Malmöhus 

På grund av Malmös strategiska läge uppförde Erik av Pommern år 1434-1438 en befäst kontrollpunkt i staden som kallades Møntergaarden och som senare skulle växa ut och bli Malmöhus.

Eriks efterträdare, Kristofer av Bayern, ansåg staden så pass viktig att han omkring år 1444 flyttade den danska kungliga mynttillverkningen från Lund till Malmö kastell, där den var kvar till 1525.

1500-talet
På sommaren 1524 skedde ett stort politisk möte i Malmö då Gustav Vasa (28), Fredrik I (53) och folk från Lübeck träffades för att diskutera olika territoriella och ekonomiska frågor. Mötet resulterade i det dokument som kallas för Malmö recess. Även om Gustav Vasa inte blev nöjd med utgången på mötet roade han sig kungligt på festen som hölls på Møntergaarden på kvällen.

Grevefejden
Malmöhus byggdes under åren 1525-1529. Efter att Fredrik I gått bort 1533 började kampen om vem som skulle bli kung i Danmark. Borgare och bönder ville ha den folkkäre Kristian II som kung och stödde därför honom att försöka återta tronen. Adeln ville däremot ha Fredrik I:s son, hertig Kristian, på tronen. Det blev som ett danskt inbördeskrig som spred sig även till Sverige eftersom Gustav Vasa inte ville att Kristian II skulle återta makten. Denne hjälpte därför den danska adeln med krigsfolk. Striderna kom att kallas för Grevefejden, och det blev tillslut Fredrik I:s son Kristian som vann och som kröntes till Kristian III. Under Grevefejden raserades stora delar av Malmöhus.

Kristian III
Kristian gav order om att Malmöhus skulle återuppbyggas efter raseringen, vilket var emot malmöbornas vilja. För att få dem att ändra sig lät han inhysa en stor mängd krigsfolk hos borgarna i staden och när de började klaga över detta skyllde han på att de var nödvändiga för stadens beskydd och att han inte hade någon annanstans att inkvartera dem. Borgarna skall ödmjukt ha svarat med 'der skulde byggis it Slot och Befestning, huor Kongen lystede' så bygget startade 1537 och var klart 1542. Fästningen fick stenskodda jordvallar och runda kanontorn i de fyra hörnen.

Fredrik II
Kristian III:s son Fredrik (II) hade som kronprins Malmöhus som sitt residens och under tiden 1554-1558 var det många glada fester på fästningen. Fredrik var förälskad i Anne Hardenberg† 1589 som var brorsdotter till ståthållaren Eiler Hardenberg så Fredrik höll därför gärna fester där så att de kunde träffas. Något äktenskap blev det dock aldrig tal om. Förutom adelsmän bjöds även borgare från staden in till festerna.

James Hepburn
Åren 1567-1573 hölls James Hepburn (earlen av Bothwell) fången på Malmöhus. James var gift med den skotska drottningen Maria Stuart (Mary, Queen of Scots). Efter att Maria 1567 blivit fängslad flydde Bothwell i båt från Skottland för att försöka få ihop en armé till att befria och återinsätta Maria på tronen. Dessvärre blev det storm och båten drev till Bergen i Norge. Utklädd som matros gick Bothwell iland men blev igenkänd och togs till fånga av Frederik II:s flotta varefter han sändes till Danmark där han spärrades in, först i Köpenhamn och sedan på Malmöhus där han satt fängslad fram till 1573 då han flyttades till Dragsholms slott på Själland. Där tillbringade han tio år fram till sin död 1578. Och inte gick det bättre för Maria, hon halshöggs 1587 efter nitton år i fångenskap.

1600-talet
Fredrik II gav Malmöhus till sin son Kristian (IV) så att han kunde nyttja den som bostad under kronprinstiden. Kristian var byggnadsintresserad och ägnade stor omsorg åt stadens bebyggelse samt fästningen. I början av 1600-talet lät han uppföra en tvåvåningars byggnad i väster, vilket användes som förrådshus. Den här huset brann 1870 och de kvarvarande resterna revs då. Efter att Skåne blivit svenskt 1658 och svenskarna övertagit fästningen förstärktes det omgivande bastionssystemet. Nästan alla av dessa revs dock i början av 1800-talet.

Under Karl XI:s krig med Danmark belägrades Malmö under fyra månader (1676), men höll stånd. Året därpå belägrades staden på nytt - nu även från sjösidan. Efter att ha överöst fästningen med kanonkulor gick danskarna till anfall och bröt in i staden men hejdades vid fästningen - där de fick ge upp.

1700-talet
År 1709 var danskarna tillbaka igen och inneslöt Malmö, men även denna gång höll staden och fästningen stånd. Kriget avgjordes av Magnus Stenbock (46) i slaget vid Helsingborg 1710.

Sista gången som Malmöhus bombades var av den danska flottan år 1711, men eftersom det var en sån långgrund strand framför fästningen nådde endast två kanonkulor fram.

Fängelse
1828-1921 användes Malmöhus som fängelse. I september 1837 inträffade ett mord på fästningen. Fängelsedirektören Hans Canon (43), som sägs ha varit en hård och sträng man, hade bestraffat fången Carl Fredric Carlqvist (31) för fylleri, olydnad och sturskhet, till tretton dagars inlåsning i cellen. När Carlqvist väl kom ut igen fick han order om att klippa sig, vilket han inte gjorde. Han fördes därför in på expeditionen där Canon klippte bort en hårtuss över Carlqvists ena öra.

Mord på fängelset
En kort tid därefter (19 sept) överföll Carlqvist och hans kamrat Johan Fredric Wahlgren (28) fängelsedirektören Canon. Carlqvist högg en kniv i nacken på honom och Wahlgren högg honom framifrån. Canon dog av skadorna och Carlqvist och Wahlgren dömdes till döden. De halshöggs den 8 juni året därpå inför 150 fångar och på samma ställe på fängelsegården där de mördat Canon.

Museum
1921 slöt Malmöhus att vara fängelse och 1927-1931 restaurerades det och gjordes om till museum. Även en ny museibyggnad uppfördes 1937. Malmöhus har öppet året runt.