Vittskövle 

Vittskövle ligger i Vittskövle i Kristianstads kommun söder om Åhus vid Hanöbukten, cirka 4 km nordost om Degeberga i Skåne.

1300-talet
Vittskövle (Widtsköfle) är känt sedan början av 1300-talet då det ägdes av den rika och mäktiga ätten Krognos. Den byggnaden det då rörde sig om låg dock inte på samma ställe som där det nuvarande slottet ligger. Under 1400- och 1500-talen ägdes gården av släkten Brahe.

Jens Axelsen Brahe (1503-1560)
Det nuvarande slottet/borgen började uppföras Jens Axelsen Brahe och hans hustru Anne BilleDöd 1566 år 1553. Borgen uppfördes på pålar i mossarna ett par kilometer från Vittskövle kyrka. Det blev en mäktig anläggning som omfattade fyra tvåvåningslängor av tegel omkring en nästan kvadratisk borggård. Borgen blev en vattenomfluten försvarsanläggning med två torn och ett skytteloft över hela byggnaden. Öster om borgen uppfördes även en ladugård som också den var omgiven av vattengravar.

Jens dog 1560 och sonen Henrik Brahe ärvde godset, som fortsatte byggandet. Borgen stod klar framåt 1577.

Minnestavla
Över borgporten satte Jens Brahe upp en minnestavla där ätten Brahes och Billes vapen var avbildade. Nedanför dessa finns en text där han förklarar att det var han som byggt borgen och med en önskan att den aldrig skulle övergå i någon annan släkt. Denna önskan kom dock att krossas ganska fort…
Sonen Henrik, som ärvde slottet 1560 fick själv aldrig någon son med sin hustru Lene Thott utan "endast" dottern Margrete Brahe1584-1617 som 1598 gifte sig med Christian Barnekow.

1600-talet
Denna Christian Barnekow1556-1612 skall enligt traditionen ha offrat sitt eget liv för att rädda den danska kungen Kristian IV. Mitt under Kalmarkriget och striderna mot svenskarna i slaget vid Kölleryd vid Skällinge hed öster om Varberg 1612 dog kungens häst efter att ha spetsats på en stör. Barnekow skall då ha ridit fram och hoppat av sin egen häst och erbjudit kungen denna, med orden 'Min häst ger jag åt Eders Majestät och uppoffrar åt fienden mitt liv'. Kungen klarade sig medan Barnekow blev ihjälslagen av svenskarna. Idag ifrågasätter dock historiker sanningshalten i denna berättelse.

När sonen Hans Barnekow1601-1630 (11) ärvde Vittskövle efter fadern 1612 gick alltså gården över till släkten Barnekow, där den kom att stanna fram till år 1826, alltså i 214 år.

Hans Barnekow var gift med Lisbeth Bille1608-1628 som dog endast 20 år gammal. Två år senare (1630) dog även Hans (29) varefter Vittskövle övergick till deras nu föräldralöse treårige son Christian Barnekow1626-1666.

Christian Barnekow (1626-1666)
Fastän Christian blivit föräldralös så tidigt gick det ändå bra för honom. Han växte upp hos släktingar och studerade i flera år utomlands, bland annat vid universitetet i Strasburg. 1650 blev han hovjunkare och året därpå gifte han sig med Else Ramel1633-1658 (18) och fick med henne sonen Henrik. Else dog dock i barnsäng 1658 varför Christian två år senare gifte om sig med Birgitte Skeel1638-1699 (22).

Vid freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län svenskt. För att kunna behålla sina skånska egendomar blev Christian därför svensk medborgare och blev introducerad på det svenska riddarhuset. Endast några få år senare (1662) utnämndes han till vice president i Göta hovrätt. Christian (39) gick bort i april 1666.

Christians son Kjell Christoffer Barnekow1663-1700 ärvde Vittskövle. Han var gift med Margareta von Ascheberg1671-1753 som var dotter till fältmarskalken Rutger von Ascheberg. Kjell Christoffer var krigare i pommersk, engelsk samt svensk tjänst och år 1700 stupade han när han tjänstgjorde under Karl XII. Efter makens död styrde Margareta själv över Vittskövle, samt släktens övriga egendomar under mer än ett halvt sekel.

1700-talet
I november 1751 upphöjdes ätten Barnekow i friherrligt stånd. Två år senare dog Margareta von Ascheberg (82) och Vittskövle gick vidare till sonen, baron Christian Barnekow1694-1762 (59) som var generallöjtnant och landshövding i Kristianstads län.

Slottet fortsatte att ärvas inom familjen Barnekow under resten av 1700-talet. Släkten Barnekow har främst ägnat sig åt sina egendomars skötsel och dessutom blivit kända för sin omtanke om sina underlydande.

1800-talet
Åren 1818-1826 ägde hovmarskalken Christian Barnekow1773-1830 (53) Vittskövle. Denne hade 1816 blivit upphöjd till greve. Vittskövle försvann ur släkten Barnekow när han 1826 sålde slottet till bankiren Jonas Hagerman1774-1839 (52).

Jonas Hagerman föddes 1774 på Vittskövle prästgård som son till kyrkoherden där. Hans farfars far hade jobbat som stallmästare på Vittskövle slott på 1600-talet, och nu köpte han alltså själv hela slottet och blev slottsherre där hans förfäder en gång arbetat. Visserligen sålde han det ganska snart vidare till sin äldre bror Gustaf Hagerman1770-1839 men slottet stannade dock inom släkten. Sistnämndas dotter gifte sig med hovmarskalken Rudolf Hodder Stjernswärd och Vittskövle har sedan dess varit i släkten Stjernswärds ägo.

Rudolf Stjernswärd lät på 1840-talet riva den gamla ladugården och nya ekonomibyggnader uppfördes i stället i norr och söder om borgen. Liksom sin far, Carl Georg Stjernswärd på Engeltofta, var Rudolf en framstående lantbrukare och en av föregångsmännen inom det skånska jordbruket.

1900-nutid
Vittskövle är en av Nordens största borgbyggnader och är privatägt och stängt för allmänheten. Man får dock besöka parken.