S:ta Karin 

Plats: Stora Torget, Visby, Gotland
Grundat: 1233 av Franciskanorden
Ny/Ombyggt: 1235-1250
Koordinater: 57°38'25.7"N 18°17'43.9"E
S:ta Karin Gotland Historia
Sankta Karins klosterkyrka ligger vid Stora torget i Visby innerstad.

Franciskanerkloster
Klosterkyrkan Sankta Karin (även kallad Sankta Katarina) tillhörde Sveriges första franciskanerkloster som grundades i Visby 1233. Byggnadstiden brukar sättas till cirka 1235-1250, dock pågick en omfattande om- och tillbyggnad under hela 1300-talet som skapade den kyrkan vi ser resterna av idag.

Sankta Karins ruin
Sankta Karin en gång i tiden
Sankta Karins ruin
Foto taget av mig 2007

Ras
Ett ras år 1402 vållade stor skada och nödvändiga reparationer och tio år senare (1412) invigdes kordelen. Arbetet fortsatte därefter i långsammare takt och avstannade helt i mitten av 1400-talet utan att långhuset blivit fullt utbyggt. Speciellt med kyrkan är att valven byggdes av tegel, vilket är unikt i Visby där alla andra byggnadsverk skapades av kalksten.

Kyrkan och klosterbyggnaderna på dess södra sida var färdigbyggda cirka 1250 men redan femtio år senare hade franciskanerorden blivit så pass populär att man var tvungen att bygga ut klosterkyrkan. Med S:t Nicolaus kyrka som förebild gjorde man S:ta Karins kyrka bredare och koret fick vackra höga fönster.

Sankta Karins ruin
Foto taget av mig 2007
Sankta Karins ruin
Foto taget av mig 2007

Franciskus av Assisi (ca 1181-1226)
Franciskanorden är en tiggarorden som grundades 1210 av Franciskus av Assisi som levde i Italien cirka 1181-1226. Två år före sin död ska hanav många samtida vittnen ha blivit stigmatiserad, det vill säga att han utan medicinsk förklaring fick blödande sår som liknar de Jesus fick på korset. Franciskus blev redan två år efter sin död helgonförklarad. År 1210 grundade han som sagt franciskanorden och fick samma år muntligt godkännande av påven att predika sitt budskap, vilket var 'total fattigdom'.

Bröder & Systrar
Medlemmarna i orden kallades inte för munkar eller nunnor utan för bröder och systrar och ibland även för barfotabröder eftersom de hade för vana att gå barfota, samt då och då även för gråbröder efter de grå kåporna de bar. Runt midjan bar de ett vitt rep med tre knutar som symboliserade de tre konventlöftena: lydnad, fattigdom och kyskhet. Eftersom orden var en tiggarorden skulle medlemmarna leva av allmosor och gåvor från befolkningen. I gengäld ägnade de sig åt själavård, sjukvård och predikningar. Från början lade de också ner mindre kraft på studier och kunskap än vad dominikanorden gjorde.

Ordens byggnader kallas inte för kloster utan för konvent. Medlemmarna i orden skaffade fram pengar till sina kyrkobyggen genom tiggeri.

Sankta Karins ruin
Foto Key Nilson 1970
Sankta Karins ruin

Helgonet Katarina (ca 282-300)
S:ta Karins kyrka är uppkallad efter Katarina av Alexandria som levde i Egypten omkring åren 282 - 300. Hon var jungfru, martyr och enligt legenden av kunglig börd samt en av de "fjorton nödhjälparna". Hon skall ha varit en vacker kvinna som motstod kejsarens förförelseförsök och därför blev fråntagen sin egendom och kastad i fängelse. I fängelset skall hon ha omvänt kejsarens fru, fältherre samt en mängd soldater. Hon dömdes till döden men skall genom ett underverk ha lyckats överleva stegel och hjul och blev därför halshuggen istället. Kroppen skall ha förts till berget Sinai och begravts i ett kloster, Katarinaklostret, som byggts till hennes ära.

Sankta Karins ruin
Sankta Karins ruin

Skyddspatroner
Förutom helgonet Katarina har S:ta Karins kyrka fem skyddspatroner till, nämligen S:ta Maria Magdalena, S:t Franciscus, S:t Antonius, S:t Ludvig samt S:ta Klara.

Vid reformationen skingrades bröderna och värdeföremålen i kyrkan beslagtogs. Kyrkan började förfalla men ännu på 1540-talet skall gudstjänster ha förekommit i kyrkan. Efter att ett valv började rasa mitt under en söndagsgudstjänst hölls dock inga fler gudstjänster där.

Framför kyrkan där stora torget ligger idag låg stadens rådhus ända fram till slutet av 1600-talet. Efter att det rivits byggdes privata bostäder som var kvar ända fram till 1860-talet. Kyrkan vette alltså mot en trång gränd vilket gjorde att man förr i tiden inte kunde få samma överblick av kyrkan som man kan idag.

Kartinfo för S:ta Karin
Koordinater: 57°38'25.7"N 18°17'43.9"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in

swishlogga  Stöd slottsguiden!  swishlogga

Källor

dela på Facebook

Böcker:
• Visby under tusen år (Svahnström)
• Kyrkorna i Visby (Svahnström)
• Visby kyrkoruinerna och domkyrkan (Lundberg)
• Gotlands historia i fickformat (Gardell)

Övrigt:
• Riksantikvarieämbetet (skylt på platsen)

Inskrivet 2007-10-28 | Uppdaterat 2021-06-13