Vallen 

Slottet Vallen (ibland även Wallen, Valden) ligger drygt 12 km sydost om Laholm, i Våxtorps socken i Halland.

1400-talet
Redan vid medeltidens mitt var Vallen sätesgård för den skånska uradelssläkten Laxmand. Riddaren Peder Laxmands1345-1401 söner Aage och Poul skrev sig båda till Vallen, Aage Laxmand1382-1424 i en skrivelse den 23 juni 1419 då han som riksråd undertecknade ett förbund mellan Erik av Pommern och kung Vladislav II1348-1434 av Polen och den andre sonen Poul Pedersen Laxmand1380-1443 i en skifteshandling år 1425.

Aage Pedersen Laxmand var riksråd och hövitsman i Värmland, där han sägs ha stupat 1424 varefter hans bror Poul ärvde Vallen eftersom Aage var barnlös. Poul Pedersen Laxmand var gift med Lisbeth Krummedige som var dotter till kungens hovmästare Erik Krummedige. Paret fick sonen Peder LaxmandDöd 1467 som efter föräldrarnas bortgång ärvde Vallen.

Poul Laxmand (1450-1502)
1488 ärvde Poul Laxmand1450-1502 och hans systrar Vallen, vilka Poul löste ut och blev ensam ägare. Poul var en av ledarna i högadelns kamp mot kungamakten. Under sin livstid skaffade han sig många gods och gårdar som la grunden till hans politiska maktställning. Enbart på Själland och Fyn ägde han fyra huvudgårdar med niohundra underlydande bondgårdar, fjorton kvarnar och sju hus i olika städer. Utöver dessa förlänades han med Sölvesborg och Krogen (Kronborgs föregångare) och 1489 utnämndes han till rikshovmästare, det vill säga kungens närmaste man.

Som kungens närmaste man skaffade han sig snart fiender, bland annat ärkebiskop Birger Gunnersen1140-1519. I en skrivelse 1501 anklagar ärkebiskopen flera av adelsmännen, och främst Poul Laxmand för högförräderi då han ansåg att flera gods orätt fråntagits domkyrkan. Poul hann aldrig ställas inför rätta för en dag i juni 1502 mördades han på Højbro i Köpenhamn varefter kroppen slängdes i vattnet. En månad senare ska kungen ha deklarerat att Poul stått i förbindelse med svenskarna och några av hans gods köptes därefter av ärkebiskopen som i sin tur skänkte dem till domkyrkan. Dessa kom senare att lägga det ekonomiska grunden till Lunds universitet. Vallen gick därmed ur den Laxmandska släktens ägo.

1500-talet
1503 köptes egendomen av det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige1473-1530. År 1507 intogs och härjades Vallen av svenskarna (Halland tillhörde ju Danmark då) under befäl av 'Danmarks gissel' Åke Hansson TottDöd 1510, en av Svante Stures härförare. Året därpå återtog danskarna Laholm inklusive Vallen, varpå Krummedige byggde upp slottet igen vilket troligen skedde någon gång under åren 1508-1518 då han satt som länsman på Laholm. Han bodde då på Vallen som han starkt befäst med murar, vallar och gravar.

Under fejderna mellan Kristian II och Sten Sture hade Krummedige överbefälet över allt krigsfolk i Halland. Efter hans död 1530 levde hans änka Anna Rud kvar på Vallen i sex år då hon dog och dottern Sofia tog över. Hon ärvde förutom Vallen även Månstorp och Ellinge slott i Skåne samt gods i både Norge och Danmark.

Jørgen Bille (1520-1601)
Jørgen Bille ärvde Vallen 1573 efter sin ogifta bror Hartvig. Jørgen var ämbetsman på Bäckaskogs kloster 1552, befallningsman i Blekinge 1567 och 1578 Sölvesborgs län. Han flyttade till Vallen och i Våxtorps kyrka byggde han ett gravkor som bär hans initialer.

1600-talet
I början av 1600-talet ärvdes Vallen av det danska riksrådet Eske Lavesen Brock1560-1625. Han deltog i kriget mot Sverige och var sedan en av de danska förhandlarna vid freden i Knäred 1613 där bland annat Axel Oxenstierna, Gustaf Stenbock, Henrik Horn samt Nils Bielke deltog från svensk sida.

Eske har skrivit dagböcker som ger en intressant inblick i en dåtida adelsmans liv. Han ska ha druckit ganska mycket och vid flera tillfällen ihop med självaste kung Kristian IV, bland annat den 3 oktober 1608 på slottet i Köpenhamn.

Halland blir svenskt
År 1654 blev Halland svenskt i och med freden i Brömsebro, och samma år övergick även Vallen från att ha varit danskt till att bli svenskt då den svenska landsdomaren Magnus Durell övertog det efter dansken Henrik Gyldenstierna.

Drygt tjugo år efter att godset blivit svenskt, invaderades det av den danska armén under kriget 1676-1679. Danskarna uppehöll sig elva dagar vid Vallen där de förstörde det mesta, varpå sedan snapphanarna brände ner den gamla borgen.

Efter kriget, år 1688, gavs en beskrivning av byggnadens tillstånd och av den beskrivs borgen som en kringbyggd gårdsfyrkant med omgivande vatten och med en närliggande ladugård.

1700-talet
År 1712 ärvdes godset av tre bröder från en syskonskara på tolv. Alla tre bröderna hade valt krigsyrket, men bodde på Vallen då de inte var ute på tjänstgöring. En av bröderna, Carl Gustaf Meck, deltog i det stora nordiska kriget och tillfångatogs vid kapitulationen vid Dnepr 1709 och tillbringade därefter tretton år som fånge i Tobolsk i västra Sibirien. Han kom dock hem igen, 44 år gammal, och utnämndes 1723 till major.

Otto Vilhelm Burensköld (1752-1825)
Den 1 april 1800 brann slottet igen och den dåvarande ägare hovjägmästare Otto Vilhelm Burensköld återuppförde byggnaden till det utseende vi ser idag. Under pågående arbete att bygga upp godset igen hittade man ett skelett med ett spädbarn inmurad i den 1,8 meter tjocka muren tillsammans med ett 'breviarium' (katolsk bönbok). Vem hon och barnet var och varför de blivit inmurade i väggen är än idag oklart.

Original
'Otto på Vallen' som Otto Vilhelm Burensköld kallades sägs ha varit ett riktigt original. Han använde bara två olika dräkter, den ena av blått och den andra av grått hemvävt vadmal. Den blå hade stora guldknappar och den andra stora silverknappar. Till detta bar han en stor vid hatt samt en stor slängkappa. Otto omkom genom ett vådaskott 1825 och hans son, Fale Henrik Burensköld, omkom på samma sätt två år senare.

År	Ägarlängd
1300-talet	Peder Laxmand
	Han son Aage Pedersen Laxmand
	Hans son Peder Aagesen Laxmand, g.m. Tale Gotskalksdatter
1402	Deras son Aage Pedersen Laxmand
	Hans bror Poul Pedersen Laxmand g.m. Lisbet Eriksdatter Krummedige
	Deras son Peder Poulsen Laxmand g.m. Margrete Torkildsdatter Brahe till Rännenäs
1488	Deras son Poul Pedersen Laxmand, g.m. Inger Holgersdatter Munk
1502	Indragen till kronan
1503	Genom köp Henrik Krummedige, g.m. Anne Jørgensdatter Rud
1530	Deras dotter Sophie Henriksdatter Krummedige, g.m. Eske Bille
1552	Deras son Hartvig Bille, ogift
1573	Hans bror Jørgen Bille, g.m. Margrete Brock
1601	Deras son Eske Bille, g.m. Hedvig Gjøe
1619	Föregåendes kusin Eske Brock, g.m. Christence Viffert
1625	Deras dotter Jytte Brock, g.m. Jørgen Skeel
1631	Genom byte Henrik Gyldenstierna, g.m. Lisbet Podebusk
1654	Genom köp Magnus Durell, g.m. Birgitta von Krakau
1677	Föregåendes änka Birgitta von Krakau
1686	De föregåendes dotter Magna Birgitta Durell, g.m Erik Johan Meck
1712	Deras söner Carl Gustaf Meck, g.m. Henriette Skytte Jacob Johan Meck, g.m. Christina Margareta Skytte Magnus Fredrik Meck, g.m. Clara Sabina Lilliehöök
1739	Sistnämndes änka, Clara Sabina Lilliehöök
1758	Hennes dotter Magdalena Eleonora Meck, g.m. Johan Jacob Burensköld
1766	Deras son Otto Vilhelm Burensköld, g.m. Helena Margareta Skytte af Sätra
1825	Deras barn Fale Henrik och Eleonora Helena Burensköld
1827	Eleonora Helena Burensköld, g.m. Adolf Mauritz Carlheim-Gyllensköld
1870	Deras son Adolf Theodor Carlheim-Gyllensköld, g.m. Beata Cecilia Maria von Geijer
1909	Deras son Adolf Bengt Carlheim-Gyllensköld, g.m. Tora Gerda Sophie Castenschiold
1932	Genom köp Margit Gisle
1939	Genom köp av borgen Charles W. MacKelvery, g.m. Karin Ebba Sophie Kofoed-Fernström