Gävle slott 

Gävle var länge Norrlands enda stad och omtalas första gången som stad år 1413. På 1400-talet fanns det ett residens för fogden, en kungsgård. Denna kungsgård låg på det ställe där Johan III år 1583 började uppföra Gävle slott, vilket dessutom kom att bli det nordligast belägna Vasaslottet. Johan, som var djupt religiös, började med hjälp av byggmästaren Mårten Rodhsman från Västerås att uppföra en slags kyrkslott där kyrkorummet var det centrala i slottet.

1500-talet
Rodhsman åkte ner till Stockholm för att hämta byggnadsritningar och där träffade han Willem Boy som var kungens arkitekt. Detta gör att man tror att det är sistnämnda som gjorde ritningarna till Gävle slott.

1588 reste Rodhsman även till Uppsala för att hämta andra ritningar, denna gången av den tyske byggmästare, stuckatören och skulptören Antonius Watz1572-1603 och dessa ritningar bör därför ha gällt de inre dekorationerna. 1593 var slottet till det yttre klart dock inte invändigt. När slottet stod färdigt 1597 hade Johan III varit död i fem år och det är också osäkert om han ens besökte det under byggnadstiden. Hans slott såg dock inte ut som dagens slott utan hade tinnar och torn, vilket man kan se på bilden från Suecia antiqua et hodierna. Att det inte ser ut så idag beror på att slottet eldhärjades på 1700-talet.

1600-talet
År 1600 flyttade Gävleborgs ståthållare och greve Abraham Brahe1569-1630 (31) med familj in på slottet. Karl IX besökte slottet flera gånger under Brahes tid där och kungen sägs ha varit mån om slottets underhåll och förbättringar. Trots detta lär slottet ha varit svårt att underhålla, man fick till exempel inte fram koppar till takläggningen utan det ursprungliga spåntaket ersattes 1610 istället av tegel. Detta höll inte heller för väder och vind och fick redan sex år senare ersättas med bräder och spån.

Förfallet
1621 redogjorde ståthållare Christoffer von Wernstedt1542-1627 (79) att slottet var mycket förfallet och föreslog omfattande reparationer. Trots detta höll drottning Maria Eleonora i januari 1623 en bankett på slottet för stadens borgerskap. Då hade slottet tillfälligt rustats upp för det kungliga besöket. Efter detta fortsatte dock förfallet.

När Johan Oxenstierna1615-1664 blev landshövding 1654 rustade han upp slottet så gott han kunde och även dennes efterträdare Carl Sparre, som hade sitt säte på slottet 1664-1677 underhöll slottet. Han förbättrade taket och rustade upp kyrkan med flera rum. Slottet fortsatte ändå att förfalla. Under Karl XII:s tid förvarades några ryska krigsfångar på slottet.

1700-talet
1726 ansökte staden om att få överta slottet och bygga om det till stadskyrka. Medan frågan ännu behandlades utbröt en brand på slottet en tid efter påsk 1727, som förstörde slottskyrkan och slottets översta våning. I flera år därefter stod det övergivet men 1732 inrättades ett fängelse i det sydvästra hörnet av slottsområdet.

Nybyggnad
1741 när Fredik I:s var kung beslöt man att det åter skulle bli residens åt landshövdingen.

Därför fick Carl Hårleman (41) i uppdrag att uppföra ett nytt slott. Denne hade redan tre år tidigare gjort ritningarna till östra flygeln. Hårleman använde sig av de kvarstående murarna efter branden, men i övrigt skapade han ett slott med ett helt nytt utseende.

1754 hade mellanvåningen blivit så pass färdig att landshövding Axel Johan GripenhielmDöd 1755 kunde flytta in. Slottet var färdigbyggt 1761, och efter den återuppbyggnad som genomfördes fick slottet det utseende som det i huvudsak har idag.

Drygt fjorton dagar före sin död 1792 höll Gustav III riksdag på Gävle slott. Flera av de sammansvurna som en tid senare dödade kungen befann sig i Gävle under riksdagen, bland annat Jacob Johan Anckarström själv. I det gamla kungsköket kan man på väggen läsa en inskrift som berättar att det viktigaste utskottet under riksdagen 1792 sammanträtt just där.

1900-nutid
1920 skedde en större restaurering då bland annat vinden inreddes för landshövdingens privata bostad och värmeledningar installerades, och på slutet av 1980-talet fixades slottets fasader.

Spöken
På Gävle slott sägs det att två spöken härjar, det ena sägs vara den grymme statsmannen Johan Wattrang, som var illa omtyckt. Han sägs ha blivit kallad till Gävle slott och sedan försvunnit spårlöst. Vissa källor uppger att han blev inmurad i ett av källarvalven och spökar nu eftersom han inte fått någon ro. Andra källor uppger att han ligger begravd i Stockholm medan andra hävdar att han aldrig ens funnits...

Den andra uppges vara grevinnan Wrangel som ibland visar sig där den gamla slottskyrkan låg. Det berättas att man först hör hennes steg på stengolvet varefter en dimmig gestalt visar sig.