Årsta slott
Plats: | 3 mil söder om Stockholm, Österhaninge, Södermanland |
Känt sedan: | 1300-talet (Arestad) |
Ny/Ombyggt: | Cirka 1645-1651 av Claes Bielkenstierna, Barbro Åkesdotter Natt och Dag |
Arkitektur: | Barock |
Koordinater: | 59°06'27.6"N 18°11'38.1"E |
1300-1500
Årsta är känt sedan medeltiden - redan på 1300-talet omtalas "Arestad" som då tillhörde den Tyska orden i Livland. Den byggnaden, som idag kallas för Gammelgården ligger en bit norr om det nuvarande slottet. Antagligen byggdes denna byggnad om- och till i flera omgångar under århundraden.
1600-talet
Precis när det nuvarande slottet började byggas vet man inte exakt men troligen var det cirka 1645 och stod klart omkring 1650-1651. Vem som började uppföra slottet är inte heller helt och hållet styrkt, på vissa ställen uppges det att det var Klas Hansson Bielkenstierna och på andra att det var hans hustru, Barbro Åkesdotter Natt och Dag. Hur som helst så var det någon av dessa två.
En sägen säger att Barbro lät uppföra slottet när maken var ute till sjöss. Han skall dock ha gett henne en rejäl örfil när han upptäckte att hon byggt ett slott som man inte kunde se från havet. Och, enligt sägnen, ekar fortfarande slaget efter örfilen i trapphuset varje natt klockan tolv.
(1615-1662)
Claes Bielkenstierna föddes i Stockholm 1615. Han förlorade tidigt sin far och stod under sina uppväxtår under Axel Oxenstiernas förmyndarskap. Åren 1632-1634 gjorde han en studieresa till Holland, England och Frankrike och väl hemma igen gick han i flottans tjänst. Bielkenstierna uppnådde under sin livstid flera höga befattningar:
• Skeppsmajor 1641
• Amirallöjtnant 1644
• Guvernör över arvprins Karl Gustavs förläningar 1650
• Friherre 1652
• Riksråd 1654
• Befälhavare över flottan under danska kriget 1657-1660
År 1643 gifte Bielkenstierna (28) sig med Barbro Åkesdotter 1620-1680 (Natt och Dag) (23) som var dotter till riksmarskalken Åke Axelsson1594-1655 (Natt och Dag).
Bielkenstierna (47) gick bort på Årsta i juli 1662, troligen efter sviterna av det skottsår han fick i sjöslaget vid Femern med den dansk-holländska flottan tre år tidigare. Hustrun Barbro dog arton år senare, 1680.
1700
Att slottet inte syntes från havet var kanske tur det. När ryssarna härjade och brände allt av värde längst kusten 1719 missade de Årsta slott, just därför att det inte syntes från havet. Så om det nu var Barbro Åkesdotter Natt och Dag som uppförde slottet så var det ju ganska smart ändå…?
1800-talet
Slottet köptes 1805 av den finländska författaren Carl Fredrik Bremer (35) som var far till författarinnan Fredrika Bremer. Fredrika var vid den tidpunkten endast fyra år gammal och hon kom att tillbringa många av sina somrar på Årsta.
1853 såldes slottet till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta (52). Fredrika Bremer dog på Årsta slott på nyårsafton 1865 när hon var på besök vid slottets nya ägare.
Från 1400-talet och fram till 1800-talets mitt har släkterna Tott, Bielkenstierna, Fleming och Bremer ägt Årsta. Från mitten av artonhundratalet har sedan slottet bytt ägare flera gånger och både enskilda personer och bolag har varit ägare.
Nutid
Nu innehas Årsta av Haninge kommun och Haninge golfklubb residerar där men slottet är även öppet för allmänheten.
Inspelningsplats för:
» Pappas pojkar (1973)
År | Ägarlängd |
1300-tal | Tyska orden |
1400-tal | Axel Laurentzson (Tott) |
1512 | Karin Axelsdotter (föregåendes dotter) |
1566 | Claes Hansson (Bielkenstierna) (föregåendes son) |
1616 | Hans Claesson Bielkenstierna (föregåendes son) |
1620 | Claes Hansson Bielkenstierna (föregåendes son) |
1662 | Axel Bielkenstierna (föregåendes son) |
1680 | Charlotta Bielkenstierna (föregåendes dotter) |
1714 | Sigrid Fleming (föregåendes dotter) |
1782 | Fredrik Fleming (föregåendes son) |
1800 | Anna Beata Cronstedt (föregåendes änka) och dennes barn |
1805 | Carl Fredrik Bremer (genom köp) |
1850 ca | Flera olika ägare från 1850-talet och framåt |
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Telefon: 070-280 35 00
E-post: info@arstaslott.com
Web: Hemsida
• Slott och herresäten i Sverige, Södermanland (Allhems)
• Stora boken om Mälardalens slott och herremansgårdar (Hellstedt)
Hemsida:
» Svenskt biografiskt lexikon (SBL)