Mauritzberg 

Mauritzberg ligger drygt 31 km norr om Norrköping vid Bråviken i Vikbolandet i Östergötland.

Medeltiden
Ett stycke öster om nuvarande Mauritzberg finns lämningar efter en äldre borganläggning som omnämns i flera gamla skrifter. Den är från medeltiden och vissa uppger att det var en försvarsborg som uppfördes på 1100-talet medan andra uppger 1400-talet. Det är alltså ovisst om vem och exakt när den uppfördes.

Björsäter
Mauritzberg hette från början Björsäter och tillsammans med åtskilliga andra gårdar i socknen tillhörde Björsäter på 1500-talets början Birger Nilssonca 1490-1565 (Grip). Birger var ett svenskt riksråd och friherre och blev även ståthållare i Småland samt hövitsman i Kalmar. Gustav Vasa hade stort förtroende för Birger vilket resulterade i flera olika uppdrag.

Namnbyte
Birger Nilssons alla gårdar gick i arv till sonen Moritz BirgerssonDöd 1592 (Grip) som var riksråd. Moritz (även Mauritz förekommer) dog 1591 och dottern och friherrinnan Ebba Moritzdotter1583-1666 (8) ärvde godset. Ebba bytte namn på Björsäter till Moritzberg för att hedra sin far Moritz. I Suecia antiqua et hodierna som gavs ut av Erik Dahlbergh kan man också se att godset kallas Moritzbærgh.

År 1617 gifte Ebba sig med riksrådet, guvernören och landshövdingen Svante Banér1584-1628 vilket innebar att godset automatiskt gick över till Svante, vilket var den gällande regeln på den tiden.

Claes Ekeblad (1669-1737)
År 1719 brändes huvudbyggnaden och skadades svårt av ryssarna som härjade. Det var den ryska flottan som for fram längst den svenska östersjökusten och skövlade under de sista åren av det stora nordiska kriget som pågick 1700-1721.

Sex år efter härjningarna började den dåvarande ägaren Claes Ekeblad1669-1737 d.ä. och hans hustru Hedvig Mörner1672-1753 af Morlanda att uppföra det nuvarande byggnaden. Grunden i den nuvarande är dock från 1500-talet.

1800-talet
I slutet av 1830-talet och fram 1848 hette ägaren Konrad Ribbing. Han var löjtnant och friherre och under hans tid vid Mauritzberg gjordes många förbättringar, bland annat planterade han cirka tvåhundra fruktträd som han hämtade från Stockholm. Mellan åren 1837-1840 uppförde han även ett stall med tjugo spiltor samt ett bränneri, en större ugn och en trettio meter lång lastbrygga.

År 1848 sålde Konrad Ribbing godset till landsekreteraren Gustaf Nordström för 95 000 kronor. Redan åtta år senare sålde han själv vidare till ryttmästaren Fabian af Segerström.

År	Ägarlängd (urval)
	Moritz Birgersson Grip (†1591)
1591-1617	Ebba Moritzdotter (†1666)
1617-1628	Svante Banér (†1628)
1628-1672	Erik Sparre (sålde 1672)
1672-1681	Claude Hägerstierna (†1681)
1681-1697	Johan Ekeblad (†1697)
	Klas Ekeblad (†1737)
	Gerard Georg De Besche (†1761)
	Kristian Joakim Klingspor (†1778)
	Gerdt Adolf Klingspor (†1814)
	Otto Didrik Wästfelt (†1836)
	Konrad Ribbing (sålde 1848)
1848-1856	Gustaf Nordström
1856-	Fabian af Segerström
	Fredrik Holm