Tynnelsö 

Tynnelsö slott är ett tegelhus i fem våningar som ligger på ön Tynnelsö i Mälaren i Strängnäs kommun i Södermanland.

Tynne
Historien berättar att i mitten av 1200-talet ägde en man vid namn Tynne en gård här. Första gången hans namn dyker upp är i ett dokument från 1282.

Isarus
År 1306 tillhörde Tynnelsö Isarus som var biskop i Strängnäs. Han fick detta år besök av kung Birger Magnusson1280-1321som är ihågkommen för sitt gästabud på Nyköpingshus 1317 och under hela 1300-talet kom kungarna rätt ofta på besök hit. Då fanns här även en större byggnad med stora magasinutrymmen för tionden.

Kort Rogge (ca 1425-1501)
En av de mer kända biskoparna på Tynnelsö var Thomas Simonsson som bodde där 1430-1443. Han skrev en rad sånger och dikter och under hans tid ansågs Tynnelsö vara landets starkaste fäste. På 1400-talet byggde den dåvarande biskopen Kort Rogge ut huset och förvandlade den dåvarande ganska enkla borgen till ett kraftigt kvadratiskt hus. Idag härrör källarvalven från denna medeltida byggnad. Han byggde också en biskopsborg i Strängnäs under sin tid som biskop vilket han var 1479-1501.

Kronan
År 1522 intogs borgen av Gustav Vasa som via reduktionen 1527 drog in Tynnelsö som då tillföll kronan. Så 1527 slutar Tynnelsös flerhundraåriga epok som biskopsborg. Under Gustav Vasas tid byggdes slottet om till ett sommarhem för den kungliga familjen samt hovet och här hölls ofta hovfester. I augusti 1551 var Gustav Vasas andra hustru Margareta Leijonhufvud ute på en båtfärd på Mälaren när hon hastigt blev sjuk. Hon fördes snabbt till Tynnelsö slott där hon gick bort den 26 augusti. En kammare som enligt traditionen var det rum där Margareta dog kallades därefter för "Drottning Margaretas kammare".

Hertig Karl (1550-1611)
Efter Gustav Vasas död 1560 gick Tynnelsö över till hans sista hustru Katarina Stenbock och nio år senare till Hertig Karl. Karl satte igång en stor byggnadsverksamhet och förvandlade borgen från 1581 och tjugo år framåt till ett pampigt renässansslott. Till sin hjälp hade han den nederländske byggmästaren Mattias dher Horst. Den nuvarande trapphuset med sandstensportalen i renässans tillkom på 1590-talet. Under den här tiden gav Karl Tynnelsö till sin första hustru Maria av Pfalz i morgongåva vid deras bröllop 1579. Efter Marias död gick det vidare till Karls andra hustru Kristina av Holstein.

Elisabet Karlsdotter (1622-1682)
År 1636 blev Elisabet Karlsdotter (Gyllenhielm) ägare. Elisabet var dotter till prins Karl Filip1601-1622 som i sin tur var son till Karl IX. Under Elisabets tid rustades interiören upp då nya kalkstensgolv lades in, fina snickerier och dekormålningar utfördes, nya spisar sattes in samt riddarsalen ställdes i ordning.

Anna Woynarowska
Efter att ett flertal ägare inom den kungliga släkten ägt Tynnelsö under 1600-talet överläts det 1725 åt den polska grevinnan Anna Woynarowska som ersättning för en skuld som Karl XII hade dragit på sig för kronans räkning. Anna var gift med Andrew Stanislaus Woynarowski som Karl XII var skyldig en stor summa pengar och som betalning fick hon Tynnelsö. Hon bosatte sig en tid på Tynnelsö och innan hon for hem till Polen 1748 plundrade hon slottet på många värdefulla saker. Hon blev den sista som bodde på Tynnelsö.

Anna sålde slottet till den dåvarande svenske kungen Fredrik I som i sin tur överlät det till sina utomäktenskapliga söner Fredrik Vilhelm (13) & Karl Edvard (10) som Fredrik hade med sin älskarinna Hedvig Ulrika Taube.

Simon B. Hebbe (1726-1803)
1779 köpte skeppsredare, godsägare och kommerserådet Simon Bernhard Hebbe Tynnelsö. Förutom Tynnelsö ägde Hebbe även Thuenska huset vid Skeppsbron, Hebbeska huset på Riddarholmen samt Alardiska huset vid Skeppsbron, alla i Stockholm, samt Wira bruk i Österåker och Östanå slott i Österåker. Efter Simons död 1803 ärvde sonen Filip B. Hebbe1764-1834 Tynnelsö. Filip Hebbe byggde om på 1820-talet och gav Tynnelsö det yttre utseendet som det har idag.

På 1870-talet var Tynnelsö inte tjänlig som bostad längre och huset var för dyrt för att restaurera och fick mer eller mindre förfalla.

1900-talet
På 1940-talet kom Tynnelsö i Vitterhetsakademien ägo och och 1997 tillhörde Tynnelsö Statens Fastighetsverk. Själva ön är privatägd.

Årtal	Ägarlängd
	Biskoparna av Strängnäs
1527	Genom reduktionen kronan, Gustav Vasa
1560	Änkedrottning Katarina Stenbock
1569	Hertig Karl
1579	Som morgongåva Maria av Pfalz
1592	Som morgongåva Kristina av Holstein
1605	Hertig Karl Filip
1611	Som änkesäte drottning Kristina
1628	Som livgeding Maria Eleonora
1636	Karl Filips dotter Elisabet Gyllenhielm
1685	Som livgeding Hedvig Eleonora
1725	Anna Woynarowska
1748	Fredrik Wilhelm & Carl Edward von Hessenstein (genom köp)
1779	Simon Bernhard Hebbe (genom köp)
1803	Filip Bernhard Hebbe (son till föregående)
	Johan Filip Hebbe (son till föregående)
1869	Filip Boström (arv efter sin morfars kusin Johan Filip Hebbe)
1908	Erland Boström (son till föregående)
1940	Vitterhetsakademien