Vinterpalatset 

Vinterpalatset (Winter Palace) ligger vid floden Nevas västra strand i Sankt Petersburg, Ryssland.

Peter I (1672-1725)
År 1703 grundade Peter I:e, mer känd som Peter den store, staden Sankt Petersburg. Staden byggdes i en sumpmark och det sades att endast kål och rovor kunde växa där. Det var förbjudet att fälla träd till bränsle så varmt vatten var bara tillåtet en gång i veckan. Staden byggdes upp med hjälp av slavar från hela riket och staden växte därför snabbt. Man har beräknat att omkring 200,000 människor miste livet under de tjugo år som staden uppfördes. År 1713 blev Sankt Petersburg landets huvudstad.

Det första Vinterpalatset började byggas år 1711. Det palatset vi ser idag är ett resultat av åtskilliga om- och tillbyggnader. Första Vinterpalatset var en blygsam byggnad som bestod av två våningar under ett skiffertak. Det verkar dock som att Peter snart tröttnade på det huset för 1721 började den andra versionen av Vinterpalatset byggas under ledning av den tyska barockarkitekten Georg Mattarnovy. Version två av vinterpalatset bestod av två våningar ovanför en rustik bottenvåning. Det var här som Peter den store dog 1725. Vid hans död var staden ännu inte färdigbyggd och många av de aristokrater som Peter beordrat dit, mer eller mindre mot sin vilja, lämnade staden.

Peter II (1715-1730)
1727 lät Peter II (12) utvidga slottet med hjälp av arkitekten Domenico Trezzini. Denne hade ritat sommarpalatset 1711 och var en av de största företrädarna av "Petrine barockstil" som konsthistorikerna idag har namngett den barockstil som Peter I:e föredrog. Trezzini byggde ut det befintliga vinterpalatset i sådan utsträckning att Mattarnovys hela slott till slut bara blev en av de två avslutande paviljongerna i den nya och tredje versionen av vinterpalatset.

Strax efter att palatset var färdigbyggt (1728) lämnade hovet Sankt Petersburg för Moskva och vinterpalatset förlorade därmed sin status som kejserligt palats. Moskva blev återigen landets huvudstad.

Anna Ivanovna (1693-1740)
1730 blev Peter den stores brorsdotter Anna Ivanovna kejsarinna. Anna föredrog Sankt Petersburg framför Moskva och installerade sitt hov i Vinterpalatset. 1732 lät hon också Sankt Petersburg bli landets huvudstad igen - en status som den hade fram till 1918.

Anna började bygga på ett närliggande hus som kallas för Apraxinpalatset. 1732 lät hon den italienska arkitekten Bartolomeo Rastrelli helt bygga om denna byggnad samt inkorporera närliggande hus. Således är kärnan i fjärde vinterpalatset inte slottet som Peter den store byggde utan huset som amiral Feodor Apraxin lät uppföra. Apraxin var rysk amiral under stora nordiska kriget och förde befälet över de ryska styrkor som härjade på den svenska Östersjökusten. Han förlorade mot svenskarna i slaget vid Stäket 1719.

Elisabeth (1709-1762)
Rastrelli fortsatte byggandet även under kejsarinnan Elisabeth regeringstid. Han fick i uppgift att rita och uppföra ett ännu större och mera representativt palats. Resultatet blev ett imponerande residens med över tusen rum och gallerier. När Elisabeth dog 1762 pågick fortfarande inredningsarbetena. Rastrelli föll så småningom i onåd och andra mästare tog vid där han slutat.

Katarina II (1729-1796)
Även Katarina II byggde ut palatset, hon lät uppföra det gamla och lilla Eremitaget samt en teater. "Eremitaget" är idag ett av världens största konstmuseer och sträcker sig över sex byggnader där vinterpalatset är en del av denna. Konstmuseet innehåller över 3 miljoner föremål (nya Eremitaget byggdes 1852). Katarina köpte in stora mängder konst från bland annat Österrike, England, Holland och Frankrike.

Senare köpte kejsare Alexander I in den franska exkejsarinnan Joséphine de Beauharnais stora konstsamling som i huvudsak bestod av Napoleons krigsbyten från Italien, Tyskland och Spanien.

Nikolai I (1796-1855)
I december 1837 härjade en våldsam brand i palatset och större delen av den stora konstskatten samt utsmyckningen förstördes. Kejsare Nikolai I gav order om att byggnaden omedelbart skulle återuppbyggas och redan vid påsken 1839 stod det klart. För att pryda de kala väggarna togs konst från bland annat lustslottet Tsarskoje Selo och Tauriska palatset. Fram till Alexander II:s död 1881 bodde den kejserliga familjen i vinterpalatset varefter det blev ett representationsslott.

1900-talet
Efter kejsardömets fall i mars 1917 blev palatset under sommaren säte för den provisoriska regeringen. På kvällen den 25 oktober 1917 (7 november nya stilen) sköts ett löst skott mot vinterpalatset från kryssaren Aurora. Detta var signalen till stormningen av palatset och som därmed inledde bolsjevikernas maktövertagande i landet - den ryska revolutionen startade.

Under andra världskriget skadades palatset av drygt 30 artillerisalvor och ett flertal bomber men skadorna reparerades efter kriget. Karakteristisk för Vinterpalatset är dess gröna väggar.

 Inspelningsplats för:
» A Royal Family (2003)
» Den ryska arken (2002)
» Krig och Fred (1967)