Gustav III (1746) och Karl XIII (1748).

1700-nutid
Svea Hovrätt och Statskontoret flyttade in i byggnaden 1756. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792 och fängelsehålan där han satt inspärrad finns ännu kvar och är orörd.

1802 restaurerades slottet efter en brand av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell och sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset med tio sessionssalar.

Wrangelska palatset
Wrangelska palatset
Foto bruchstueck 2016

Kartinfo för Wrangelska palatset
Koordinater: 59°19'30.3"N 18°03'45.7"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Svergies regenter från forntid till nutid (Lagerqvist)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers)
• Stora boken om Mälardalens slott (Hellstedt)
• Bild på Sparre från Svenska män och kvinnor (Bonniers 1954)

Hemsidor:
» Statens fastighetsverk

Inskrivet 2010-02-09 | Uppdaterat 2021-05-24