Stenhammar Sverige

Plats: Drygt 2 kilometer sydväst om Flen i Södermanland
Känt sedan: 1300-talet (Slädhammar)
Ny/Ombyggt: 1658 av Johan Rosenhane
1750 och 1845-1849
Arkitekt: Troligen Jean de la Vallée
1845-1849 Abraham Nyström
Koordinater: 59°03'01.7"N 16°33'07.4"E
Stenhammar Södermanland Historia
Stenhammars slott ligger drygt 2 kilometer sydväst om Flen i Södermanland, vid en vik vid sjön Valdemaren. Föregångaren till dagens byggnad kallades för Slädhammar eller Slätthammar och omtalas redan i slutet av 1300-talet.

1400-1600
Senare delen av 1400-talet tillhörde gården släkten Arp och 1606 kom godset i släkten Rosenhanes ägo då Johan Jöransson Rosenhane1571-1624 gifte sig med Karin Scheringsdotter Arp1586-1654. Deras son Johan Rosenhane1611-1661 tycks ha övertagit gården redan under moderns livstid för 1644 gav han det som morgongåva till sin hustru Brita Ribbing1616-1685 (28).

Stenhammar slott
Stenhammar 1686. Bild från Sueciaverket
Stenhammar slott
Bild av Olof Eneroth 1864-1869

Johan Rosenhane
Rosenhane
(1611-1661)

Johan Rosenhane (1611-1661)
Johan Rosenhane föddes i Husby-Oppunda i Södermanland i februari 1611. Han studerade i Strängnäs (1620) och i Nyköping (1623) och skrevs in på Uppsala universitet 1625 där han sedan studerade i fem år. Under åren 1631-1636 gjorde han en studieresa runt Europa, bland annat var han i Holland, Frankrike, England och Tyskland.

Hemma i Sverige igen blev han hovmästare hos hertig Karl (X) Gustav under dennes utlandsresa våren 1638 till hösten 1640 och lite senare vikarierade han som landshövding i Linköping för sin äldre bror Schering Rosenhane1609-1663 som utsetts till att representera Sverige vid fredsförhandlingarna i Tyskland.

1644 gifte Johan (33) sig med Brita Ribbing (27) som han fick totalt sex barn med varav fem dog i späd ålder. Året därpå utsågs han till landshövding i Viborg i Finland där familjen sedan blev i tio år (1645-1655). Besöken vid Stenhammar under denna period tycks ha varit få och kortvariga och enbart ha gällt förvaltningen av godset. Efter tio år i Viborg blev han på nytt landshövding i Linköping - fast denna gång som ordinarie sådan.

Stenhammar slott
Stenhammar slott
Foto Kasper_Dudzik 2011

Skrev dagbok
Rosenhane har blivit känd för eftervärlden genom sina utförliga dagböcker som han skrev mellan åren 1652-1661 och där han ger en utförlig bild av en högre ämbetsmans tillvaro och tankar i mitten av den svenska stormaktstiden. I dagböckerna skriver han om sitt jobb som landshövding och vilka uppgifter en sådan hade, bland annat så övervakade han den lokala rättsskipningen, förrättade exekutioner av utfärdade domar och utmätningar av gäldenärers egendomar, spanade efter brottslingar och försökte förhindra lösdriveri, förrättade utskrivningar av knektar och båtsmän, förvaltade kronans egendom och hade hand om byggfrågor gällande till exempel residens och kyrkor.

Den 17 juni 1658 skrev Johan följande i sin dagbok: "Kåm iag till Stenhammar och hade Architecteuren Jean de la Vallee mädh migh". Sistnämnda stannade i tre dagar och redan dagen därpå började murningsarbetet på det nya stenhuset. Samtidigt som man började bygga bytte han också namn på godset till Stenhammar. Tre år senare, den 19 juni 1661, skrev Johan i sin dagbok att man nu hunnit till tornet. Troligen fick han inte själv se hela huset färdigbyggt eftersom han dog månaden efter, i juli 1661, femtio år gammal. Några säkra uppgifter om när hela huset stod klart finns inte heller.

Stenhammar slott
Vykort från lindebilder
Stenhammar slott
Vykort från lindebilder

Flera ombyggnader
Under de knappt 350 år som gått sedan huset stod färdigt har det genomgått flera ombyggnader och förändringar, bland annat omkring år 1750 då en större ombyggnad samt utbyggnad skedde som förändrade slottets utseende radikalt. Knappt hundra år senare (1845-1849) var det dags igen för en större ombyggnad. Då fick arkitekten Abraham Bengtsson Nyström äran att återställa slottet till sitt gamla utseende - vilket i stort sett är det utseende som det har än idag.

1900-nutid
I enlighet med Anders Robert von Kræmers testamente tillföll Stenhammar år 1903 den svenska staten. Testamentet uppgav att huvudbyggnaden skulle arrenderas ut till en manlig avkomma ur släkten Bernadotte och då helst till hertigen av Södermanland - om en sådan fanns. Fram till 1965 arrenderade prins Wilhelm Stenhammar och efter hans död 1965 övertog Carl XVI Gustav arrendeavtalet.

Under sommaren 2003 renoverades slottets östra och norra fasad.

Kartinfo för Stenhammar
Koordinater: 59°03'01.7"N 16°33'07.4"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Slott och herresäten i Sverige, De kungliga slotten (Allhems)
• Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början
• Suecia antiqua et hodierna (egen)

Hemsidor:
» stenhammarsgods.se
» Stenhammars slott
» Kungliga biblioteket

Inskrivet 2009-01-01 | Uppdaterat 2021-05-07