Riddarhuset

Riddarhuset ligger i gamla stan i Stockholm och uppfördes som samanträdeslokal och förvaltningscentrum för riddarskapet och adeln i Sverige. Främste initiativtagaren till uppförandet var Axel Oxenstierna, som med anledning av detta fick en staty uppförd över sig på norra sidan av riddarhuset år 1890.

De första ritningarna till huset utfördes av den franska arkitekten Simon de la Vallée som lämnade in de första skisserna 1641. Året därpå blev han nedstucken på Stortorget av översten Erik Oxenstierna, och till följd skadorna han fick där dog han åtta dagar senare.
Slottet enligt Sueciaverket
När Vallée dog 1642 var endast grunden till huvudbyggnaden färdig, och de kommande fem åren stod byggnadsarbetet stilla, bland annat på grund av det pågående kriget mot Danmark.
Tysken Heinrich Wilhelm övertog 1647 arbetet på uppförandet av palatset. Wilhelm anställdes först för att arbeta som stenhuggare men han fick med tiden ta över mer och mer av själva utformningen av huset. Under hans ledning framskred arbetet snabbt och 1650 var huvudbyggnadens tegelmurar uppförda. Samma år kunde adeln också för första gången samlas i det nya - fast ännu inte färdiga huset. När Wilhelm dog 1652 var dock riddarhuset efter tio års arbete ännu inte helt färdigbyggt.
Foto Tales of a Wanderer, flickr - 2011
Eftersom man inte tyckte att det fanns några tillräckligt skickliga arkitekter i Sverige vid den här tiden bestämde Axel Oxenstierna på riksdagen 1652 att man skulle anlita den holländska arkitekten Justus Vingboons för att fortsätta arbetet. Vingboons kom till Sverige och utformade husets fasad mellan åren 1652-1656. Han lät kalla in ett antal stenhuggare från Holland som arbetade med huset. Dock skall Vingboons ha kommit ihop sig med Riddarhusdirektionen och fick sparken varefter han återvände hem.

Istället anlitade man arkitekten Jean de la Vallée, som var son till den mördade Simon. Jean ansvarade för hela ytterarkitekturen de kommande arton åren. 1657 kunde adeln lämna sitt gamla hus vid Tyska kyrkan och installera sig i sitt nya palats.

Flera konstnärer och arkitekter har genom åren arbetat med riddarhuset, bland annat kan nämnas hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl som målade taket i riddarsalen 1670-1675.
På 1680-talet byggde man stallängor av trä på den norra delen av tomten, men de revs i mitten av 1700-talet och istället uppförde man stall byggda i sten som var ritade av arkitekten Carl Hårleman. Dessa stallar fick stå där i cirka 120 år innan de revs och ersattes av de nuvarande paviljongerna som byggdes på 1870-talet.
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ - 1997
Kuriosa
Statyn av Gustav Vasa som står framför riddarhuset är den första offentliga staty som rests i Sverige (1773) och skapades av den franske bildhuggaren Pierre Hubert L'Archevéque. Metall till gjutningen fick man från de gamla kanoner som erövrats i Karl XII:s krig.

I riddarhussalen hänger omkring 2 320 vapensköldar på väggarna. Varje ätt fick själv bekosta sin vapensköld som målades på kopparplåt och sattes upp på väggen. De hänger efter rang och nummerordning och de äldsta ätterna har i regel de lägsta numren. Den grevliga ätten nr 1, Brahe, är idag utdöd liksom de kända ätterna Sture och Tre Rosor. Rikskanslern Axel Oxenstiernas egen ätt dog ut 1706.
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ - 2005