Ållonö 
Plats: | På Vikbolandet, Östra Stenby socken, Östergötland |
Grundat: | cirka 1670-1675 av Gustaf Kurck |
Ombyggt: | 1736 - av Malcolm Hamilton 1900-talet av familjen Flach |
Arkitekt: | troligen Nicodemus Tessin d.ä. eller Mathias Spihler Rudolf Samuel Enblom (1900-talet) |
Koordinater: | 58°37'07.9"N 16°30'11.9"E |


Ållonö slott ligger vid Bråvikens södra strand ute på Vikbolandet cirka 2 mil öster om Norrköping.
Vid 1500-talets första hälft bestod Ållonö av fyra mantal frälse. Göran Holgersson Gera började 1574 att uppföra den första herrgården på platsen. Delar av denna anläggning finns än idag bevarad i dagens slott där de ingår i källarvåningens murar. Den här första byggnaden stod troligen kvar fram till att det nuvarande slottet började byggas ca 1670.
Slottet enligt Sueciaverket
1600-talet
Omkring år 1670 började riksrådet och generalguvernören Gustaf Kurck, som redan hade flera gårdar i grannskapet, att uppföra det som idag är grunden till det nuvarande slottet.
Gustaf Kurck
Gustaf Kurck föddes 1624 på Klackeborg i Östergötland. Han utbildade sig på Uppsala universitet och på universitetet i Leiden, Nederländerna. Kurck fick med tiden en massa fina titlar och ämbeten, bland annat var han 1649-1658 överste för Åbo och Björneborgs regemente, landshövding i Östergötlands län, riksråd, hovrättsråd, häradshövding i Hammarkinds, Björkekinds och Östkinds härader, krigsråd, generalguvernör över drottning Kristinas underhållsländer samt lagman över Kalmar län & Öland (1674). Karl XI:s maktövertagande och senare förmyndarräfs ledde till en ekonomisk kris för Kurck då flera av hans gods beslagtogs av kronan, samt även en personlig katastrof då han dessutom blev tvungen att begära avsked från sina ämbeten. Han drog sig därefter tillbaka till Ållonö där han dog 1689. Kurck var gift med friherrinnan Elsa Ebba Banér.
Efter Kurcks död ärvde hans döttrar Elsa Beata och Christina Kurck det stora godset. Christina och hennes man, Gustaf Oxenstierna av Korsholm och Wasa, bodde på Ållonö och blev slutligen även ensam ägare till slottet.
Foto Kai Överby
1700-talet
Under de ryska härjningstågen längs ostkusten 1719 brändes Ållonö ned av ryssarna. Varken Gustaf Oxenstierna, som dog fyra år senare, eller hans hustru Christina orkade med att bygga upp slottet igen utan nöjde sig med att uppföra en provisorisk huvudbyggnad av korsvirke som byggdes som en flygel till det förbrända slottet.
Efter Christinas död 1736 sålde deras döttrar Ållonö till Malcolm Hamilton av Hageby, som dock dog endast fem år senare. Under sin tid som slottsherre hann han i alla fall börja återuppföra huvudbyggnaden igen.
1800-talet
I slutet av 1800-talet var slottet mycket nedgånget och på väg att hamna i ruiner. Ingen bodde i slottet, som förövrigt började försvinna bakom en snårskog av buskar och träd, förrän en massa katter började bosätta sig i byggnaden. De förökade sig snart och till slut bodde en hel koloni med vildkatter i slottet.
1900-2000 talen
År 1905 köptes Ållonö av familjen Flach, som körde ut katterna och med hjälp av arkitekten Rudolf Samuel Enblom började återuppföra slottet till sitt ursprungliga barockliknande skick.
Drygt hundra år senare (2008) såldes Ållonö för 21 miljoner kronor och blev därmed det dyraste huset som såldes i Östergötland detta år.
Foto Kai Överby
Vid 1500-talets första hälft bestod Ållonö av fyra mantal frälse. Göran Holgersson Gera började 1574 att uppföra den första herrgården på platsen. Delar av denna anläggning finns än idag bevarad i dagens slott där de ingår i källarvåningens murar. Den här första byggnaden stod troligen kvar fram till att det nuvarande slottet började byggas ca 1670.

Slottet enligt Sueciaverket
1600-talet
Omkring år 1670 började riksrådet och generalguvernören Gustaf Kurck, som redan hade flera gårdar i grannskapet, att uppföra det som idag är grunden till det nuvarande slottet.
Gustaf Kurck
Gustaf Kurck föddes 1624 på Klackeborg i Östergötland. Han utbildade sig på Uppsala universitet och på universitetet i Leiden, Nederländerna. Kurck fick med tiden en massa fina titlar och ämbeten, bland annat var han 1649-1658 överste för Åbo och Björneborgs regemente, landshövding i Östergötlands län, riksråd, hovrättsråd, häradshövding i Hammarkinds, Björkekinds och Östkinds härader, krigsråd, generalguvernör över drottning Kristinas underhållsländer samt lagman över Kalmar län & Öland (1674). Karl XI:s maktövertagande och senare förmyndarräfs ledde till en ekonomisk kris för Kurck då flera av hans gods beslagtogs av kronan, samt även en personlig katastrof då han dessutom blev tvungen att begära avsked från sina ämbeten. Han drog sig därefter tillbaka till Ållonö där han dog 1689. Kurck var gift med friherrinnan Elsa Ebba Banér.
Efter Kurcks död ärvde hans döttrar Elsa Beata och Christina Kurck det stora godset. Christina och hennes man, Gustaf Oxenstierna av Korsholm och Wasa, bodde på Ållonö och blev slutligen även ensam ägare till slottet.

Foto Kai Överby
1700-talet
Under de ryska härjningstågen längs ostkusten 1719 brändes Ållonö ned av ryssarna. Varken Gustaf Oxenstierna, som dog fyra år senare, eller hans hustru Christina orkade med att bygga upp slottet igen utan nöjde sig med att uppföra en provisorisk huvudbyggnad av korsvirke som byggdes som en flygel till det förbrända slottet.
Efter Christinas död 1736 sålde deras döttrar Ållonö till Malcolm Hamilton av Hageby, som dock dog endast fem år senare. Under sin tid som slottsherre hann han i alla fall börja återuppföra huvudbyggnaden igen.
1800-talet
I slutet av 1800-talet var slottet mycket nedgånget och på väg att hamna i ruiner. Ingen bodde i slottet, som förövrigt började försvinna bakom en snårskog av buskar och träd, förrän en massa katter började bosätta sig i byggnaden. De förökade sig snart och till slut bodde en hel koloni med vildkatter i slottet.
1900-2000 talen
År 1905 köptes Ållonö av familjen Flach, som körde ut katterna och med hjälp av arkitekten Rudolf Samuel Enblom började återuppföra slottet till sitt ursprungliga barockliknande skick.
Drygt hundra år senare (2008) såldes Ållonö för 21 miljoner kronor och blev därmed det dyraste huset som såldes i Östergötland detta år.

Foto Kai Överby
Kartinfo för Ållonö
Koordinater: 58°37'07.9"N 16°30'11.9"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in


Källor
Böcker:
Slott och herresäten i Sverige – Östergötland (II)
Svenska män och kvinnor, Bonniers förlag 1948
CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 13
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 21
Hemsidor:
» hittekatter.ifokus.se
Slott och herresäten i Sverige – Östergötland (II)
Svenska män och kvinnor, Bonniers förlag 1948
CD-skivor:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 13
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 21
Hemsidor:
» hittekatter.ifokus.se
Inskrivet 2010-01-30 | Uppdaterat 2017-03-07