Fredensborg
Plats: | 10 km nordost om Hilleröd i region Hovedstaden, Danmark |
Grundat: | 1719-1722 av Fredrik IV av Danmark |
Ny/Ombyggt: | 1731-1741 av Kristian VI av Danmark 1753-1760 av Fredrik V av Danmark |
Arkitekt: | 1719-1731 Johan Cornelius Krieger 1753 Nicolai Eigtved 1741, 1754, 1757 Laurids de Thurah 1760 Jacob Fortling 1760-talet Nicolas-Henri Jardin (parken) 1776 Caspar Frederik Harsdorff 1861 Frederik Ferdinand Friis |
Arkitektur: | Barock |
Koordinater: | 55°58'57.8"N 12°23'44.5"E |
1700-talet
Fredenborgs började uppföras 1719 som ett jaktslott åt den danska kungen Fredrik IV och invigdes 1722. Kapellet stod klart 1726.
Första arkitekten var Johan Cornelius Krieger som stod för ritningen av huvudbyggnaden, efter utkast av Nicodemus Tessin den yngre. Krieger ansvarade även för själva uppförandet av slottet. Utöver huvudbyggnaden stod han också för de sju flyglarna omkring slottsgården, kyrkan och orangeriet som byggdes under åren 1721-1725, två närliggande byggningar samt även kavallerihuset och en del mindre hus.
Kristian VI
Efter Fredrik IV:s död 1730 tog Kristian VI över Fredensborg och nya byggprojekt startades. 1731 uppfördes kavaljersflygeln, också efter ritningar av Krieger. 1741 höjdes mezzaninen (låg våning mellan två högre) efter ritningar av arkitekten Laurids de Thurah.
Fredrik V
Kristian dog 1746 och nästa som övertog slottet var hans son Fredrik V. 1753 lät han uppföra fyra stycken sidflyglar efter ritningar av Nicolai Eigtved.
1754 uppfördes fyra stycken minaretskorstenar och en förbindelsebyggnad mellan de två hörnpaviljongerna. 1757 uppfördes också en förvaltarbostad. Arkitekt för allt detta var Laurids de Thurah. 1760 höjdes orangeriet och kavallerihuset efter den tyska arkitekten Jacob Fortlings skisser och parken gjordes om av den franska arkitekten Nicolas-Henri Jardin.
Juliana Maria
Fredrik V dog 1766 och lämnade efter sig sin fru, Juliana Maria. Även hon lät utföra ombyggningar på Fredensborg, efter tio år som änka lät hon 1776 inrätta en lägenhet åt sig själv efter arkitekten Caspar Frederik Harsdorff ritningar. Harsdorff lät även höja byggnaderna runt den åttakantiga gården och öppnade upp den mot staden och gjorde en ny entré.
1800-talet
Efter Juliana Marias död 1796 användes inte Fredensborg så mycket, det var inte förrän "Europas svärfar" kung Kristian IX och drottning Louise på 1860-talet började använda slottet under någon längre period och de gav därför arkitekten Frederik Ferdinand Friis i uppdrag att utföra en större upprustning och restaurering av slottet.
Europas svärfar
Epitetet "Europas svärfar" fick Kristian eftersom flera av hans barn gifte in sig i de europeiska kungahusen. Sonen Fredrik blev dansk kung med namn Fredrik VIII och han gifte sig med den svenska prinsessan Louise av Sverige (vars far var Karl XV), Kristians son Vilhelm blev kung i Grekland med namn Georg I, ena dottern, Dagmar, gifte sig med Alexander III av Ryssland och dottern Alexandra gifte sig med Edvard VII av Storbritannien.
Nutid
Idag används Fredensborg av den kungliga familjen tre månader på våren och tre månader på hösten.
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
• Danmarks slotte og herregårde (Niels Peter Stilling)
• Danske slotte och herregårde, Sjælland (Hassings forlag)
Hemsidor:
» kongehuset.dk
» Johan Cornelius Krieger (arkitekt)
» Nicolai Eigtved (arkitekt)
» Laurids de Thurah (arkitekt)
» Jacob Fortling (arkitekt)
» Caspar Frederik Harsdorff (arkitekt)