Vegeholm 

På platsen fanns innan en säterigård som hette Vegegården, men om den vet man inte så mycket.

Buhrman-Fischer 1680-tal

Konstnär Ulrik Thersner 1816

Tyge Krabbe (1474-1541)
Från början var Vegeholm en dansk borg från 1500-talets början men som brändes 1525. År 1530 byggdes den upp igen av den danske riksmarsken Tyge Krabbe. Tyge var en man som var med där det hände. Han var riksmarsk under tre danska kungar, Kristian II, Fredrik I och Kristian III och var bland annat med i oroligheterna som kallas för Grevefejden. Redan 1510 var han med och besegrade en västgötsk truppstyrka som leddes av Åke Tott. Han var också med när Kristian II anföll Stockholm 1518 och förlorade slaget vid Brännkyrka. Ett antal svenska stormän fick i samma veva fri lejd för förhandlingar med danska kungen, men Krabbe tog dessa tillfånga på sitt skepp och hävdade att lejden endast gällde danska flottan, inte hans privata skepp. En av de fängslade var Gustav Erikson (Vasa), blivande Gustav Vasa.

Bild från Skånska herresäten 1850-tal

Vegeholms slott

Befallningsman
Senare blev Krabbe befallningsman på Helsingborgs slott och det var under den tiden som han byggde upp Vegeholm. Krabbe verkar ha haft ett finger med lite varstans, under striderna som utspelade sig i Skåne på 1520- och 1530-talen stod han på adelns sida mot bönderna och Malmös borgare, det vill säga mot Kristian II:s härförare Sören Norby och amiralen Otte Stigsen. Krabbe var den som senare drev på att Niels Nielsen Brahe på Wanås, böndernas man, blev avrättad. Bönderna beordrades av Krabbe att själva avrätta upprorsmakare och att överlämna Otte Stigsen död eller levande. Om det inte gjorde detta hotade Krabbe med att deras familjer, med hustrur och barn, skulle stängas inne i sina hus och brännas levande!

Tyge Krabbe hann med ännu mer men till slut hamnade han i onåd hos Kristian III. Han dog på Vegeholm den 23 juni 1541 och Vegeholm ärvdes av sonen Magnus Krabbe. När Skåne blev svensk 1658 ägdes Vegeholm av Tyges sonson Iver Krabbe, som avlade trohetsed åt svenska kungen och som därför fick stanna kvar på Vegeholm.

Före ombyggnaden 1902

Efter ombyggnaden

1600-talet
Vegeholm var i släkten Krabbes ägo fram till år 1663 då Iver Krabbe dog barnlös och det såldes till Gustaf Otto Stenbock som var generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Han lät på 1670-talet bygga om borgen, som farit illa av krigen, och till sin hjälp hade han troligen arkitekten Jean de la Vallée. Renässansborgen blev nu ett barockslott. Stenbock drabbades dock av Karl XI:s reduktion och tvingades sälja Vegeholm, och 1686 blev istället lagmannen Johan Cedercrantz ägare. Det var Cedercrantz som följt drottning Kristina till Rom efter hennes abdikation 1654 och där blev hennes översekreterare. Han blev senare (1690) lagman över Gotland och Öland.

1800-talet
Släkten Cedercrantz ägde Vegeholm till 1814, då det restaurerades grundligt. Det har sedan bytt ägare flera gånger under 1800-talet, och ägts bland annat av släkterna Ehrenborg och Sjöcrona.

Foto Jorchr 2013

Foto google maps

1900-talet
1902 köpte Wilhelmina och Walther von Hallwyl Vegeholm och skänkte det till deras dotter Irma von Geijer och hennes man Wilhelm von Geijer. De lät totalrenovera slottet mellan åren 1902-1904 med hjälp av arkitekten Theodor Wåhlin, och byggnaden fick nu tillbaka sitt borgliknande utseende som den hade under Tyge Krabbes tid.

Slottet är privatägt och inte öppet för allmänheten.