Nyköpingshus 

1100-talet
På 1100-talet byggdes ett kvadratiskt stentorn, en så kallad kastal på en stor bergudde vid mynningen av Södermanlands största å. Den skulle skydda staden som växte upp på strandkanten av den långa östersjöviken.

Bebyggelsen kallade man Nyköping, i motsats till den gamla köpingen som legat längre upp vid ån.

Målning Carl Stefan Bennet 1827

Xylografi av Wilhelm Meyer ca 1850

1200-talet
När kastalen blev för liten för den allt större staden byggdes man en mur kring tornet och när den var färdigbyggd blev det ytterligare en, och slutligen ställdes en yttersta försvarsmur vid borgens landsida. På innersta borggården byggdes sedan ett slott åt kungarna av Bjälboätten.
Första gången Nyköpingshus omtalas är 1266 då Magnus Birgersson (Ladulås) blev hertig över Södermanland och fick Nyköpingshus som residens och där han sedan var herre fram till sin död 1290.

1300-talet
Vid juletid 1317 utspelade sig 'Nyköpings gästabud' på Nyköpingshus. Det var då som Birger Magnusson (son till Magnus Birgersson), bjöd in sina bröder Valdemar och Erik till julfirande på slottet. Birger ville hämnas en händelse som utspelat sig elva år tidigare då han och hans hustru hållits fångna i två år av Valdemar och Erik, en händelse som kallas för "Håtunaleken".

Foto Sigurd Curman tidigt 1900-tal

Foto Berit Wallenberg 1928

Håtunaleken
Valdemar och Erik trodde det skulle bli en försoningsfest men efter julfirandet låstes de in i fängelsetornet och det är då som Birger skall ha sagt: "Minnens i Håtunaleken än? Denna leken skall ej bliva eder bättre." Där fick de sedan sitta tills de svalt ihjäl, vilket skall ha skett i februari 1318. När anhängare till Valdemar och Erik belägrade borgen för att få ut dem, slängde Birger fängelsenyckeln i ån, och när anhängarna efter några månader lyckas erövra borgen var Erik och Valdemar redan döda. Efter den långa belägringen var Birger och hans hustru tvungna att fly landet.

När Albrekt av Mecklenburg blev kung 1364 gav han Nyköpings slottslän som pant till riddaren Ravn von Barnekow som behöll det fram till 1375. Näste innehavare var den stora jordägaren Bo Jonsson GripDöd 1386 som fast han ägde två tredjedelar av Sveriges jord - samt hela Finland - tillbringade mycket tid på Nyköpingshus.

Den 20 september 1396, under drottning Margaretas tid, ägde en stor historisk händelse rum på Nyköpingshus; då undertecknades Nyköpings recess där det fastslogs att de tre nordiska rikena, Sverige, Danmark och Norge, skulle ha samma regent, vilket var förutsättningarna för att Kalmarunionen skulle kunna bildas, vilket skedde året därpå. Unionen pågick åren 1397-1523, då Sverige - som var missnöjd med alliansen - bröt sig loss i samband med att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523.

Porthuset med fängelsedelen från 1818
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ 2007

Porthuset med fängelsedelen
Foto Raphael Saulus 2006

1400-talet
Under detta sekel huserade dåtidens stora män på Nyköpingshus, bland annat riksföreståndarna Erik Axelsson (Tott) och Sten Sture d.ä. som hade livstidsbrev på hela Finland samt Nyköpings slott.

1500-talet
Gustav Vasa lät göra en del förbättringar på Nyköpingshus, han lät bland annat bygga ett nytt kanontorn i söder. När Hertig Karl fick Nyköpingshus 1568 lät han bygga om den medeltida borgen till ett imponerande renässansslott. Till sin hjälp hade han arkitekterna Christoffer Pahr (från år 1573) och senare Herkules Mida.

Karl och han och hans familj tillbringade mycket tid på slottet, bland annat så föddes han dotter Katarina Vasa där 1584. Tre år efter att Karls hustru Maria avlidit (1592) firades bröllop på slottet när Karl (41) gifte sig med Kristina av Holstein-Gottorp (19).

Kungstornet. Foto Bengt A Lundberg, RAÄ 2007

Kungstornet och Nyköpingsån. Bengt A Lundberg 2007

1600-talet
Många kungligheter har antingen fötts eller avlidit på Nyköpings slott, som ibland ansågs vara Sveriges huvudstad (i alla fall när kungen var där). Hertig Karl (61) dog på Nyköpingshus den 30 oktober 1611 och låg på lit-de-parade på slottet, som vid hans död gick över till hans son Gustav II Adolf. Under sistnämndes tid började Sverige växa för att så småningom bli en stormakt och Nyköpingshus förlorade allt mer sin position då slottet Tre Kronor tog över.

Den 8 november 1622 föddes Karl (X) Gustav på Nyköpings slott. Tio år senare (1632) stupade Gustav II Adolf vid Lützen varefter hans kropp fördes till Nyköpingshus där den låg på lit-de-parade i över ett år, innan den med pompa och ståt fördes till Riddarholmskyrkan i Stockholm där den gravsattes 1634.

1665 inträffade en stor brand som förstörde nästan hela Nyköping inklusive slottet. Efter branden byggde man aldrig upp det ståtliga renässansslottet igen, utan istället hämtades byggnadssten därifrån till slottsbygget i Stockholm, efter det att Tre Kronor brunnit ned 1697, och man börjat bygga ett nytt slott där.

Porthuset från 1580-talet.
Foto Bengt A Lundberg 2007

Gamla Residenset.
Foto Bengt A Lundberg, RAÄ 2007

1700-talet
I juli 1719 kom den ryska flottan och härjade och brände Nyköping och inte mycket fanns kvar, varken av staden eller slottet, när de for iväg. Även landshövdingegården förstördes och på 1720-talet byggdes därför ett nytt landshövdingehus på de medeltida murrester som fanns kvar vid slottets mellersta borggård. 1726 var huset färdigbyggt och några av Södermanlands landshövdingar bodde där – dock tyckte flera att huset var lite litet och bodde hellre på egna gårdar i länet. Under 1760-talet var inte huset längre bostad åt landshövdingen och därmed sjönk området allt djupare i socialt anseende.

Fotograf Mårten Hougström

Fotograf Mårten Hougström

1800-talet
Under 1800-talet fanns några av länsstyrelsens tjänstemän inkvarterade i några av rummen och "kungstornet" användes som sädesmagasin. I Porthuset fanns länsfängelset och på borggården byggdes en timmerstuga som användes som gäldstuga samt som bostad åt fångknektarna. En del av fästningsvallarna raserades så att knektarna kunde ha sitt potatisland på nära håll. Gamla residenset användes även som barnhem, fattighus, tvångsarbetsinrättning samt dårkista, det vill säga åt mentalsjuka personer. När man 1862 byggde ett nytt fängelse i stan blev Porthuset ledigt och då flyttade änkor och faderslösa barn in där.

Fotograf Mårten Hougström

Fotograf Mårten Hougström

1900-nutid
1918 öppnade det första museet på Nyköpingshus, och idag finns Sörmlands museums utställningar i det gamla slottet.