Sparreholm 

Sparreholms slott ligger vid sjön Båven vid Hyltingeviken i Södermanland, drygt 18 km väster om Flen.

1500-talet
Gården hette från början Hyltinge och var 1562 delad på två ägare. Ena delen ägdes av Johan Åkesson (Natt och Dag) och ingick i hans godskomplex Göksholm och den andra delen ägdes av Per Andersson Hjorthufvud och låg under Brandstorp i Vista härad.

Skandalen på Sparreholm
År 1632 byggde dåvarande ägaren, landshövdingen Göran Bengtsson Sparre till Rossvik, ett säteri som från början kallades Hyltingenäs men 1643 ändrades namnet till Sparreholm efter ägaren själv. Göran Sparre gjorde sig skyldig till en stor skandal (på den tiden) då han blev kär och gifte sig med ladugårdspigan Anna Joensdotter. Hon var en enkel borgardotter från Nyköping och eftersom hon var ofrälse, det vill säga en som inte hade lika hög börd som Sparre själv, ledde detta till att när han dog 1657 fick inte hon och deras gemensamma barn behålla Sparreholm. Istället gick slottet efter Sparre död till hans avlidne brors änka, Emerentia Stake och hennes barn. Så kunde det gå till på den här tiden!

1700-talet
1757 köpte den förmögna grevinnan Ulrika Charlotta Taube (33) Sparreholm. Hon var änka efter friherre Antoine De Geer som 35 år gammal gått bort året innan. 1758 gifte hon om sig, nu med Johan Vilhelm Sprengtporten och året därpå (1759) började de uppföra det nuvarande slottet av sten i två våningar under mansardtak efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn.

1763 var slottet färdigbyggt men då hade man ännu inte börjat med inredningen. Flyglarna, trädgården och uppfarten med den långa allén uppfördes ett tiotal år senare efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar. 1769 ritade han även orangeriet vid stranden på norra sidan av slottet. Arbetet drog dock ut på tiden och ännu 1792 höll man på att bygga, nu stall och vagnshus.

1800-talet
År 1893 blev Emil Dickson ägare till slottet, och det utseende som slottet har idag är ett resultat av en ombyggnad efter arkitekten Johan August Westerbergs ritningar, som lät uppföra takkupolen och hängtornen. I övrigt ser slottet i stort sett ut som efter Jean Eric Rehns ritningar från 1759.

1900-nutid
Efter ett överslag i det elektriska brann orangeriet ner på 1970-talet.

Sparreholm har ägts av bland annat följande släkter; Åkesson Natt och Dag, Hjorthufvud, Gylta, Sparre, Taube, Sprengtporten och Bonde.

År	Ägarlängd
1562	Johan Åkesson Natt och Dag och Per Andersson Hjorthufvud
1572	Bengt Gylta
1588	Kerstin Persdotter (änka efter Göran Larsson Sparre)
~	Bengt Sparre (föregåendes son)
1632	Göran Bengtsson Sparre (föregåendes son)
~	Emerentia Stake (föregåendes svägerska)
1676	Bengt Johansson Sparre
1720	Per Sparre (föregåendes son)
1725	Fredrik Ulrik Sparre (föregåendes son)
1757	Ulrika Charlotta Taube (genom köp)
1780	Johan Wilhelm Sprengtporten (föregåendes man, genom testamente)
1795	Jakob Wilhelm Sprengtporten (föregåendes son)
1875	Ulla Strömfelt (föregåendes dotterdotter)
1886	Fredrik Bonde (genom köp)
1893	Emil Dickson (genom köp)
1950	Mary Ann Elisabeth Dickson (föregåendes dotter)