Borgholms slottsruin 

Borgholms slottsruin ligger strax utanför staden Borgholm på Ölands västra kust.

1100-talet
I slutet av 1100-talet byggdes ett mäktigt torn, en kastal, som omgärdades av en ringmur. Själva slottet omnämns sedan i slutet av 1200-talet då det kallades för 'Borkholms slott' vilket det fortsatte att kallas ända in på 1700-talet.

Historiska personer
Några historiska personer som bott och ägt slottet är bland annat Ingeborg Eriksdotter av Norge1297-1357 som var dotter till kung Erik Magnusson1268-1299 och Isabel Bruce1272-1358. Ingeborg gifte sig med Valdemar Magnusson128?-1318 som var son till Magnus Ladulås124?-1290. Efter Valdemars död hade Ingeborg Borgholms slott som änkesäte och kallade sig för 'hertiginna av Öland'. Hon gick bort 1357.

1500-talet
Efter att slottet hade fått förfalla under 1500-talet började Johan III att 1569 rusta upp det igen. Byggmästare var från 1572 Johan Baptista Paar och senare dennes bror Dominicus Pahr. Slottet blev därmed en av de första bastionsfästningarna i Sverige.

Efter att Johan III avlidit 1592 gav hertig Karl order om att arbetet på slottet skulle upphöra (1593).

1600-talet
1602 började försvarsverken på slottet förstärkas vilket fortsatte fram till att Kalmarkriget bröt ut i april 1611. I augusti fyra månader senare omringades slottet av danskarna och redan dagen därpå gav befälhavaren på slottet Hans UlfsparreDöd 1616 upp och överlämnade slottet till danskarna. Gustav Adolf (16) kom dock till undsättning och den 7 oktober lyckades han få den danska befälhavaren Kristen Hansen att lägga ned sina vapen och kapitulera. Gustav Adolf blev tjugotre dagar senare Sveriges nya kung när hans far Karl IX avled den 30 oktober.

I juni året därpå (1612) kom danskarna tillbaka och efter nio dagars beskjutning gav Peder Michelsson1560-1646 (Hammarskiöld) upp och överlämnade slottet till den danska befälhavaren Gert Rantzau1558-1627. Efter freden i Knäred 1613 återlämnades slottet men var då i ett så utplundrat och illa medfaret skick att reparationsarbeten genast måste påbörjas. Efter ett tiotal år avbröts byggnadsarbetet för att på nytt starta upp när Karl Gustav 1651 tilldelats slottet av drottning Kristina. Byggarbetet leddes då av Nicodemus Tessin d.ä.. Karl Gustav kom till Borgholm i augusti 1651 och stannade där till försommaren 1654, då Kristina meddelade att hon tänkte abdikera. Efter att Karl Gustav blivit kung 1654 avbröts emellertid byggandet.

När krig mot Danmark bröt ut på nytt var Borgholms slott ändå så pass starkt att det lyckades stå emot en stormning från danskarna i augusti 1657. Dagen därpå fick de hjälp av amiral Wachtmeister, som drev danskarna på flykten.

1681 återupptogs byggnadsarbetena på nytt men lades snart ner igen. Slottet blev på så sätt aldrig slutfört enligt den Tessinska planen, och Dahlberghs praktfulla teckning i Sueciaverket är alltså inte helt korrekt. Så småningom förföll även den delen av borgen som var färdig.

1700-talet
1772 hölls den sista gudstjänsten i slottskyrkan varefter slottet stod öde fram till 1803.

1800-talet
1803 inrättades en klädesfabrik med eget färgeri i en av längorna. Det var Axel Adlersparre1763-1838 som inrättade denna klädesfabrik. Han blev senare landshövding på Öland. Hans företags vistelse på Borgholms slott blev dock inte så långvarig för i oktober 1806 antändes taket av en gnista och hela slottet brann i stort sett upp, endast murarna överlevde eldsvådan.

1900-nutid
Idag har man guidade turer, slottsverkstad och riddarskola med mera i ruinen och på sommaren brukar ibland även artister uppträda inne på borggården.